Jesper Hamark dyker ner i strejkens historia och dimensioner i sin nya bok.
På trettiotalet var bilindustrin etablerad i USA. General Motors var vid den tiden ett av världens största företag. I Flint utbröt år 1936 en så kallad sittstrejk. Arbetarna satte sig ner i fabriken och vägrade arbeta. Strejken pågick länge och blev till slut mot alla odds framgångsrik. Hur kom det sig?
I sin bok Strejk – från satans svarta kvarnar till gigekonomin gör ekonomihistorikern Jesper Hamark nedslag i strejkens historia och verkningskraft. Boken var ett resultat av ett långvarigt intresse för makt på arbetsmarknaden.
– Strejken kan användas som en lins genom vilken sådan makt kan studeras.
Forskningen om strejker tenderar att vara livlig när det pågår många strejker. Då analyserar forskare vad som ligger bakom strejkerna. Man kan, säger Hamark, lika gärna vända på frågan: varför strejkar folk inte-, givet att det ser ut som det gör? Sedan ungefär 1980 har antalet strejker stadigt sjunkit i det globala nord. Däremot är det värt att nämna att det under de senaste åren strejkats mer än någonsin i Kina.
Vi sitter inte i samma båt
– Att vägra att arbeta är det mäktigaste vapnet de som säljer arbetskraften har. Strejken är det yttersta uttrycket för motsättningen mellan de som säljer och de som köper arbetskraft.
Strejker uppfattas ofta som farliga. Ändå kan man konstatera att även då det strejkats i en större omfattning är antalet ”förlorade arbetsdagar” rätt få. Antalet sjukskrivna är mera omfattande.
– Strejker uppfattas som farliga eftersom de sätter press på sådant som lön. De utgör också ett ifrågasättande av arbetsköparens rätt att bestämma på den enskilda arbetsplatsen. Kanske också på arbetsmarknaden som helhet. Den rimmar illa med tanken om att vi alla ”sitter i samma båt”. En strejk skulle inte inträffa om det var så att vi alla satt i samma båt.
Strejk som sätter spår
Ibland talar man från högerhåll om fackens makt som en form av maffiametoder?
– Sådant prat ingår i propagandan.
Under den omfattande Toys ”R” Us-strejken i Sverige var det mycket tal om att facket använder maffiametoder. Hamark rullar upp skeendet: Den amerikanska leksakskedjan Toys ”R” Us öppnade ett antal butiker i Sverige år 1994. Personalen behandlades illa och företaget vägrade teckna kollektivavtal. Företaget hade inte tecknat kollektivavtal i något av de länder där man hade verksamhet sedan tidigare. Om en så stor aktör som Toys ”R” Us ställer sig utanför kollektivavtalen, riskerar fackens överenskommelser att smulas sönder, säger Hamark. De handelsanställda valde att gå ut i konflikt. Samtidigt drogs en omfattande konsumentbojkott igång: företagets agerande väckte starka reaktioner.
– Det viktigaste i konflikten var kanske sympatiåtgärder som 15 andra fackförbund tog till. Man vägrade hämta sopor hos företaget, man vägrade städa lokalerna, elektrikerna vägrade arbeta. Toys ”R” Us kunde inte utföra bankärenden eftersom Finansförbundet var med och strejkade! Konflikten varade tre månader. Efter det gav Toys ”R” Us upp och tecknade ett kollektivavtal.
– Det gick ju inte att stå emot dessa ”maffiametoder”.
När företaget därefter etablerade sig i Danmark skrevs kollektivavtal på. Konflikten har fortfarande betydelse fast det gått nästan 30 år. När Amazon kom till Sverige genom sitt dotterbolag tecknades faktiskt ett kollektivavtal trots att företaget blivit känt som en superstjärna i genren union busting. Man visste vad som kan hända om man inte skriver på avtal.
Hamark menar att Toys ”R” Us-strejken är en av de viktigaste arbetskonflikterna i Skandinavien i modern tid. Genom den lyckades ett system bevaras, men vad hade hänt om man förlorat? Han tillägger att ett företag mitt i allt kan göra bedömningen att facken inte längre är så starka, och försöka sig på liknande manövrar som Toys ”R” Us.
