Men vad sker med litteraturen då texten blir ljud?

av Hanna Ylöstalo

Litteraturen har sitt ursprung i det talade ordet, inte i den skrivna texten, påpekar litteraturvetaren Hanna Ylöstalo. I sin pro gradu granskade Ylöstalo förhållandet mellan textversionen och ljudversionen av Monika Fagerholms novell. Ljudboken är en konstart vars särart uppmärksammas alldeles för lite, anser hon.

På Bokmässan i Göteborg drog Storytels påkostade monter blickarna till sig. Det fanns inga böcker till salu. I stället hängde hörlurar från taket och författarsamtalen strömmades genom dem. Montern i Göteborg manifesterar något väsentligt, nämligen att ljudböckerna angriper litteraturen från en helt annan riktning än de tryckta böckerna, och då bör det vi antagit om litteraturen också omprövas om vi vill förstå.

Samtalet om ljudböcker kretsar ofta kring ekonomi och målar upp hotbilder om digitaliseringens framfart. Jag vill tänka på vad som sker med litteraturen då texten blir ljud. Det här var utgångspunkten för mig då jag skrev en litteraturvetenskaplig avhandling pro gradu som studerade Monika Fagerholms novell Arielles första kärlek (2011). Novellen är utgiven av Novellix både som ljudbok och som tryckt bok. Jag föreslog begreppet ”ljudtext” för att tala om kombinationen av ljudboken och den tryckta boken, och studerade rörelserna mellan formaten ur ett intermedialt perspektiv.

När jag skrev mitt magisterarbete betonade jag att forskningen inte tagit ljudboken på allvar, utan snarare sett ljudboken som ett alternativ till den tryckta boken. Detta bland annat för att ljudboken inte är den ”primära formen” för litteratur, som ju förknippas med skrivandet. Det är värt att minnas att litteraturen egentligen har sitt ursprung i det talade ordet, och att ”the alphabet is frozen sound” som estradpoesiforskaren Charles Bernstein skriver i Attack of the Difficult Poems (2009). Att den tryckta boken är förlaga och ljudboken en ”översättning” är nödvändigtvis inte sant. Ibland skrivs böcker enbart för ljudbokssyfte och formuleringar eller hela berättelser kan ha sitt ursprung i en talad kontext. Det är värt att betrakta ljudboken som ett självständigt verk, annars går de värdefulla möjligheter som ljudet erbjuder oss förbi.

Förstärkta känslor

Genom min närläsning och närlyssning av Fagerholms spretiga novell blev det tydligt att det finns en mängd diskrepanser mellan den tryckta novellen och ljudboken. Just Fagerholms novell lämpade sig utmärkt för mitt studium. I den tryckta utgåvan av Arielles första kärlek fungerar hela det visuella stilgreppet och den grafiska formgivningen som en fixerad form. Vykortsstorleken, valet av font, och de visuella språkmedlen (fettad text, kursiveringar, radbyten) på textplanet är allt sådant som konstituerar formen. Det finns rader som framträder som rubriker och dessa rubriker hjälper mig att orientera mig i läsningen och återvända eller stanna upp.

Det fixerade innehållet i ljudboken utgörs av varje artikulerat läte, som uttalas på exakt det sätt som är specifikt för talaren. Inom ljudboksforskningen betonas uppläsarens roll eftersom rösten färgar texten på ett avgörande sätt. Eftersom författaren själv läser sin novell tillskrivs hon auktoritet i förhållande till hur novellen bör läsas, och genom dialekten förankras verket i en finlandssvensk miljö. De emotiva funktionerna förstärks genom Fagerholms karismatiska läsning.

En annan historia

Det som är formlöst, i bemärkelsen möjligt att överföra från text till ljud i dess exakta form, är egentligen bara ordens semantiska innehåll eller innebörd. Men inte heller innebörden är sig lik i Arielles första kärlek. Jämförelsen visade nämligen att det finns textpartier i den tryckta utgåvan som inte förekommer i ljudboken, och att formaten betonar olika detaljer. Det längsta stycket som strukits utgörs av 14 rader i den tryckta utgåvan och handlar om att Arielle och bipersonen Daniel går till apoteket, köper skum i preventivt syfte och att Arielle äter ”en karta dagen-efter-ångerpiller och bestämmer sig för att fara bort.” Stycket beskriver ambivalenta känslor. Detta stycke saknas ur ljudboken och talaren skyndar därtill förbi de partier där Daniel nämns, vilket tydligt riktar uppmärksamheten i en annan riktning. Inom ramarna för ljudtexten drar Daniel paradoxalt nog uppmärksamhet till sig, eftersom utelämnandet av det långa stycket väcker frågor hos mig.

I uppläsningen lyfts det dessutom fram sådant som inte är lika synligt i den tryckta texten, genom ett fokus på dold dynamik. Dynamiken tolkas utgående från pauser och betoningar med mera. Min uppfattning av Arielles första kärlek blir efter studien att det finns flera versioner av novellen. Tillsammans kompletterar ljudet och texten sedan varandra medan konflikterna mellan utgåvorna blir en relevant byggsten inom enheten. Daniels roll i novellen är bara ett av flera exempel som framträdde då jag läste och lyssnade på novellen.

Ett eget magnifikt liv

Det intermediala förhållningssättet som jag valde belyser frågor om läsande och lyssnande, kring att höra och att se, kring ramarna för en bok och ramarna för ett verk. Inom Arielles första kärlek pågår en dragkamp mellan det visuella uttrycket och det auditiva, och den dragkampen kan vara en fingervisning om litteraturens belägenhet och hur det är att vara läsare idag. Litteraturen prövas och omtolkas då den blir ljud. Det finns exempel på litteratur som lever sitt eget magnifika liv då den omtolkas i ljudboksformat, och det kunde förtjäna mer synlighet inom forskning och kritik.

Min avhandling pro gradu Rörelser i ljudtexten. En intermedial studie av Monika Fagerholms novell ‘Arielles första kärlek’ (2017) finns att läsa i sin helhet hos Åbo Akademi och jag har även, baserat på forskningen, sammanställt en kollegialt granskad artikel på temat i Finsk tidskrift 7–8/2018. För att avrunda med en bokmässekommentar kan jag nämna att Monika Fagerholm, Kaneli Johansson och jag kommer att prata om just ljudböcker och skillnaden mellan att läsa och att lyssna på bokmässan i Helsingfors. Kanske vi hörs då! N

Ylöstalos, Fagerholms och Johanssons diskussion på Helsingfors bokmässa går av stapeln söndagen den 27.10 kl. 16.30 på Fiskehamnen-scenen i Helsingfors mässcentrum.

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.