Fredstillstånd önskas i Afghanistan – men tar talibanerna över landet igen?

av John Eriksson

I Afghanistan har militära konflikter ägt rum i över 40 år. Men västerländska trupper, som varit i landet sedan 2000-talets början, förväntas dras bort i år. Kommer talibanerna att ta kontroll över landet eller kan man orientera sig i en demokratisk riktning?

Jesper Huor är författare och lärare inom journalistik vid Stockholms universitet. Han säger att för att förstå dagens situation i landet måste man känna till vad som har skett tidigare i historien.

– Det har varit krig i Afghanistan sedan år 1979. Sovjet trängde då in i landet och trodde att det skulle bli en enkel uppgift att erövra Afghanistan. Men de stötte på hårt motstånd av afghanerna, säger Huor.

I den här motståndskampen finns talibanernas rötter, anser han.

– USA, Saudiarabien och Pakistan stödde olika rebellgrupper som stred mot ryssarna i Afghanistan, en av grupperna var talibanerna.

De religiöst konservativa talibanerna kom att få en betydande roll i Afghanistan i fortsättningen. Sovjetunionen lämnade Afghanistan år 1989, varefter olika grupperingar kämpade om makten i landet. Talibanerna gick segrande ur kampen och styrde Afghanistan 1996–2001. Det radikala islamistiska terrornätverket al-Qaida fick under den tiden fäste i landet.

– Talibanerna tillhör den sunni-muslimskt etniska grupperingen pashto, den största av alla etniska grupper i landet, förklarar Huor.

Maktvakuum

Amerikanerna gick liksom ryssarna också in i Afghanistan, men några årtionden senare. Terrorattentatet i New York den 11 september 2001, som utfördes av al-Qaida, fick USA:s dåvarande president George W. Bush att reagera.

USA lyckades eliminera al-Qaidas ledare Usama Bin Ladin år 2011, men det medförde inte ett direkt tillbakadragande av de amerikanska trupperna från Afghanistan. När USA drar bort sina trupper från landet i år förväntas ett maktvakuum uppstå.

– Ingen gruppering har någonsin styrt hela landet samtidigt, varken Sovjet, talibanerna, USA eller den nuvarande regeringen, säger Huor.

– Landet är också svårt att kontrollera. I söder och väster finns öken och i norr och öst bergskedjor.

Huor tillägger att globaliseringen inte fullt ut nått landet. Därför är kontakten med omvärlden bristfällig. Han antar att det kan finnas människor på den afghanska landsbygden som tror att man ännu krigar mot Sovjetunionen, trots unionens sönderfall år 1991.

Han tror att talibanerna kommer att försöka ta makten i landet när USA:s armé lämnar Afghanistan senare i år. Men det är inte heller bra att främmande trupper förekommer i landet.

– Ju längre de stannar, desto längre tar det innan afghanerna kan börja bygga upp sitt samhälle, säger Huor.

Landet har utvecklats till det bättre

Andreas Stefansson är generalsekreterare vid Svenska Afghanistankommittén, en biståndsorganisation som stöder utvecklingen av bland annat utbildning och hälsovård i Afghanistan. Han säger att mycket har blivit bättre i landet sedan millennieskiftet.

– Tillgången till utbildning har exempelvis ökat. För 20 år sedan gick endast några hundratusen barn i skola. Nu får över 8 miljoner lära sig att läsa och skriva. Av dessa är 40 procent flickor, säger Stefansson.

– Också landets hälso- och sjukvård har förbättrats. Mödradödligheten är hög, men den minskar.

Afghanistans befolkning uppgår till omkring 35-40 miljoner. Trots att ett större antal har tillgång till utbildning är den stora majoriteten av landets befolkning alltjämt outbildad.

– Det är viktigt att allt fler utbildar sig så att afghanerna kan fortsätta utveckla sitt land.

Han tillägger att det finns en tydlig skillnad mellan hurdant samhället är i de stora afghanska städerna jämfört med på landsbygden. Sedan talibanernas styre på 1990-talet har en ny ung generation vuxit upp med kontakter till omvärlden.

– Afghanistan är inte längre det sönderbombade land som det var tidigare. Afghanerna vet nog i regel att Sovjetunionen har fallit, men kopplingarna mellan terrorattentatet 11 september 2001 i New York, al-Qaida och talibanerna är inte uppenbara för alla.

Många afghaner har flytt landet på grund av striderna, flera av dem till grannländerna Iran och Pakistan. Enligt Stefansson är de inte särskilt välkomna där.

– Afghaner ses ofta ner på och myndigheterna i länderna har ökat trycket på dem att återvända till Afghanistan.

– Pandemin har också drabbat grannländerna hårt och man vill prioritera ”sin egen befolkning”.

Han tillägger att många afghaner också har tagit sig till Europa.

I riktning mot en demokrati?

De västerländska trupperna ska enligt planerna lämna Afghanistan i september i år. Trots att det är klart, anser Jesper Huor ändå att samhällsutvecklingen i landet är oviss.

– I Afghanistan finns många klaner. Det bästa skulle vara om de kunde diskutera med varandra om hur landet ska utvecklas.

– Det dröjer länge innan Afghanistan blir en demokrati. Jag tror det dröjer 40–50 år, minst lika länge som det har funnits militära konflikter i landet, säger Jesper Huor.

Andreas Stefansson är av en litet annan åsikt. Han påpekar att Afghanistan redan formellt är en demokrati och flera allmänna val har genomförts. Men det finns stora brister.

– Landets regering och övriga statsapparat präglas av korruption. Afghanerna har en svag tillit till staten och folk vågar inte rösta i valen. Här måste ske en förändring innan landet kan klassas som en fullständig demokrati.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.