Platser och motsättningar kring Medelhavet

av Robert Willim

Crosslocations frammanar miljöer och sammanhang kring Medelhavet. 

 

En bok kan ta oss till platser. Vi kan efter att ha läst några rader blunda och se imaginära landskap, skeenden och detaljer. Vi bläddrar och reser. Sedan händer något annat när det i boken framträder bilder. Bilder transporterar på andra vis. Är bilderna interfolierade med text som beskriver och perspektiverar det som visas på bilderna frammanas inre landskap och associationer återigen på annorlunda vis. Detta händer när jag öppnar boken Crosslocations. looking for somewhere in particular across the Mediterranean. Boken baseras på fotografen Lena Malms bilder samt texter av antropologerna Sarah Green, Phaedra Douzina-­Bakalaki­, Samuli Lähteenaho, Carl Rommel, Patricia D. Scalco och Laia Soto Bermant. Det hela är resultatet av ett projekt som haft som syfte att förstå de föränderliga kopplingarna mellan människor, institutioner och platser runt Medelhavet.

 

Lekfullhet och motsättningar

Vad är det då som frammanas när jag öppnar boken? Kanske frågor om vad som egentligen utgör en plats. Vilka andra platser och relationer kan vi skönja när vi besöker en specifik geografisk punkt? Vad är människors och även djurs villkor för att leva och vara på olika platser? Detta handlar Crosslocations om och det visar sig att mixen av fotografier och texter är ett utmärkt sätt att väcka tankar, associationer och ny kunskap. Boken består av nedslag i en rad olika miljöer och sammanhang kring Medelhavet. 

Efter en inledande text av Sarah Green, som på ett fint sätt tar avstamp i reflektioner kring bokens tema, hamnar vi i Beirut, Libanon. Vi får uppleva en rad kontrasterande miljöer i staden. Solvarma bilder av klippiga stränder där pojkar och yngre män badar och umgås varvas med bilder av kontrollerade offentliga parker och anläggningar. Tonårspojkar som klättrar mellan kubformade vågbrytare, en man som går på lina mellan klipporna. Välansade träd i parkmiljöer. Taggtråd. Stadsvyer präglade av lyftkranar. Klasskillnader och sociala stratifieringar kan skönjas i motiven. Dessa diskuteras sedan tillsammans med andra teman i en dialog mellan fotografen och en antropolog specialiserad på detta fält. Kompositionen pendlar mellan det affektiva och det kunskapande. Platser och situationer, olika offentliga utrymmen ställs mot varandra. Lekfullt myller av badande människor, främst yngre män. Sedan en vattenspegel med speglingar av höghus, och under vattenytan gyttjiga alger och avloppsföroreningar. Några av Beiruts stränder är förorenade. Vattenspegeln kantas av beige sprucken lera, och precis i kanten till vattnet förändras lerans färg och textur. Fotografierna gör mig uppmärksam på detaljer. Sedan lämnar vi stränderna och hamnar i gränder med ett virrvarr av elektriska ledningar. Människor fångas i förbifarten, en kvinna i slöja, en leende pojke i shorts med ett leksaksvapen i handen. En muralmålning av en moské bakom galler. Lekfullhet och motsättningar.

 

Gränser och barriärer

Boken tar oss sedan vidare till den spanska enklaven Melilla. Här, liksom i de flesta andra kapitlen varvas bilder med en dialog mellan fotografen och en antropolog som har specialiserat sig på platsen som besöks. Melilla, som ligger i Afrika, är omgivet av stängsel, och på andra sidan stängslet och gränsen ligger Marocko. Det är inte minst kring dessa gränser och barriärer som rörelser och spänningar skildras. En gräns stänger av, men intensifierar ofta också relationer. Smuggelvägar, människor i migration, på flykt. 

Även det följande kapitlet handlar om barriärer, men också om rörelse. Med fokus på djur och människors relation till tamboskap hamnar vi i norra Grekland och på Västbanken. I kapitlet skildras domesticering samt den ständiga ofta motsättningsfyllda dynamiken mellan nomader och bofasta. Är en plats något som kan stängslas in och kontrolleras, eller är det något föränderligt som människor och djur rör sig genom? Denna dynamik blir speciellt laddad på platser som Västbanken. Resan går vidare.

 

Effektfulla kontraster

Få urbana platser är så associerade med labyrintliknande och myllrande förbindelser och utrymmen som en basar. Dessa associationer tas i boken upp genom matthandeln i Stora basaren i Istanbul. I basaren bibehålls en spänning mellan mystik och turistpräglad platsmarknadsföring. Samtidigt illustreras det hur den hantverksbaserade handeln och traditionerna kring mattor ställs inför utmaningar i samband med konsumism och industrialisering. Den ofta varmröda och spräckliga färgskalan på basarens mattor präglar flera av motiven, och här finns några av bokens mest fantasieggande bilder. Det är effektfullt när det mättade myllret från basarens motiv ställs mot en gatuvy ur fågelperspektiv där en spårvagn kör utmed en gata, längs med parallella linjer. Spårvagnen är omgiven av människor på väg. Det hårda ljuset får dem att bli skuggestalter. På följande uppslag omsluts vi åter av mattmyllrets varma färgprakt. 

Sedan följer två kapitel som mer är antropologiska essäer flankerade av bilder. De tar oss med till Grekland och Egypten. Först till det spektakulära klosterkomplexet tillika världskulturarvet Meteora. Här sker en förskjutning när fokus läggs på den intilliggande orten Kalambaka. I samma kapitel diskuteras också Lepanto, plats för ett historiskt sjöslag. I staden som nu heter Naupaktos har minnesritualer och återskapanden baserade på sjöslaget vuxit fram. Frågor som väcks är hur historiska händelser och byggnader hanteras. I det följande kapitlet tas i stället ett slags materialiseringar av framtidsdrömmar upp. Det handlar om infrastrukturprojekt i Egypten. Hur tar visioner om framtiden plats? Kompositionen i dessa två kapitel har en annan karaktär än resten av boken. Texten känns något mer akademisk. Volymen avslutas med ett efterord bestående av en dialog mellan fotografen Lena Malm och bokens redaktör Ninnu Koskenalho. 

Crosslocations är tankeväckande, och fotografierna är suggestiva. Den är ett gott exempel på att det behövs fler experiment och uttrycksformer när forskningsprojekt ska presenteras. Boken får mig att fundera vidare på hur liknande undersökningar på andra platser kunde ta sig uttryck. Vad kunde till exempel Östersjöns crosslocations vara? Andra platser, med olika laddningar och strömningar. Bilder växer fram då jag sluter ögonen efter att ha stängt boken. I fantasin dubbelexponeras bilderna från platserna i Istanbul, Melilla och Beirut som jag just tagit del av. Världen är full av platser som kopplas samman och ibland hålls isär. Boken Crosslocations undersöker på ett fint vis några av dessa platser kring Medelhavet, och ger därmed ny kunskap, väcker känslor och nyfikenhet. 

 

Ninnu Koskenalho (red.):
Crosslocations. looking for somewhere in particular across the Mediterranean.
Rosebud, 2022. 

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.