Går det att slå in en grön kil i SFP-dominansen i de tvåspråkiga kommunerna i Österbotten? Korsholmaren Jonathan Hemming, sedan i höstas ordförande i Finlands svenska Gröna, vill göra ett försök genom att lyfta klimatfrågans betydelse för lantbruk och matproduktion.
Solfbon Jonathan Hemming engagerade sig politiskt inför kommunalvalet 2021 då han ställde upp för De Gröna i hemkommunen Korsholm. Nu kandiderar han i riksdagsvalet.
– Jag har nog alltid varit intresserad av samhället. Kanske inte av politik i sig, men av hur vi lever tillsammans och hur vi tar hand om landet. Tidigare drev jag eget byggföretag och då hade jag inte tid att engagera mig politiskt, men nu har jag en heltidsanställning och relativt sett mer tid över, säger 42-årige Hemming som till vardags är byggnadsansvarig vid Stundars friluftsmuseum.
I någon mån är det politiska engagemanget kanske inte bara en fråga om tid utan också om mognad och prioriteringar.
– Det finns väl aldrig tid att engagera sig så mycket som man skulle vilja, men jag har också blivit såpass gammal nu att jag bryr mig mindre om mig själv och mer om andra.
Syndabockar
De senaste månaderna har Hemming deltagit i debatten på insändarsidorna i den österbottniska pressen. Här har han bland annat tagit upp skogsbrukets roll för att binda koldioxid och bromsa utarmningen av biodiversiteten. När Hemming fört fram åsikten att det är orimligt att ge stödpaket åt den del av jordbruket som bidrar mest till klimatkrisen, husdjursproduktionen, har motargumentet från Österbottens svenska producentförbund varit att Finlands lantbruk och husdjursproduktion inte i någon större utsträckning bidrar till klimatkrisen.
– På landsbygden i Svenskösterbotten är det många som inte ser särskilt glatt på oss Gröna. Vi har varit föremål för en del negativa kommentarer från jordbruksorganisationer. Många gånger har vi obefogat fått vara syndabock när saker inte gått som de vill. Då gäller det att bidra med fakta så att det inte bara blir deras bild som syns. De vill gärna ha det till att vi försöker sätta käppar i hjulen, när vi i själva verket vill jobba långsiktigt för jordbruket.
– På sätt och vis är det som engagerar mig mest en lösning på klimatkrisen, och då är matproduktionen och skogsbruket viktiga delar.
Jordbrukarättling
De Gröna i Österbotten använder sloganen ”Med händerna i myllan”. För Hemming är det en viktig sak att landsbygdsbor ska kunna ge uttryck för gröna värderingar och motverka bilden av De Gröna som ett parti främst för stadsbor som aldrig besökt en ladugård.
– Eftersom jag har vuxit upp på landet och mina morföräldrar var lantbrukare är jag väl insatt i vad det innebär. Jag vet att det finns många på landet som har gröna tankar och jag vill gärna ge en röst åt dem.
Det politiska landskapet i det svenskspråkiga Österbotten domineras nästan helt av SFP, med vissa undantag för starka KD-strömningar i norr.
–Jag tror bara det gäller att vara saklig, ärlig och ha bra argument. Jag vet att många här också har gröna värderingar, men väljer SFP främst på grund av modersmålet och jag samarbetar gärna med dem. De Gröna kan inte lösa klimatkrisen på egen hand, helst ska alla jobba för samma mål. Då gäller det att inte skapa motsättningar utan jobba tillsammans.
Varg och trafik på tapeten
Bland aktuella österbottniska ämnen har Hemming främst lagt märke till trafik, energi och vargens vara eller icke vara.
– Vargen är en viktig del av Finlands natur. I enskilda fall där den ställer till stor ekonomisk skada finns redan i dag möjlighet att åtgärda det, men vi måste vara okej med att leva i en naturlig värld där vargen finns. Naturen är inget tivoli där man kan ta vad man vill ha utan konsekvenser. I dag är även vi som bor på landet så ovana vid att leva i naturen att vi inte möter de få vargar som finns, och det leder till rädsla trots att det egentligen är mycket farligare att ge sig ut i trafiken än att möta en varg.
I fråga om energipolitik framhåller Hemming att vi ska bygga ut solkraft och vindkraft.
– Vi måste också underlätta forskning och utveckling av energilagring och ge marknaden möjlighet att implementera sådana lösningar.
När det gäller trafiken tycker Hemming främst att det är viktigt att få fram ekonomiskt rimliga alternativ till bilar med förbränningsmotorer.
– Det är ett faktum att många inte har råd att köpa en splitterny bil i dag, men av de som har den möjligheten borde de flesta välja elbil. Det är en förutsättning för att en andrahandsmarknad ska uppstå. I Norge har man lyckats bra genom att höja skatterna på bilar med fossila drivmedel och samtidigt tagit bort skatterna på elbilar.
Foto: Jonas Udd