Sittstrejken i Flint, Michigan år 1936 hade långvariga konsekvenser. Foto: Wikimedia Commons
Enorm framryckning
Hur var det då möjligt för bilfabriksarbetarna i Flint vintern 1936–37 att vinna strejken mot General Motors? Förutom den innovativa formen, sittstrejken, lyfter Hamark fram den förstörandepotential som arbetarna genom sin bransch har. Det har att göra med hur integrerad bilindustrin var: blev det stopp på ett ställe riskerade det att stoppa mycket annat. Olika avdelningar var beroende av varandra, men också fabrikerna ingick sinsemellan i en produktionskedja. En sammansättnings-fabrik kunde inte göra något om det strejkades på motorfabriken. Beväpnade med denna förstörandepotential kunde Flint-arbetarna få GM på knä på ett sätt som ingen trodde var möjligt.
– Segern fick stor betydelse, den inspirerade en våg av andra strejker. Facken fick tre miljoner nya medlemmar på ett år. Det innebar en enorm framryckning för facken. Strejken påverkade hela maktbalansen på arbetsmarknaden i USA. Ingen enskild konflikt har haft en sådan betydelse där.
Strejkförlusten som skalv
Hamark nämner även ett exempel på en strejk vars förlust hade motsvarande genomslag, men till fördel för arbetsköparna. 1981 gick flygledarna, ännu en grupp med stor förstörandepotential, ut i strejk i USA. De var statligt anställda som hade makt att stänga ner en stor del av flygtrafiken. De strejkande räknade med att detta skulle räcka för att de skulle få igenom sina krav. När den nyvalde president Reagan svarade med att avskeda de strejkande innebar det en stor chock som för lång tid förlamade arbetarrörelsen. Flygledarna var allt annat än några radikala socialister. Många av dem hade lärt sig yrket i Vietnamkriget och deras fackförbund hade stött Reagan i valet.
– Om detta är hur Reagan behandlar sina vänner, vad skulle han inte göra med sina fiender? På den här tiden var det förbjudet bland offentliganställda att strejka, därför gick det att avskeda anställda som strejkade. Detta fick i fortsättningen många fack att avhålla sig från strejk, presidenten hade visat vad som kan hända om man strejkar. Det var också en signal till den privata sektorn: nu kan ni ta tillbaka vad som gått förlorat efter strejken i Flint. Rädsla spreds bland den amerikanska fackföreningsrörelsen på ett sätt som den fortfarande lider av.
Flygledarstrejken påminner om att ju högre förstörandepotential en bransch har, desto större blir risken att staten slår tillbaka. Ett exempel är hamnarbetarna, och övriga transportarbetare, som varit inblandade i många arbetskonflikter. I USA stoppades en strejk i hamnarna av George W. Bush 2002, men också i Sverige pågick för några år sedan en hamnstrejk som ledde till ändrad strejklagstiftning.
Strejkrätten
Rätten att vidta stridsåtgärder är tämligen stor i Skandinavien. Hamark är noga med att påpeka att detta inte bara gäller arbetare utan också arbetsköparna. Lagstiftningen gällande lockouter är väldigt tillåtande, betonar han. Som ett exempel under senare år kan nämnas att det i Danmark år 2013 vidtogs en omfattande lockout av lärare – 90 000 lärare utestängdes från sina arbetsplatser.
– Men inget är givet när det gäller strejkrätten. I Sverige vill alla partier till höger om socialdemokraterna införa inskränkningar av rätten till sympatiåtgärder, som hittills varit lagliga i Skandinavien, i motsats till i exempelvis USA. Organisationen Svenskt näringsliv har gått så långt som att hävda att det behövs ett förbud mot sympatiåtgärder.
– Lite ironiskt är att det i början av 1900-talet var arbetsköparna i Skandinavien som slogs för rätten att vidta sympatiåtgärder. De använde vid den tiden sympatilockouter för att tvinga fram fördelaktiga lösningar.
Välfärdsarbetare och den nubiska stenbocken
I sin bok beskriver Hamark den svåra sits som arbetare inom välfärdssektorn befinner sig i då de ger sig ut i strejk. Å ena sidan vill de påminna om att de är outbytbara, men å andra sidan drabbar strejken inte arbetsköpare, utan skadan drabbar välfärden. Bilarbetare kan genom sina strejker åstadkomma ekonomisk skada, och tvinga arbetsköpare till förhandlingsbordet. När välfärdssektorns anställda strejkar sparar kommuner och staten pengar.
