Kriget i Ukraina har ställt alla förbindelser med Ryssland i ett nytt ljus, och krigets förstörelse och vanvett projiceras bakåt i historien för att ge förklaringar till det som sker i dag. Historien, historieforskningen och historikerna själva bäddas in i krigspropagandan. Nu – och förr?
Ett steg bara några år tillbaka i tiden: år 2019 har den engelske forskaren Mark B. Smith gett ut en bok med titeln The Russia Anxiety and How History Can Resolve It. Han går igenom historieskrivningens teman och attityder i ”väst” när det gäller Rysslands historia och sammanfattar dem kring tre retoriska nyckelbegrepp: anxiety, ängslan eller oro, contempt, nedsättande förakt och disregard, ej värd att beakta. – Vad detta ”väst” egentligen är eller var det ligger är redan i sig en historisk fråga.
I Finland – numera i väst – kan vi gott av egen historisk erfarenhet tillägga ryssänviha, rysshat, och rysskräck. Ängslan, anxiety, har blivit vardagsmat även hos oss: spioner? – cyberattacker? – valpåverkan? – invasion över östgränsen?
Ryssland som en evig despoti, dömd till ofrihet, barbari, aggressiv expansionslust utåt och förtryck inåt är den vanliga stora berättelsen.
Smith rör sig i den anglo-amerikanska historievärlden – den tyska, franska, skandinaviska, finska, baltiska eller östeuropeiska forskningstraditionen saknas. Det är visserligen samma historie- och världsbild som i ”väst” dominerar alla akademiska tankesmedjor, institut och medier, även i det NATO-kompatibla Finland. Smith driver tesen att Europa alltid har ingått i Ryssland och Ryssland alltid har ingått i Europa – isolationismen är en politisk konstruktion på bägge hållen.
Boken går tematiskt igenom ”disinformationen” om den ryska historien och visar hur historieskrivningen alltid har tillhört västmakternas geopolitiska arsenal. Doktrinerna från det kalla krigets årtionden lever och mår väl som stöd för utrikespolitik och militära strategier. Smith tar särskilt fram Richard Pipes, högt värderad professor i Harvard 1958–96, som leverantör av historiska argument för USA:s politik under årtionden i kampen mot kommunismen och Sovjetunionen.
Ryssland som en evig despoti, dömd till ofrihet, barbari, aggressiv expansionslust utåt och förtryck inåt är den vanliga stora berättelsen. Symboliskt förkortad till en regentlängd med tre stora, Ivan den förskräcklige, Stalin och Putin, illustrerad med en vy över Röda torget i Moskva, gärna med soldater och pansarvagnar.
Smith visar också på små nischer av reformliberalism och glimtar av ett demokratiskt samhällsskick i Rysslands historia. Och han jämför de ryska erövringarna med alla de andra blodiga imperiernas otaliga krig i Afrika, Asien och Amerika.
Men han ställer inte den uppföljande stora frågan: hur mycket av de ryska attityderna till det västligare Europa cirkulerar kring hans grundbegrepp anxiety, contempt och disregard, rädsla och förakt? I dag tillsammans med patriotisk-historisk uppblåsthet och krigspropaganda på hemmaplan. I många idylliska länder kan man vid universiteten gå på kurser i historiebruk eller historiekultur, inte i de angelägnare frågorna om missbruk och okultur.
