Ljudböcker blir allt vanligare och de flesta är eniga om att de inte bör ses som ett hot mot den traditionella läsningen. Däremot kan man sätta ett frågetecken kring de avtal ljudbokstjänsterna erbjuder sina författare.
Författaren Wilma Möller (Kaamos. En andra chans, Allt att vinna) konsumerar flitigt böcker både i pappersformat och som ljudböcker. Hon lyfter fram hur ljudböckerna inte enbart behöver fungera som pappersbokens ersättare, utan att de även kan fylla en unik plats på marknaden.
– Jag sätter mig sällan i soffan bara för att lyssna på en ljudbok, säger Möller.
Hon föredrar att låta ljudboken spela i bakgrunden under långa bilturer, medan hon tränar eller lackar naglarna.
Utforska något nytt
Hon noterar även att det finns skillnader i själva upplevelsen.
– Med en fysisk bok kan man dröja kvar för att fundera över saker, med ljudboken är det bara att gå vidare.
Möller menar att det är mycket lättare att bläddra tillbaka i fysiska böcker, läsa om och reflektera då något blivit oklart. I ljudboksformatet har man mindre kontroll över tempot med vilket man tar sig an berättelsen. Trots det finns det flera skäl till att välja ljudboken framom pappersvarianten.
– Ljudboken är billigare, tar mindre plats, och kanske är den också bättre för miljön, konstaterar Möller.
Hon menar att ljudboken är ett bra alternativ då man är osäker på om man kommer att gilla boken, eller om man helt enkelt känner för att utforska och prova något nytt. Det kan kännas lättare att sluta lyssna på en bok än att lägga ifrån sig den fysiska upplagan om man är missnöjd.
Vikten av berättarröst
Lasse Garoff, teaterkritiker på Svenska Yle, är främst en aktiv podcastlyssnare, men har ända sedan barndomen också tagit del av de ljudböcker som fanns på kasettband i hemmet.
Garoff talar om ett par slående ljudboksupplevelser från barndomen och tonåren. Han nämner Det susar i säven, uppläst av Ernst-Hugo Järegård, som en särskilt mäktig upplevelse. Det var i synnerhet den svenska skådespelarens berättarröst som gjorde att Garoff fastnade för boken.
– Det var något med boken som jag aldrig riktigt kunde förstå mig på, ändå minns jag precis hur den låter, säger Garoff.
Garoff tänker på att ljudböckernas kvalitet kan ha påverkats av att marknaden ökat. Förr var man tvungen att satsa på produktionen för att boken skulle sälja. Han betonar även vikten av en bra berättarröst. I värsta fall kan det bli svårt att uppfatta innehållet om berättaren inte har rösten för det. När bokens uppläsare har en röst som verkligen passar in kan boken få sig ett lyft. Garoff nämner de Tove Jansson-böcker som finns på Yle Arenan, där hon själv läser upp texten.
Garoff understryker skillnaderna mellan de ljudböcker och poddar han lyssnat på. Eftersom det är podden som dras fram som bakgrundsljud under cykelfärder och diskande, får ljudboken gärna finna sin plats i en något lugnare atmosfär.
– Poddarna görs även av glada amatörer. Det jag gillar allra mest är att också det extremt långa formatet blir möjligt, det tillåter ett mera vildvuxet klimat. Detta i motsats till ljudböckerna där det är kul med lite effekter och en skicklig uppläsare.
Författare förlorar kontroll
Författaren Monika Fagerholm fastnade för ljudböckerna i början av år 2018. Hon har även aktivt följt med den nordiska ljudboksmarknaden, där hon ser en utveckling som väcker oro.
Fagerholm förklarar att de nordiska strömningssajterna, som Storytel, erbjuder avtal som följer revenue share-modellen. Fagerholm beskriver modellen som en katastrofal avtalstyp, framförallt för författarna.
– Inte bara betalas småpengar åt författaren, de tappar också all kontroll. Det är omöjligt att veta hur många av ens böcker som lyssnats på eftersom ersättningen betalas per lyssnad minut eller timme, säger Fagerholm.
Den här typen av avtal är inte världsomspännande, de har uppstått i Norden och håller på att sprida sig, något Fagerholm menar att måste stoppas med alla medel. I Amerika dominerar Amazons ljudbokstjänst Audible, där prenumerationen erbjuder ett visst antal böcker per månad. Det här gör det möjligt att redogöra för lyssningen till författarna. Fagerholm medger att avtalen har brister även där, men anser att det ändå är ett schysstare system.
Fagerholm beskriver Norge som det underbara undantaget. Det norska författarförbundet har uttryckligen motsatt sig den orättvisa avtalsmodellen, och jobbar för bättre digitala avtal.
– Min stora förhoppning är att de övriga nordiska författarorganisationerna skulle gå med i arbetet för rättvisare avtal, säger Fagerholm.
Fagerholm menar även att publiken troligtvis är villig att hjälpa, men att det handlar om okunskap. Hon hänvisar till att många konsumenter valde att tala om frågan och förändra sina konsumtionsvanor då textilindustrins baksida avslöjades. Själv väljer Fagerholm att köpa ett stycke ljudbok då hon har möjlighet, för att på så vis stödja författaren. Men hon har ändå en viss förståelse för att man ibland vill botanisera bland det stora utbudet.
Litteraturen placeras i vardagen
Om man bortser från bristerna i ljudboksindustrin är Monika Fagerholm positivt inställd till ljudböckernas framgång. Hon förklarar hur ljudböckerna för litteraturen till vardagen på ett alldeles unikt sätt, att man genom ljudböcker kan koppla scener i böckerna till platserna där man hört dem. Fagerholm nämner exempelvis hur hon fortfarande förknippar ärtsoppshyllan i Lidl med en speciell scen ur en ljudbok hon lyssnat på.
Fagerholm framhäver också det faktum att ljudboken kan nå ut till helt nya grupper. Hon talar om vänner som tidigare inte intresserat sig för böcker, men nu plötsligt ivrigt diskuterar sådant de lyssnat på. Det ser Fagerholm som en viktig anledning till att kvalitetslitteraturen bör hållas kvar på ljudbokssajterna.
Fagerholm menar även att ljudboken kan komma väl till pass efter en hel dags arbete med skriven text. Då det kan vara svårt att plocka upp en fysisk bok trots att man är nyfiken och gärna läser.
– Att ha två vägar att nå litteraturen är en rikedom.
