En bladvändare om barriärer

av Emma Juslin

Henna Johansdotter som debuterade 2019 med den kritikerrosade dystopiska science fiction-romanen Glasvaggan har skrivit ytterligare en roman i samma genre, Sömnlandet. I Glasvaggan kunde liv produceras artificiellt, men i Sömnlandet är upplägget ett annat. Handlingen kretsar kring karaktären Nolan som lever i provinsen Skimret i Tveväldet, ett binärt samhälle där kvinnor och män separerats från varandra genom en högteknologisk barriär och där de som inte passar in i den binära samhällsnormen gallras bort genom ett Purifytest. Utöver den binära verkligheten ansätts Tveväldet av en mystisk och dödlig sömnsjukdom, vars ursprung och botemedel är okänt 

Nolan arbetar på en bordell som sällskapspojke men hans tillvaro tar en ny vändning, då han hittar en välkänd politiker död på ett av bordellens rum. På politikerns pekare finns ett osänt meddelande som lyder: Botemedlet finns i kvinnan. Senare blir Nolan en affischpojke för det radikala politiska partiet Subversiva Orden för Upprättelse (SOUP) som arbetar för att barriären mellan kvinnornas och männens poler ska förstöras. En stor del av romanen kretsar de facto kring SOUP:s valkampanj och ger även en inblick i Tveväldets politiska och sociala struktur. 

Medan strukturerna i Glasvaggan utgjorde ett helgjutet dystopiskt samhälle, är Tveväldet mer en spegling av det nuvarande samhället och tendenser som ligger i tiden, snarare än i framtiden. Bland annat konstaterar Nolan:  ”Vi är alla en jäkla dokusåpa. Sex miljoner människor sitter i en glittrande discokula och hånglar bort vår tristess medan resten av världen svälter.”

Därtill har Johansdotter ersatt pronomenet ”man” med ”en”.  Detta stilgrepp används flitigt framför allt av feministiska bloggare och signalerar ett genuspolitiskt ställningstagande och kan därför kännas malplacerat. I synnerhet känns det överflödigt i ett samhälle som Tveväldet där uppdelningen i manligt och kvinnligt är en konkret verklighet, där ickebinära könsuttryck inte accepteras. Kanske intentionen med pronomenutbytet är att signalera att det handlar om en dystopisk framtid och att denna framtid även förändrat språkbruket? Men i så fall är detta inte konsekvent genomfört, exempelvis refereras det fortfarande till mänskligheten och människor. I romanen gestaltas enbart en ickebinär person med ett könsneutralt personligt pronomen. 

Upplösningen av romanen kunde även ha arbetats igenom en aning och gett sjukdomen Sömnen mera utrymme. Trots de uppenbara bristerna är Sömnlandet en medryckande bladvändare som passar väl för den tilltänkta målgruppen av yngre läsare och kan med säkerhet fungera som diskussionsunderlag kring frågor om könstillhörighet, strukturell rasism, prostitution och självskadebeteende. 

 

Henna Johansdotter:
Sömnlandet.
Förlaget, 2022.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.