I den amerikanska tv-serien Parks and Recreation får parkförvaltningens chef Ron Swanson ett brutalt uppvaknande när han inser att så kallade cookies på datorn sparar hans aktivitet för att sedan kunna rikta personaliserad reklam mot honom när han besöker andra sidor på internet. Rons respons på sin upptäckt är att slänga ut datorn.
Jag tänker ibland på Ron Swanson när jag postar en bild på mitt barn på mitt låsta Instagramkonto, när min senaste resebokning automatiskt hamnar i min Google-kalender eftersom informationen finns i min Gmail, eller när jag för tredje gången på en timme fastnar på ett filmklipp i mitt Facebookflöde. Vi delar obetänksamt med oss av bilder på nära och kära, vi checkar in på platser och tackar ja till Facebookevenemang. Vi googlar de mest privata frågor. Vi tillbringar timmar varje dag vid telefonen och datorn. Min reaktion när cookies levererar personaliserad reklam är numera knappt en axelryckning.
Allt vi gör på nätet lämnar spår, data, som företagen sedan använder för att tjäna pengar. Sannolikt vet Google och Facebook mer om dig än vad dina närmsta vänner gör. Barnen som föds idag kommer redan att vara kartlagda när de har blivit gamla nog att skaffa sina egna konton på sociala medier.
Den digitala övervakning som Google och Facebook ägnar sig åt utgör ett brott mot mänskliga rättigheter. Det menar Amnesty International, som idag släpper en rapport om hotet från Googles och Facebooks övervakning. Amnesty menar att Google och Facebooks affärsmodeller baseras på övervakning. Plattformarna bygger på algoritmer som processar enorma datamängder som samlas in från användare av tjänsterna. De får då ut otroligt detaljerad information om användarna och använder den för att skapa och forma deras upplevelse på sina plattformar.
Google och Facebook tjänar pengar på samma insamlade processade data. På samma sätt som de formar människors upplevelser, säljer de möjligheten att rikta annonser med millimeterprecision till företag. Ju mer Google och Facebook vet om dig, desto mer precisa blir annonserna. På samma sätt kan också partier och organisationer som vill påverka människor använda sig av datan för politisk annonsering. Det använde sig företaget Cambridge Analytica av när de med hjälp av data från över 87 miljoner Facebookanvändare var en bidragande orsak till att Donald Trump vann presidentvalet i USA.
Ron Swanson i Parks and Recreation vinner inte mycket på att slänga ut sin dator. När den fiktiva internetjätten Gryzzl kommer till Pawnee, där Ron bor och verkar, får plötsligt invånarna personaliserade gåvor från företaget. Trots att Ron gått “off the grid”, når ändå en personaliserad gåva hans son, eftersom andra människor delat med sig av data om sonen.
Lite likadant fungerar Facebook i verkligheten. Oavsett om du har ett konto på Facebook eller inte, samlar företaget in data om dig när du besöker en webbsida som är kopplat till plattformen (som Ny Tids sida, till exempel). Befinner du dig på internet, kommer du inte undan vare sig Google eller Facebook. Företagen har uppnått i det närmaste monopolställning och i många länder är Google och Facebook detsamma som internet då enda möjligheten att komma ut på nätet är via Facebookappen på din Androidmobil. För att få tillgång till information om mänskliga rättigheter, kränks din rätt till privatliv av internetgiganterna.
Personliga data är bland det mest värdefulla som ett företag kan äga. I dem finns nyckeln till framgång. Det är så de kan sälja sina varor och tjänster, det är så Donald Trump kunde vinna presidentvalet med 70 000 rösters marginal. Det är för att vi användare ger Google och Facebook information om oss själva som de tjänar pengar. De är därför de låter oss kostnadsfritt använda deras plattformar.
Amnesty ser lagstiftning som vägen framåt för att människor åter ska få makten över sin egen information. Sannolikt är det enda sättet, men frågan är om det kommer att bli verklighet. De flesta av oss verkar dock inte bry oss tillräckligt mycket om vad företagen gör med vår personliga data för att hjälpa organisationer som Amnesty att sätta den press på lagstiftarna som behövs för att nå någon framgång. När inte ens vetskapen att vår data såldes och användes av Cambridge Analytica för att få Donald Trump vald får oss upp på barrikaderna för att skydda vårt privatliv, vet jag inte om något kan.
Bild: Needpix.
