Rekordmånga unga väljare kan överraska i grekiska valet

av Irma Swahn

Också vi i Finland upplevde i valet nyligen att ´influencers´ på TikTok och andra sociala medier också kan vinna val. Samma fenomen trendar i Grekland, där man går till val på söndag, 21.5.

 

Nu är rekordmånga unga väljare i farten, ca 430 000 är mellan 16 och 21 år. Enligt vallagen räcker det att man fyller 17 (!) under själva valåret.

Den kan ungdomarna tacka Alexis Tsipras och hans vänsterparti Syriza för. 

Grekland är ett av endast tre EU-länder där man blir röstberättigad vid så unga år.


Varoufakis hänger kvar

Tsipras har alltid satsat på de unga, ett smart drag som bidrog till att hans parti vann stort 2015 mitt under eurokrisen med löften om att förhandla om skuldnedskrivningar med EU, IMF och Världsbanken.

Det gick som bekant inte så bra. Men Tsipras parti är fortfarande näststörst och ledande oppositionsparti mot regerande konservativa Ny Demokrati, som tog över 2019.

Tsipras gamle kumpan, dåvarande finansministern Yanis Varoufakis hänger också kvar i hemmapolitiken. Hans parti MeRa25 har nu 15 platser i hellenernas riksdag men just nu siar en del opinionsmätningar att partiet inte klarar treprocentsgränsen.

De bägge männen talar i dag inte till varandra, vilket nogsamt noteras när de stöter ihop i kuloarerna, i parlamentet

Starkt stöd för Ny Demokrati

På sociala medier rumsterar också en mängd “politiska observatörer”, mer eller mindre seriösa med historier om dolda sammanträffanden, hemliga överenskommelser och annat smått och gott från den politiska arenan. Givet att korruptionen, svågerpolitiken och nepotismen ingenstans har försvunnit från Grekland förstår man att dessa plattformar har sina besökare. Vill man ens få en liten insyn i grekisk politik inser man att “observatörerna” egentligen bara har moderniserat de traditionella “kafédiskussionerna”.

För att inte säga vidgat dem. En av mina favoriter kallar sig Den Ekonomiska Postiljonen som ständigt hänvisar till sina källor i Bryssel. Hen talar redan om en tredje valomgång…

I opinionsmätningarna leder det konservativa regeringspartiet Ny Demokrati trots ett par upprörande skandaler, avlyssning av politiska opponenter och den förödande tågkraschen i mars där 57 människor omkom med kring 34 36 procent mot utmanaren Syriza som beräknas landa på 29-31 procent. Det tredje största partiet, det ommöblerade socialistiska Pasok (numera närmast socialdemokratiskt) beräknas få 8-9 procent av väljarna bakom sig.

Ny Demokrati leds av Kyriakos Mitsotakis, politiker i fjärde generation i en av Greklands ledande “politiska dynastier”. Hans far, Kostas Mitsotakis var Greklands premiärminister 1990-93, men det var dennes farfar, Kostis Mitsotakis som i slutet av 1880-talet bildade ett av de första grekiska politiska partierna, trots att Grekland fortfarande var en del av det ottomanska imperiet.

Mitsotakis syster är Dora Bakogiannis, f.d. utrikesminister och borgmästare i Aten i början av 2000-talet och främst känd för att hon ordnade de dyraste olympiska spelen någonsin 2004 i Grekland.

 

Koalitioner nytt inslag i grekisk politik

Men Kyriakos Mitsotakis har lyckats vända den grekiska ekonomin visserligen med hårda nypor i eurokrisens slutskede så att tillväxten i Grekland nu är högre än i många andra EU-länder. 1,4 procent i det tredje kvartalet 2022, och statsbudgeten visade ett plus på 3,07 miljarder under första kvartalet i år. Men inflationen ligger fortfarande på ca 10 procent och lönerna sackar. Ungdomsarbetslösheten är omkring 25 procent och det förklarar unga väljares otålighet. Grekerna har alltid emigrerat under hårda tider och i synnerhet högt utbildades hjärnflykt hotar nu att åderlåta Grekland rejält.

Vi har bulgariska löner men brittiska priser, säger Alexis Tsipras.

Trots att det finns ett överflöd av teman är den här valrörelsen den tamaste jag själv bevittnat efter att ha bevakat flera val i Grekland, i slutet på 1990-talet och början av 2000-talet.

Den främsta orsaken ligger i att det grekiska valsystemet håller på att ses över. Inom EU har man påmint grekerna att deras gamla valsystem inte ger dem anledning att yvas över att Grekland är demokratins vagga.

Rösterna på söndag kommer att fördelas enligt ett proportionellt valsystem, som sannolikt inte kommer att ge ett enda parti egen majoritet i parlamentet. Koalitioner är något helt nytt i Grekland och något som verkligen inte faller premiärminister Mitsotakis i smaken.

Mitsotakis är helt öppen med att han inte vill regera tillsammans med något annat parti och ser fram emot en andra valomgång i början av juli. I den får det största partiet 40 bonusplatser i parlamentet och det torde räcka för Kyriakos Mitsotakis.

