Kjell Lindblad vrider verkligheten runt sin egen axel

av Kaneli Johansson

Kjell Lindblad debuterade 1984 med novellsamlingen Före sömnen, och har sedan dess utmärkt sig just som en novellkonstens mästare, även om produktionen även innefattar kortromaner och en barnbok. I sitt nionde verk, novellsamlingen Bågskytten, återvänder han till teman och upplägg som är kända från de tidigare böckerna.

Novellerna i Bågskytten tar avstamp i vardagliga, till och med ordinära situationer, där allt vid en första anblick verkar normalt, men där verkligheten ofta så småningom börjar vrida sig runt sin egen axel. Försvinnanden från flera årtionden tillbaka dras upp igen, omvärlden skiftar för en stund över till svartvitt, en gammal familjeskröna bär plötsligt på nya betydelser.

Trogen sin stil låter Lindblad i de nya novellerna en inledande realism subtilt övergå i dunklare anspelningar som kan närma sig såväl dystopier som psykologiska thrillers. Ibland sker skiftningen genom faktiska händelseförlopp, ibland endast i protagonistens medvetande eller på ett symboliskt plan. Också som läsare blir jag lyhörd eller till och med paranoid inför detaljernas potentiella innebörder.

Inte sällan är det barnets, eller i Lindblads fall pojkens, blick på omvärlden som har en verklighetsförhöjande effekt. Genom pojkperspektivet blir de prydligt ordnade stolarna i farmors matsal rakryggade soldater i givakt, spårvagnsresorna genom staden äventyr ut i den riktiga världen och skattkartslekar i skogen blodigt allvar. Utöver pojkarna befolkas novellerna till största delen av ensamma äldre män, ofta översättare eller försupna journalister, bosatta i enrummare med kokvrå, skrivbord och balkong. Också deras verklighet antar illusoriska former. Någons hustru försvinner spårlöst, morgonen efter en kväll på krogen återfinns en blodig brödkniv under sängen, efter en hjärnoperation byts först språket ut och an efter även verkligheten som karaktärerna lever i.

Novellerna är fristående, men enstaka scener och språkbilder återkommer som ekon genom berättelserna. Trots det sparsmakade berättandet är Lindblads känsla för detaljer anmärkningsvärd, och snarare än fantasilös repetition, bidrar upprepningarna till att helheten knyts samman. Frågor om skuld, förlust, saknad och sorg tematiseras, men greppet är sansat, nästan lakoniskt, och avsaknaden av moralisering skapar en känsla av ödmjukhet inför skeendena. Istället för att söka förklaringar på tillvarons kval, begrundar novellerna det obegripliga i dem. Kanske är det just frånvaron av glättighet som bidrar till att det över många av novellerna också ligger något förtröstansfullt.

Kjell Lindblad: Bågskytten. Schildts &
Söderströms, 2021.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.