Spretiga kulturkrockar

av Emma Juslin

Migration, integration, kulturskillnader samt känslan av främlingskap i en kultur eller ett sammanhang är en högaktuell tematik i en internationell värld. Henrietta Clayhills romandebut Den blinda fläcken utgår från angelägna och ambitiösa frågeställningar kring kultur och identitet.

Clayhills närmar sig dessa frågor via Erika, en kvinna med två barn som efter en skilsmässa beslutat sig för att lämna Finland och flytta till Irland för att bryta upp från sitt förflutna. På Irland arbetar hon som frilansande utrikeskorrespondent för Yle. När hon av en slump träffar Derek – en kanadensisk man – ter sig allting idylliskt, nästan för idylliskt. Problemen uppstår när Erika och Derek flyttar tillbaka till Finland med barnen. Derek upplever svårigheter att hitta sin plats i så väl Erikas liv samt i det finländska samhället och Erika känner sig delvis ansvarig för Dereks problematik – varför lyckas hon inte skapa en tillvaro i vilken Derek känner sig hemmastadd, uppskattad?

Erika börjar göra efterforskning kring integrationstematiken för ett reportage om parrelationer där den ena partnern kommer från en annan kultur. Allt medan Erikas arbete fortskrider, ökar farhågorna att hennes och Dereks relation är i upplösning.

”Erika har en hög med böcker framför sig. Integration, invandring, kulturkollisioner. Hon har beslutat att närma sig det här ämnet som vilket annat arbetsuppdrag som helst. Ta reda på fakta. Se vad forskningen säger.”

Det är kanske här romanens blinda fläck ligger.

Clayhills språk är stundom för deskriptivt och tangerar det journalistiska språket, romanen hade dragit fördel av att vara mer gestaltande för att skapa dynamik mellan karaktärerna.

På grund av att dynamiken ställvis är svag och händelseförlopp som kanske skulle ha krävt mer utrymme avhandlas på enbart ett uppslag – exempelvis flytten från Irland till Finland – känns intrigen spretig och vissa beskrivningar av kulturkrockar och kulturell identitet förblir näst intill plattityder.

Bland annat är Dereks attityd till det finländska samhället diffus, han uttrycker sin frustration över tvåspråkigheten i Finland i samband med att han har svårigheter att finna ett arbete inom sin bransch.

”Jag förstår mig inte på det här landet. Hur många jävla språk ska man kunna innan man kan få ett förbannat jobb! Jag har ju alltid jobbat, ända sedan jag var fjorton!”

Denna ambivalenta inställning till tvåspråkighet ter sig en aning förvånande, i synnerhet när Dereks hemland är det mångkulturella och officiellt tvåspråkiga Kanada.

Visst, Finland är ett litet land. Det är inte enkelt att komma in på arbetsmarknaden och kretsarna är små – det är en realitet, men är det en fråga om en kulturkollision? Till denna fråga förhåller jag mig en aning skeptisk.

Hur skall man definiera konceptet kultur och hur skall man differentiera kulturer från varandra? Är det en viss nationell gemensam föreställning om det förflutna, handlar det om språk eller om totalt separata värdegrunder? Detta är frågor som kunde gestaltats tydligare och mer subtilt för att undvika klichéer kring nationaliteter och kulturell identitet.

Emma Juslin

Henrietta Clayhills: Den blinda fläcken.
Vilda förlag, 2016.

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.