– Jag kommer ihåg ett naturprogram jag såg en gång: det handlade om den nubiska stenbocken som balanserar på klippavsatser. Lika skickliga måste de anställda inom välfärdssektorn vara när de överväger att gå ut i konflikt.
– De som arbetar i dessa yrken har också en fördel. Det kan vara lättare för dem att argumentera att de villkor de har – till exempel på en förskola – har ett allmänt intresse.
Alla vill att skola, vård och omsorg ska fungera. Därför kan det vara lättare att bygga koalitioner med andra intressegrupper och vinna opinionen – vilket man måste göra för att pressa politikerna. Logiken är en annan än i den privata sektorn.
En skolstrejk som pågick i flera delstater i USA 2018 illustrerar hur sådana koalitioner kan formas. Kraven handlade om få mer resurser till skolan och bättre villkor för personalen: större budgetar, mer personal, mindre privatiseringar.
– Strejken skedde i samarbete med lokalsamhället. Facken frågade: vad tycker ni är viktigt? Man talade med kyrkan, elevföreningar, grupper som organiserar etniska minoriteter. De statligt anställda i skolan gick ut i strejk trots att det var förbjudet. De strejkande i West Virginia hade tänkt igenom strejkens konsekvenser och ville på förhand se till att den inte skulle drabba låginkomsttagare. Därför såg man till att ordna med luncher och omsorg för barn.
Sant och överdrivet hot
Arbetsköparna har många ess i rockärmen när det gäller att bibehålla sina intressen. I vilken grad är möjligheten att flytta produktionen till någon annan plats något som kan tas till för att minska fackens makt?
Hotet är både sant och överdrivet, säger Hamark. Det är inom varuproduktionen företagen har lättast att flytta produktionen. Opel stod exempelvis år 2004 inför att välja var den nya fabriken ska placeras. I Tyskland eller Polen? Till slut valdes Polen eftersom facket där gick med på sänkta ingångslöner och frysta löner för alla redan anställda.
– Det uppstår en situation där facken bjuder under varandra. Detta är ett jättehot. I varuproduktionen står anställd mot anställd, och företag mot företag. Man ska dock komma ihåg att det har varit så förut också, inskärper Hamark. Redan efter strejken i Flint på trettiotalet började bilfabriker omlokaliseras för att undvika starka fack.
– Inom nationalstater har man försökt komma till rätta med detta hot genom nationella kollektivavtal eller lagstiftning, såsom minimilöner. Det är lättare att sluta sådana avtal inom ett land än mellan länder. En dimension är skillnaden i levnadsstandard mellan länder, som gör det ännu svårare att komma överens om gemensamma regler.
Trots ny teknologi och avregleringar som gör det enklare att omlokalisera vill Hamark påminna om den stora del av ekonomin som inte är rörlig.
– I USA har Starbucks förlorat mot facket på ett stort antal orter. Det går ju inte att flytta verksamheten till Kina. Också välfärden och många servicebranscher – såsom städning – är exempel, inte heller den går att flytta runt.
Amerikanska Teamsters gick år 1997 ut i strejk mot UPS, världens största paketleverantör. Konflikten handlade om arbetsförhållanden bland annat. Teamsters vann, men strejken avgjordes i Europa. Sympatiåtgärder vidtogs av andra transportfack runtom i världen. UPS hade tidigare börjat erbjuda övernattenleveranser i Europa och hade fått ett kontrakt med Mercedes Benz. Givet sådana pressade ramar för leveranser, vad händer om det blir strejk? När den amerikanska strejken hade pågått ett par veckor gick franska, tyska och nederländska transportfack ut i sympatistrejk. Då gav UPS upp. Det visar hur det nya systemet med ”just in time” har medfört ny sårbarhet, också för arbetsköparna.
Ännu en gång får transportarbetarna illustrera strejkens handlingskraft, och här är poängen att deras branscher inte på ett enkelt sätt går att omlokalisera.
Foto: Mounir Rabhi Hallner, Wikipedia Commons
