Anders Teglund beskriver i sin bok Slavdrivarna de destruktiva förhållandena inom gig-ekonomin.
Anders Teglund är pianisten och kulturarbetaren som började cykla bud när uppdragen sinade under covidpandemin, och skrev en bok om det, Cykelbudet (2021). Nu är författaren aktuell med uppföljaren, Slavdrivaren, där vi får möta en av dem som arbetar bakom skärmarna på samma matbudsfirma, Foodora.
Avhumaniserat arbete
Det var när Teglund blev kontaktad av en av männen som arbetade som dispatcher, ett slags mänskligt mellanled mellan cykelbuden och ledningen på Foodora, som idén till den nya boken föddes. Mannen, som heter Dennis och är huvudperson i boken, beskrev nämligen sitt jobb som slavdriveri.
Resultatet är en essäistisk reportagebok i vilken författaren flätar samman Dennis berättelse om arbetet som dispatcher med en historisk essäistisk del som undersöker begreppet slavdrivare, dess historiska rötter och hur de hör ihop med dagens strukturer i samhället och på arbetsplatserna.
Läsaren får följa Dennis under ett arbetspass bakom skärmarna på Foodora. Som dispatcher fungerar han som mellanled i en av gig-ekonomins kedjor. Hans uppgift är att styra cykel- och bilbuden, men i övrigt styrs en stor del av arbetet via en app. Algoritmen klarar sig nämligen inte på egen hand, utan det krävs människor, och Dennis är en av dem.
Buden har nummer istället för namn och organiseringen av arbetet är på så sätt avhumaniserad. Dennis har full koll på var alla befinner sig under arbetspasset, om de förflyttar sig och om de tar de uppdrag de erbjuds. Interaktionen med buden som finns i hela Sverige är anonymiserad och sker via en chattfunktion.
Dennis kan få flera hundra meddelanden om dagen. De flesta handlar om att buden behöver en kort (obetald) rast för toalettbesök, inte hittar adressen eller personen de ska leverera till, eller försöker protestera mot att distansen för nästa leverans är på tok för lång. Dispatcherns roll är att via chatten knuffa in dem som försöker avvika från det som gäller i ledet.
Han beskriver hur det utifrån kan se ut som att de som tar jobb i gig-sektorn väljer att göra det. Men frågan han samtidigt ställer är om de verkligen är fria att välja något annat.
Ekonomisk ofrihet
Dennis trivs inte på jobbet, tycker det är jobbigt och mår dåligt. Han beskriver det som att de driver en slavfirma.
Disciplineringen i hur arbete organiseras har sina rötter i slaveriet. Det gäller även det som idag kallas gig. Där delas arbetet upp i minimala etc etc och där kan uppgifterna vägas och mätas, har sin upprinnelse i slaveriet:
Genom historien har slaveriet antagit många olika skepnader men några grundläggande drag är följande: att slaven är ofri, att den är en ”främling” och att systemet hänger samman med våld och fattigdom.
Teglund skriver om experimenterandet under perioder med utbredda system baserade på slaveri och hur man där försökte få ut den maximala nyttan av slavarnas arbete. Sköter du inte din lilla uppgift på bästa sätt kan du straffas eller disciplineras. På det sättet blir du också lätt utbytbar. Slaveriets former har växlat, och det har funnits och finns gråzoner där det inte är klart vad som är slaveri, tvångsarbete eller lönearbete.
Han beskriver hur det utifrån kan se ut som att de som tar jobb i gig-sektorn väljer att göra det. Men frågan han samtidigt ställer är om de verkligen är fria att välja något annat.
Nästan alla som arbetar inom plattformsekonomin och i gig-sektorn, som den kallas, är människor som lever i stor utsatthet i samhället. De har inte så många andra möjligheter att få ett jobb.
I Sverige är i stort sett alla som arbetar i gigekonomin personer som är födda utanför Sverige. Ju längre bort från majoritetssamhället personerna befinner sig desto sämre villkor tycks de ha på jobbet.
Inom gig-ekonomin får buden korta kontrakt och det är dyrt att ta ett jobb. Alla måste stå för sin utrustning själv, och många skuldsätter sig för att kunna köpa en cykel, andra för att köpa bil, försäkring och bensin för att börja jobba och betalar sedan av på skulderna i månader, om inte år. Trots det är det svårt att nå upp till en vettig lön.
Det som beskrivs liknar en form av modernt slaveri. För även om företagen inte äger människorna på det sättet som en en regelrätt slavägare gjorde, så gör villkoren att arbetarna blir fast i en ekonomisk ofrihet som gör att de inte protesterar. De känner sig inte fria att ta ton i samhället.
Digital ensamhet
Berättelsen om Dennis utspelar sig i en etta. Texten frammanar det lilla syrefattiga rummets klaustrofobiska känsla. En del av världen strömmar in genom skärmen via YouTube, spel och internetforum. Från sin gamingstol arbetar Dennis i hela Sverige. Ändå förmedlar berättelsen isolering, ensamhet och lidande. Under berättelsens gång blir stämningen kring datorn och skärmen tryckande.
Dennis har kontakt med massor av människor. Den dubbelheten skapar en speciell form av alienation – en digital ensamhet. Och så fort även han gör något misstag så plingar det till. Men det är aldrig Dennis som människa som är tilltalad.
Här blir frågan vad det gör med måendet. Dennis berättar ganska personligt om hur han mår och hur det är relaterat till arbetet. Hur han har svårt att sova och vakna, drar sig för sociala aktiviteter efter flera års arbete hemifrån bakom en skärm och faller ner i depression emellanåt. Men samtidigt har han ett visst driv och en stor längtan efter ett bättre liv.
Bortom vår vetskap
Teglund har sagt att han med sina böcker Cykelbudet och Slavdrivaren har velat synliggöra människorna som arbetar i gig-ekonomin och det lyckas han väldigt bra med.
Det är också en bok som väcker många tankar kring vad de här spökjobben gör med oss som människor och med våra relationer till varandra och omvärlden.
Spökjobb? Idag finns det miljontals människor över hela världen som arbetar med minimalt avgränsade arbetsuppgifter i techbranschen bakom skärmen på en mobil eller dator. De är så kallade digitala spökarbetare. Ingen vet var de finns, att de finns och de vet inte ens själva vilken del i kedjan eller vilken helhet de ingår i. Men de är helt avgörande för att algoritmer, AI och sociala medier ska fungera precis så som de fungerar. Utan vår vetskap. Skrämmande.
Anders Teglund:
Slavdrivaren.
Norstedts, 2023.