Hans maktfullkomlighet, påtryckningar på viktiga samhällsorgan och kontroll av medierna har redan fått en del forskare och observatörer att tala om “orbanisering” för att beskriva skeendena i Grekland just nu.

Efter valsegern 2019 tillsatte Mitsotakis en av sina favoriter (trots dennes obehörighet) som chef för den grekiska säkerhetstjänsten EYP och det väckte uppseende att hans systerson utnämndes att leda premiärministerns kansli.

 

Dåliga utsikter för Syriza

 

För de mindre partierna vore naturligtvis koalitionsmöjligheterna en räddning.

I synnerhet för Syriza, som högljutt pläderar för en koalition med Pasok. Efter två förlorade val kan Syrizas framtid som ett stort parti och en viktig politisk aktör vara all men Pasok-ledaren Nikos Androulakis visar inte mycket intresse för den idén.

Åtminstone inte i det här skedet.  Relationerna mellan de bägge vänsterpartierna är inte de bästa tänkbara. 

Pasok är visserligen ett progressivt parti, men “light” i jämförelse med oss, säger en funktionär i en av Syrizas valstugor. Vi är den radikala vänstern, säger han, vi vill ha offentlig sjukvård som fungerar, vi vill att de privatiserade el- och vattenbolagen skall återinlösas av staten, vi vill att folk ska kunna leva på sina löner och att skolor och universitet ska vara oberoende institutioner, tillgängliga för alla.

Ett av Syrizas vallöften är också att sänka inträdeskraven till högskolor och universitet, något som dessa institutioner och lärarkollegier har reagerat skarpt emot.

 

Graverande avslöjanden

 

Nikos Androulakis är den mest prominenta politiker som den grekiska säkerhetspolisen har avlyssnat och det har framkommit att avlyssningen har skett med Mitsotakis goda minne. 

Androulakis själv verkade mycket skakad efter avslöjandet under partiledarnas stora TV-debatt för en dryg vecka sedan. Utvalda journalister skötte utfrågningen och när tjuvlyssningen avslöjades vågade inte närvarande “ickeackrediterade” journalister komma med följdfrågor.

Enligt den oberoende grävande journalistorganisationen Athens Wire ska det statliga TV-bolaget ERT:s ledande reporter ha visat tummen ner.

 

Androulakis och övriga oppositionspartier har krävt att saken ska utredas och de ansvariga ställas till svars. Hittills har ingenting hänt.

 

Regeringen Mitsotakis ses också som ytterst ansvarig för den tragiska tågolyckan i mars i rälsknutpunkten Tempe, där två tåg körde in i varandra på samma spår – det automatiska signalsystemet fungerade inte. 


Mitsotakis tillsatte ingen oberoende undersökningskommission utan lät en “expertgrupp” utreda orsaken. En utarbetad stins sades ha slarvat och försattes i förtida pension. 

Enligt journalistgruppen Athens Wire finns det stora brister i signalsystemen över hela Grekland.

Tågtrafiken i vårt land fungerar ungefär på samma nivå som i de östeuropeiska länderna på 1970-talet, säger en representant för Athens Wire.

Inga stängsel håller flyktingar borta

Premiärminister Mitsotakis berömmer också gärna sig själv för att flyktingströmmen till Grekland har sinat. Han säger också att hans regering har avskaffat “de helvetiska flyktinglägren”, det ökända Moria som brann ner på ön Lesbos under oklara omständigheter för ett par år sedan.

Men han vill inte tala om de så kallade pushbacks som den grekiska kustbevakningen sägs utföra, ofta i samarbete med EU:s gränsbevakning Frontex utan hävdar att de har rätt att borda okända farkoster på grekiskt vatten. Det finns mängder av bildbevis och videor av grekiska kustjagare som tvingar flyktingbåtar och gummiflottar ut på internationellt vatten där den turkiska gränsbevakningen ofta bogserar dem tillbaka till den turkiska kusten.

Mitsotakis´ flyktingläger är tillbommade anläggningar bakom taggtråd och alarmsystem dit inga journalister har beretts tillträde. Förhållandena där sägs vara usla. Många sitter inlåsta sedan flera månader eller år tillbaka.

Flera av de internationella hjälporganisationerna säger att deras verksamhet i Grekland har gjorts omöjlig.

Kyriakos Mitsotakis säger att bygget av gränsstängslet vid floden Evros mellan nordöstra Grekland och Turkiet, redan avskräcker de flesta flyktförsöken.


Syriza, Pasok och framför allt EU-kritiska MeRa25 hävdar att inga stängsel håller flyktingar borta, flyktrutterna söker sig fram andra vägar och flyktingsmugglarna blir bara rikare.

Yanis Varoufakis säger att varken Grekland eller Italien har ett flyktingproblem utan att Europeiska Unionen har det. På tio år har unionen inte kunnat enas om kvoteringar eller andra sätt humana och effektiva sätt sköta flyktingproblematiken. Det hjälper inte att bygga stängsel och betala miljontals euron till Turkiet, Libyen och Tunisien, säger Varoufakis men får ganska lite gehör i Grekland. Flyktingarna är inget valtema i valet på söndag.

Foto: Ulrika Walmark

1 kommentar

Anna Mannil 21 maj, 2023 - 16:54 Reply

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.