Glesbygd, landsbygd, landsort, landet, bygden, vischan, varggränsen, ödemarken, regionen, provinsen. Kärt barn har många namn, men vad menar vi egentligen då vi talar om det som inte är stad, och vad har det för betydelse?
Bor du på landet eller i stan? Frågan ter sig enkel, och de flesta av oss kan svara på den utan att blinka. Definitionen av landsbygden har sedan de gamla grekerna (ursäkta) varit ”-avsaknaden av stad”. Det vill säga, om du inte bor i en stad, så bor du på landsbygden. Men så fort vi börjar ställa följdfrågor, blir det knepigare.
Förr i tiden var ”stad” en officiell definition som orter kunde ansöka om att bli förlänade. Närpes var väl en av de sista kommuner som tvingades ansöka om att få använda epitetet ”stad”, och då myndigheterna öppnade för att alla kommuner fick kalla sig vad de ville, skämtades det om att myndigheterna gav upp – om Närpes fick bli stad, så kunde väl vilken ort som helst lika gärna bli det.
Var går då gränsen mellan stad och landsbygd och hur definierar man de olika begreppen? Det beror på vem du frågar, är svaret du får om du frågar experterna. Finland har ingen vedertagen definition på vad landsbygd är, utan olika standarder används för olika ändamål, och mönstret går igen internationellt.
Stora skillnader
FN definierar till exempel ”urbana områden”, och har för detta ändamål utvecklat en standard som inbegriper megastäder med mer än 10 miljoner invånare, stora städer (5-10 miljoner invånare), medelstora städer (1-5 miljoner invånare), städer (500 000-1 miljon invånare) samt urbana områden med 300 000-500 000 invånare. Enligt denna definition är alltså hela Finland, huvudstadsområdet borträknat, landsbygd. Enligt den definitionen bor över 80 procent av finländarna på landsbygden.
Statistikcentralen, för sin del, använder sig bland annat av ett sätt att räkna befolkningstätheten i kommunerna, och räknar då med stadskommuner, urbana kommuner och landsbygdskommuner. Enligt denna definition bor drygt 70 procent av finländarna i städer, 15 procent i urbana kommuner, och bara runt 13 procent på landsbygden. Skillnaden mellan FN:s och Statistikcentralens beräkningar på hur många procent av den finländska befolkningen som bor på landsbygden är alltså kring 70 procentenheter.
Invecklad matematik
OECD räknar som landsbygd sådana kommuner där befolkningstätheten ligger under 150 invånare per kvadratkilometer. Statistikcentralens sätt att räkna ut kommuntyper är mer invecklad, och utgår från tätortsbegreppet. En tätort, enligt Statistikcentralen, är en grupp på minst 200 byggnader där avståndet mellan byggnaderna som regel inte är större än 200 meter. Bor över 90 procent av befolkningen i en kommun i tätorter, är det en stadskommun. Bor under 60 procent av befolkningen i en tätort, är det fråga om en landsbygdskommun.
Inom Finlands landsbygdspolitik använder man sig av Miljöcentralens definitioner, som räknar upp sju olika typer av orter. Här finns ett inre stadsområde, ett yttre stadsområde och städernas kransområden. Så talar man om stadsnära landsbygd, egentlig landsbygd och glest befolkad landsbygd, samt landsbygdsområdenas centralorter. Som lekman kan man inte snabbt och enkelt definiera vad som är vad, utan det görs utgående från ett antal faktorer, som bebodda kvadratkilometrar, nettoinflyttning, potentiell tillgänglighet och primärproduktionens andel av näringen.
Är Ekenäs landsbygd?
I sig är det inte nödvändigtvis ett problem att landsbygden har olika definitioner, och det är antagligen oundvikligt, eftersom olika aktörer gör sina uträkningar och sammanställningar i olika syften. Ska man till exempel räkna hur mycket folk som bor på landsbygden, har det knappast någon betydelse om det är stadsnära landsbygd eller inte, medan det kan ha stor betydelse om det gäller till exempel var staten ska satsa på att göra strukturella investeringar.
I den politiska debatten talar man ofta om utveckling av och satsningar på landsbygden, offentlig service på landsbygden, etc. Ofta blir det ändå oklart vad vi menar, då vi till exempel lovar att förstärka tillgången till hälsovård på landsbygden. Menar vi att tillgången till hälsovård ska förstärkas i Nagu och Houtskär, eller på centralorten Pargas? Om Raseborg blir beviljat specialstöd för utveckling av landsbygden, används pengarna då på rätt sätt om de tyngsta satsningarna görs i Ekenäs och Karis, i stället för till exempel i Bromarf eller Lappo? Om man säger att en utveckling har gynnat landsbygden, hur menar man då? Är det den stadsnära glesbygden som i första hand gynnats, är det landsbygdsområdenas centralorter eller är det den glest bebyggda landsbygden? Med det inte sagt att inte centralorterna skulle vara värda stödpengar och satsningar. Det finns dock risker, om man inte är uppmärksam, att satsningar på landsbygden egentligen blir satsningar på landsbygdskommunernas städer.
Större tydlighet
I Finland har landsbygdsdefinitionen inte väckt någon större debatt, medan den däremot har diskuterats en del i Sverige, dels tack vare nätverket Hela Sverige ska leva. Också i Finland skulle det finnas skäl att kräva större tydlighet av politiker, myndigheter och inte minst journalister att precisera vad de menar då de talar om landsbygden. När vi snackar om ”regionalpolitik”, menar vi då allt utanför Helsingforsregionen, eller menar vi orter med under 3 000 invånare?
Foto: Wikimedia Commons
