Maten, rationaliteten och Rousseau

av Minna Sell

Då man stiger ut från filosofen Jean-Jaques Rousseaus forna hem i mitten av den gamla staden i Geneve, slår genast doften av ostfondue emot en från alla närliggande restauranger. Även mitt under den hetaste sommaren kommer den mäktiga doften emot en som en påminnelse om den lokala matkulturen. De passar bra in i sammanhanget, då Rousseau i de flesta av sina texter diskuterade mat, antingen explicit eller mellan raderna.

Rousseau lade mycket vikt vid maten och hur den påverkar mänskligheten, och således också moralen. Han talade för vegetarisk kost, och är ofta citerad som förespråkare för den vegetariska matkulturen. Han levde kanske inte alltid som han lärde, för han var ganska förtjust i dekadent mat. Rousseau talade inte bara för vegetarisk kost, utan också om hur man bör äta och leva anspråkslöst och inte övergå de egna behoven. Båda dessa punkter är fortfarande aktuella. I dagens samhälle hormonbehandlas växter och djur till matproduktion, för att inte tala om de förhållanden djuren lever under, för att maten skall produceras snabbt och i stor mängd. Man kan tycka att den samhällsutvecklingen Rousseau beskriver i Discours sur l’origine et les fondements de l’inégalité parmi les hommes (1754) har nått sin kulmen i dagens samhälle.

Rousseau ställer sig kritisk till nutidsmänniskans samhällsutveckling, och att den har korrumperat människans naturliga egenskaper, speciellt i fråga om behov, diet och moral. Han menade att ursprungsmänniskan, som han kallar vilde, inte var född med instinkter vad gäller mat, på samma sätt som djuren. De levde fritt tillsammans med djuren och har följt med deras matvanor och valt och vrakat i djurens olika dieter.

Således har människan en mera eklektisk kost – det finns inget som människan naturligt behöver för sin överlevnad, utan i sitt naturtillstånd äter hon det hon får tag på. Rousseau menar att det första människan känner är sin egen existens, och instinkten att bevara denna. Detta sker automatiskt, genom känslan. Det var således inte viktigt för ursprungsmänniskans överlevnad viktigt att tänka rationellt. Tvärtom menar Rousseau att då människan började tänka och reflektera, förändrades hennes naturliga instinkter.

Människan och djuren har av naturen skapats jämlika, men djur kan inte göra val – då de äter, äter de av instinkt. Människan, däremot, kan välja att följa instinkten eller ignorera den. Det vill säga, människan kan både överdriva och underdriva sina egna behov. Om hon är hungrig äter hon, men vad hon äter, det kan hon välja och bestämma själv.

En annan skillnad mellan människan och djuren är att människan söker förbättra sig själv och sitt sätt att leva. Och då vilden så småningom utvecklades till nutidens människa, uppnådde hon också (det enligt Rousseau onaturliga) övertaget att hon lärde sig förutse sina behov. Djur kan inte låta bli att följa instinkten att äta då de är hungriga, medan människan kan ignorera den instinktiva lagen, även om det inte är bra för henne.

Det vill säga, människan kan planera vad hon vill äta och ordna det på förhand. Men det var då människan började förutse sina behov som problemen uppstod.

Rousseau menar att människan till naturen är solitär och inte skall vara beroende av andra, varken av djur eller människor. På samma sätt menar han att djur också är solitära och självständiga varelser. Alla har av naturen blivit tillfördelade olika egenskaper som ska skapa förutsättningar för överlevnaden. Om alla lever enligt de egna förutsättningarna och inte kräver mera, då kan alla leva i harmoni med det de har och vara nöjda därmed.

Enligt Rousseau uppstod problemen och ojämlikheten då människorna blev bofasta och var mindre utspridda. Klimat och årstider krävde specifika sätt att leva, och så skapades seder och moral. Människan domesticerades, de mellanmänskliga relationerna utvecklades och gav upphov till ojämlikhet, både i förhållandet människor emellan och mellan människor och djur. För samhället byggs upp med hjälp av det rationella tänkandet och inte utgående från människans natur.

Rousseau menade också att ursprungsmoralen hos människan kommer från känslan, inte från det rationella tänkandet. Han menade också att medlidande är något medfött som alla människor känner naturligt. Rousseau menar således att moraliska lagar inte ska ställas upp rationellt, eftersom de uppstår naturligt i en okorrumperad tillvaro.

På de platser där det idkas jordbruk och man håller sig med boskap utmärker sig människan i sina olika roller: vissa vill arbeta mindre, en del är bättre på att arbeta hårdare, andra utmärker sig genom sin intelligens, några blir rikare. Med andra ord skapas skillnader och ojämlikhet. Ju mer man har, desto mera vill man ha. Vad gäller djuren menade Rousseau att även om de blir väl omhändertagna av människorna, så är det inte deras naturliga tillstånd att vara husdjur, utan det är alltid vanärande för dem.

Så, det moderna samhället, baserat på rationalitet och planering, leder till att människan kan överskrida sina behov, och det är detta som leder till allehanda problem. Rousseau menade att för mycket av något alltid leder till sjukdom och depression, och att dessa fenomen således alltid är självförvållade. De rika har för mycket extravagant mat medan de fattiga inte har tillräckligt.

Allt detta kunde, enligt Rousseau, ha förhindrats om vi följt naturens lagar.
Istället vande sig människan vid att få mera och mera. Hon ande sig vid en ny levnadsstandard som till slut blev grunden för nya behov. Människan är inte längre nöjd med det hon har, men skulle bli missnöjd om hon var tvungen att leva utan det.

Så, vad skulle Rousseau säga om vår västerländska värld idag, där vi har för mycket av allt och allt går ut på ökad produktion och konsumtion? Där det normala är att hålla djur inspärrade, där det finns mat i sådant överflöd att det mesta går till spillo. Där produktionen av mat, kläder och saker exploaterar både människor och djur. Där det oftast verkar som om den naturliga känslan av medlidande inte längre existerar. Vi kan kanske inte gå ”tillbaka” och leva i ett samhälle där vi inte är beroende av varandra eller där inget jordbruk idkas. Men vi kan bestämma hur vi vill att detta skall ske och välja att äta vegetariskt, ekologiskt och rättvist.

Minna Sell

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.