Geosofi eller Bilder på en utställning är en fortsättning på det projekt filosofen och författaren Fredrik Lång tog sig an redan i Ansiktet i månen. Där beskrev han antikens och judendomens arv, i synnerhet med avseende på slaveriet och hur denna samhällsform fick en vitt skild roll i det judiska tänkandet och i den atenska stadsstaten.
Utgångspunkten i den nya boken är den klyvning han anser att Europa formats av genom århundradena. Medan södra Europa präglas av katolicismen, en ”sammansmältning av romersk maktpolitik och individualiserade judiska dygder”, har det protestantiska Europa däremot aldrig varit ett samhälle byggt kring slaveri. Lång beskriver hur arbetet och självbestämmanderätten värderades högt, något man med Max Weber i spetsen velat tillskriva protestantismen. Rötterna är djupare än så, hävdar han dock. Till stor del handlar denna berättelse – som tar formen av en ”konstutställning” där läsaren vandrar från rum till rum – om kapitalismens och den moderna teknikens och vetenskapens framväxt. Ett annat viktigt tema är den idé om individualitet som skymtar redan i stoicismen och den tidiga kristendomens förhoppningar om personlig frälsning.
Lång intresserar sig ändå inte bara för idéer. Boken försöker visa att (själv)förståelse kan spåras till förhållanden i samhället. Svepen är maffiga, men resonemangen konkretiseras genom att avsnitten gör strandhugg i ett antal historiska situationer. Greppet är anspråksfullt, samtidigt upplever jag texten mera som ett samtal än som en serie teser som slås fast. Texten öppnar via historiska glimtar för större tankerörelser, men läsaren måste för att hänga med själv kunna kasta sig från kontext till kontext.
Vi får bland annat läsa om gliporna mellan medeltidens skolastik och den moderna vetenskapen och ekonomin, något som illustreras av Nicolaus Cusanus, som använde sig av penningekonomin som metafor för att närma sig religionsfilosofin. Man får också stifta bekantskap med Benjamin Franklin, mångtalangen som hängav sig åt uppfinningar och förespråkade renlevnadsliv och företagsamhet. Någon typisk ”protestant” var han inte, skriver Lång. Protestantismen framstår i boken som en överbyggnad där man ofta överskattat teologins roll. Betoningen av arbete och flit fanns i regionen också utan den, menar han, och den protestantiska moralen var ingalunda någon drivkraft bakom den industriella utvecklingen, som snarare berodde på tekniska innovationer.
Det är spännande att följa med på Långs strövtåg. Infallen sätter associationerna i rörelse, som när aristokratiskt 1800-tal i Ryssland jämförs med antikens ”slavdemokrati”. Men ibland tappar jag, eller boken?, fokus. Mellan varven går det för snabbt, bilderna blixtbelyses så att den här läsaren emellanåt känner sig mera bländad än upplyst.
När Geosofi är som bäst utmanar den slitna sätt att gestalta Europas historia – smaka bara på ett påstående som följande: ”Den tidigmoderna epoken och renässansen upptäckte inte den klassiska antiken, utan gjorde sig av med den”. Vad månne Lång menar här? Det är värt att leta upp boken för att få ett svar; detta är ett rikt verk som får en att tänka och undra.
Fredrik Lång: Geosofi.
Förlaget, 2020.
