Författare har de högsta medianinkomsterna i det finländska konstfältet, och är den grupp som i störst utsträckning sysselsätter sig som företagare, visar Cupores utredning.
I Finland finns 17 295 professionella konstnärer. Bland annat detta framgår ur rapporten Konstnär i Finland, som i november publicerades av det kulturpolitiska forskningscentret Cupore. Eller åtminstone fanns det så många professionella konstnärer i slutet av år 2019, då materialet är insamlat. Enligt Cupore är det här färre än vad man uppskattat i tidigare undersökningar – men mycket beror förstås på definitionen.
Enligt Cupore är de största konstnärliga yrkesgrupperna musiker (4 708 personer) och visuella konstnärer (4 104 personer). Den minsta konstnärsgruppen, med 1 660 utövare, är författarna. Därtill listar Cupore också grupperna arkitekur och formgivning, scenkonst, samt audiovisuell konst.
För det här temanumret är det speciellt intressant att granska författarna. Det finns alltså enligt materialet 1 660 professionella författare i Finland – tyvärr listar rapporten inte hur många av dem som har svenska som modersmål (totalt är en proportionerlig andel på 6 procent av alla konstnärer svenskspråkiga). Det som genast står ut är att författarna är den klart äldsta konstnärsgruppen. Medelåldern för de finländska författarna är 54 år, medan medelåldern för alla konstnärer är 45. Könsfördelningen bland författarna är relativt jämn – 56 procent är kvinnor, 44 procent män (utredningen listar inte övriga alternativ än de binära).
Utredningen konstaterar att många konstnärer kombinerar olika sysselsättningsformer, men listar ändå fördelningen av de huvudsakliga sysselsättningsformerna. 7 av 10 konstnärer är sysselsatta, medan 1 av 10 är arbetslösa, och resten på ett sätt eller annat utanför arbetslivet (till exempel pensionärer eller studerande).
Som tabellen intill visar, är författare den grupp som i lägst utsträckning är löntagare och i högst utsträckning företagare (tillsammans med arkitekter och formgivare). Författare har också den högsta andelen utövare som är utanför arbetslivet (på delad plats med visuella konstnärer).
Medianinkomsten – då det gäller förvärvsinkomster – för en konstnär i Finland var år 2019 så låg som 27 000 euro, alltså rejält under det finländska medeltalet. Författares inkomster har diskuterats flitigt under hösten, ibland med siffror som sinsemellan skiljer sig stort. Vissa siffror avser de direkta intäkterna från bokförsäljningen, andra alla förvärsinkomster, men inte stipendier, och så vidare.
Cupore listar också de olika konstnärskategoriernas bruttoinkomster och disponibla inkomster. Bruttoinkomsterna tar inte i beaktande stipendier, varför de disponibla inkomsterna är de som är mest intressanta, eftersom stipendierna där räknas in. De disponibla inkomsterna tar också i beaktande direkta avdrag som skatter och socialskyddsavgifter. Här är det intressant att se att författare visserligen har de näst lägsta -median-brutto-inkomsterna, efter visuella konstnärerna, men de högsta disponibla inkomsterna – drygt 29 000 euro i året. Författarskrået har också den minsta inkomstskillnaden mellan könen: männen har ett litet övertag på cirka 160 euro i året, medan könsskillnaden bland arkitekter och formgivare är hela 5 000 euro.
Synen på författarna som ett skrå som till överväldigande del lever på stipendier stöds inte av Cupores utredning – 18 procent av författarna lyfte 2019 stipendier, näst lägst andel av alla konstnärsgrupper. Författare hade dock det högsta medianbeloppet för mottagna stipendier: 16 000 euro.
Maria Hirvi-Ijäs et.al: Konstnär i Finland: professionella konstnärer i Finland 2019 kan laddas ned på cupore.fi.
