AI och upphovsrätt

av Michaela von Kügelgen

Digitalisering, AI och lyssningsläsande var teman som diskuterades i flera samtal under Bokmässan i Göteborg. Michaela von Kügelgen rapporterar.

 

Det gör ont när affärsmodeller brister. 

Christina Wainikkas, policyexpert för immaterialrätt, parafrasering av Karin Boyes dikt lockar fram skratt i seminariesalen.

Temat är AI och upphovsrätt ur ett juridiskt perspektiv – när tekniken utvecklas måste juridiken hänga med.

– Utan Walkmannen hade vi inte diskuterat privatkopieringsskydd, säger Wainikka och viftar med en gammal bärbar kassettspelare.

Sedan nämner hon att den svenska sångaren Monica Zetterlund tyckte att det var jobbigt när stenkakorna försvann. Varför? Jo, för att de efter ett antal lyssningar gick sönder och konsumenterna var tvungna att köpa nya stenkakor om de ville fortsätta lyssna på sin favoritartist. 2003 kom Pirate Bay och plötsligt var musiken tillgänglig för alla. 

Även om många i dag väljer att betala för tv-serier, musik och böcker via streamingtjänster pågår en ständig debatt kring att upphovspersonerna inte får skäligt betalt för sina verk. 

Tidigare i år ledde bland flera andra upplevda missförhållanden AI:s intrång till en strejk bland manusförfattare i Hollywood. Än så länge vann människan, men vad kommer AI att skapa på sikt och vem äger upphovsrätten till det materialet? 

I grunden är upphovsrätten nämligen ett skydd för mänskligt skapande.

– Men då upphovsmännen inte får ta del av det värde som AI-verktygen genererar blir det snålskjuts på det mänskliga skapandet, säger Johan Axhamn som forskat om immaterialrätt.

Han föreslår licenser som möjliggör att det kan flöda pengar tillbaka till upphovspersonerna – om de vill ge AI det tillståndet. 

Problemet är inte att ett verk är skyddat av upphovsrätt, utan problemet är att människor inte är redo att betala. 

Upphovsrätt ska inte ses som hinder

Enligt upphovsrättsexpert Thorbjörn Öström är det ett feltänk att se upphovsrätt som ett hinder.

– Problemet är inte att ett verk är skyddat av upphovsrätt, utan problemet är att människor inte är redo att betala. Om konsumenten alltid skulle föredra en mänsklig skapare skulle vi inte ha ett problem, säger Öström.

I början av digitaliseringsvågen var mycket gratis tack vare riskkapital. Öström lyfter fram Spotifys ekonomiska utmaningar och att ägarna har valt att pumpa in mer pengar i hopp om att aktierna ökar i värde eller att företaget börjar generera vinst.

– Det här ser vi också nu i bokbranschen i Sverige med streamingtjänster för ljudböcker. Man har gått på tillväxt, tillväxt, tillväxt, men själva affären att få in pengar från användarna har inte behövts. Nu tror jag att flera branscher tänker på att de måste få in pengar också, säger Öström.

Gällande ersättningar till författare och andra upphovspersoner från streamingtjänster och delningsplattformar som till exempel Youtube påpekar Öström att frågan tagits upp på EU-nivå.

– Lagstiftarna har bedömt att det inte fungerar om marknaden själv får lösa det här.

 

Ljudbok och litterära hierarkier

Seminariet ”Det vi vet om lyssningsläsande” lockar en full sal. På scenen sitter Helena Taubner, lektor i specialpedagogik, Mattias Boström, ljudboksförläggare på Lind & Co och litteraturvetare Anders Ohlsson. 

Diskussionen fokuserar på fördelar kring att ögonläsning i dag kan kompletteras av öronläsning. Taubner lyfter att bland annat afasipatienter kan ta del av litterära verk i ljudboksformat – utan att nämna att det funnits talböcker redan länge.

Ohlsson å sin sida påpekar att läsandet och det skrivna ordet är en kort parentes i mänsklighetens historia. Med lyssningsläsandet är vi så att säga tillbaka i normalläge enligt honom.

– Att fördöma ljudboken är bara ett sätt att behålla litterära hierarkier, säger Ohlsson.

Han får inspirerande nickningar som svar.

– Ljudboken har populariserat boken, säger Boström.

I dag finns en miljon svenska ljudboksabonnemang – var tionde svensk lyssnar alltså på ljudböcker via streamingtjänster. Samtidigt visar Sveriges officiella biblioteksstatistik från 2022 att drygt 3,5 miljoner svenskar gjorde minst ett fysiskt lån under året. Av dem var en fjärdedel under 18 år. 

Totalt var drygt 2,3 miljoner svenskar aktiva användare av folkbiblioteken – alltså mer än dubbelt fler än de som lyssnar på ljudböcker via streaming.

 

Alla tjänar inte på ljud

Samtalet om lyssningsläsande flyter på utan att problematisera vad streamingmodellen innebär för upphovspersonerna. Bara i förbifarten nämner Mattias Boström utmaningarna med ersättningar till författare. I en intervju efter seminariet jämför han intäkterna från ljudboken med pocketförsäljning.

– Jag kan inte hitta en lösning där alla kan få skäligt betalt, men det har blivit en omfördelning av vilka som får betalt. Sällanskrivarna lider av det, medan de som är mer produktiva tjänar bra. Det är ingen kvalitetsaspekt jag lägger i det, utan det är mekanismen för hur ljudboksmarknaden fungerar.

Enligt Boström har streamingtjänsterna också ändrat hur läsare tar till sig ett författarskap.

– Så fort en författare kommer med en ny bok blossar det upp ett intresse för tidigare böcker. Jag räknar att en ny bok ska gå ihop på upp till tre till fyra år. Med den uthålligheten finns väldigt bra vinster att hämta på längre sikt – även för författarna.

Däremot får mer litterära böcker, de som kanske inte är de mest populära på streamingtjänsterna, enligt Boström ett större spelrum i den fysiska bokhandeln.

– I takt med att bästsäljarna försvinner från butikerna är det de litterära böckerna som ligger på topplistan i den fysiska bokhandeln.

Men hur ska konsumenter även i framtiden vara villiga att betala en rimlig ersättning för böcker och tv-serier? I slutet av seminariet om AI och upphovsrätt säger Christina Wainikka att upphovspersoner måste bli bättre på att synliggöra värdet av sina verk. Som exempel nämner hon att man kan ha två prislappar.

– En för papperskostnaden och en för upphovsrätten.

 

Foto: Michaela von Kügelgen

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.