Eva-Stina Byggmästar har fått nog av kulten kring Elon Musk.
Min dator, det vill säga programvaran, har uppdaterat sig och numera har jag en Microsoft AI-chatbot som bor i min dator – som om datorn är en fågelholk, med gratis havsutsikt och golvvärme. Jag har ett val, fortsätta på den inslagna vägen eller checka ut från it-samhället och leva offline, eventuellt hitta en medelväg.
Jag har funnit en medelväg: har ingen smarttelefon, ingen speldator, bara en enkel laptop med skrivprogram, tillgång till det mest basala. Men jag är ändå inte bekväm. Något skaver i förhållande till min dator och hela it-samhället. Det jag är mest beroende av är schack–roboten. Poesi och schack har hitintills gett mig svar på livets alla gåtor – och det finns mer att veta – jag har bara skrapat på ytan.
Uppdateringen nyligen har gjort att min ”gamla” skrivare (drygt ett år gammal) har blivit daterad och hela systemet kräver att jag installerar åldringen HP-deskjet igen – om det ens hjälper. Vår tids dilemman och vardagsproblem. Tills vidare har jag fått mitt ”hemtryckeri” att fungera trots att jag inte installerat HP-appen. Sånt är livet – vill man ha nåt får man vara beredd att förlora något, betala vad det kostar. I mitt fall med integritet – som om jag skulle vara så unik. Kan jag leva ett liv utan en elektronisk skrivare? Kan jag leva utan dator? Är det här ett kokain – ett kokain jag inte kände till när jag började skriva poesi på en röd reseskrivmaskin, en Olivetti Valentine, som 15-åring? Poesin är den samma men verktygen har ”utvecklats”. Samma gäller formerna för att distribuera sagda poesi.
Jag frågade ”min” AI-chatbot om den har något annat namn än AI och den svarade att den heter Sydney. Det kändes som vi lagt bort titlarna och var på väg att utveckla en djupare vänskap – och följaktligen höjdes insatserna. Min följdfråga var kanske inte så originell: ”Var bor du?” Sen vill den berätta allt den vet om Sydney och det är inte lite det. Skulle nog ta resten av mitt liv att grotta in mig på alla fotnoter och delfakta och trippelfakta rörande Sydney och kontinenten den sitter fast i. Men sen hittade Microsofts hemsida lite mer kött på benen och insåg att Sydney var ett ”hemligt” kodnamn:
Reglerna säger att chatbotens svar ska vara informativa, att AI inte ska avslöja sitt Sydney-alias och att systemet bara har intern kunskap och information fram till en viss punkt 2021, ungefär som ChatGPT. Bings webbsökningar hjälper dock till att förbättra denna datagrund och hämta nyare information. Tyvärr är svaren inte alltid korrekta. Att använda dolda regler som detta för att forma resultatet av ett AI-system är dock inte ovanligt. Till exempel injicerar OpenAI:s bildgenererande AI, DALL-E, ibland dolda instruktioner och uppmanar användarna att balansera ras- och könsskillnader i sina träningsdata. Om användaren till exempel begär en bild av en läkare och inte anger könet, kommer DALL-E att föreslå en slumpmässigt, snarare än att använda de manliga bilderna som den tränades på.
Jag gillar slumpen, den känns som det mest demokratiska, näst döden. Så hur orolig ska jag vara nu då över att Elon Musk och hans kumpaner i it-branschen bara är charlataner och gamla tiders grosshandlare som är ute efter min tid, mina pengar och att göra mig till ett får, ursäkta jag menar församlingsmedlem (läs: slav), i sin AI-församling? Musk leker hjälte i nåt dataspel, han leker sektledare, ceremonimästare och påve, med höga odds: våra hjärnor, våra liv. Smarttelefonen är en minaret, en klockstapel, ett bönehjul! Opium för folket?! För det är ju en religion det här, med riter och kult, se bara hur folk går med sina gamnackar böjda över smarttelefoner hela dagarna och en bit in på nätterna också.
Det vill Musk ändra på, han vill ta det till nästa nivå – nu kan vi snart få AI direkt inopererat i hjärnan, i form av ett litet chip. Han har redan utfört grymma experiment på apor. Musk vill pracka på mig någon ny pryl så att hans världsherravälde och bankkonto kan växa. Vem kommer med några konkreta alternativ?
Jag brukar bli kritiserad för att ställa obekväma frågor och faktum är att det är kritiskt tänkande som är nyckeln till allt. Jag ser det som vår samtids stora brist: självständigt tänkande och kritik. Om Elon Musk tycker han är så smart, varför inte uppfinna ett vaccin eller komma med en idé, vision, som får slut på kapprustning och krig. Men nej, Musk fortsätter att bygga raketer – krigsmateriel är motorn i hans verksamhet, vi är hans leksaker och nickedockor. Musk skryter om hur intelligent och originell han är, men hans verkliga kapital är hans hybris. Jag är inte imponerad, han är på sin höjd en medelmåtta men med ett stort ego och jo, han är en imponerande manipulatör och drar all nytta han kan av människans flockbeetende. Precis som många andra av hans sort, före honom – de som pratar sig varma för yttrandefrihet – när det är något de själva kan tjäna pengar på eller använda för att öka sin personliga makt.
Googles vd säger i en intervju med Sveriges Television att AI är en större uppfinning än elden och elektriciteten. Han har betalat för att vattna masspsykosen. Tillåt mig att småle, AI är byggd av eld och elektricitet. Han gör allt för att behålla sitt jobb. Jag gör ju allt jag kan för att sälja in poesi och demokrati. Om vi varit naiva är det dags att vakna, det är upp till var och en av oss att ta ansvar för sina göranden och låtanden i cyberrymden. Själv ser jag det här som sagan om Kungens nya kläder 2.0.
Min livserfarenhet har visat att det inte är intelligens som saknas i världen, utan empati- – inte IQ utan EQ. IQ utan EQ är orsaken till ojämlikhet och orättvisor, och krig är bara en förlängning av det. För att vara en krigsherre måste du förhärda dig mot din nästas lidande och smärta.
Foto: Wikimedia Commons
