Förödelsen och våldet i Gaza väcker starka reaktioner. I Finland har nätverket Sumud grundats för att stöda palestinierna i Gaza.
Blodbadet i Gaza fortsätter med många civila offer. Oron för Israels krig mot palestinierna har gjort att först Sydafrika och sedan Chile och Mexiko har anmält Israel för krigsbrott till internationella domstolar. Det anordnas solidaritetsdemonstrationer med krav på eldupphör runt om i världen.
Det är just nu ett hårt tryck på Israel och premiärminister Benjamin Netanyahu att gå med på ett eldupphör. Detta dels för att mildra lidandet för Gazas invånare, dels för att den israeliska befolkningen kräver att de som hålls som gisslan av Hamas släpps.
Medlingsförsök med Qatar som en av huvudförhandlarna har pågått flera veckor. Men ännu har inget genombrott för att få igenom ett eldupphör nåtts.
Över 26 400 palestinier har dödats och drygt 65 000 har skadats i israeliska attacker mot Gaza sedan den 7 oktober 2023, enligt siffror från hälsoministeriet i Gaza den 28 januari, rapporterar Reuters. 70 procent av dem är, enligt FN, kvinnor och barn. Dessutom saknas över 6 000 palestinier och desperata anhöriga letar efter information om vad som hänt dem.
Men ingen fred är i sikte. Istället har Benjamin Netanyahu upprepat att han är fast besluten att kriga tills Hamas är utplånat.
Alla palestinier, över 2 miljoner, i Gaza är instängda och det råder brist på allt, mat och mediciner. Det rapporteras om att människor svälter ihjäl eller dör av kroniska sjukdomar när medicin inte finns att tillgå.
Attackerna mot palestinier på Västbanken rapporteras också bli allt fler och dödstalen stiger.
FN:s generalsekreterare António Guterres och FN:s generalförsamling har vädjat om eldupphör. Men än så länge alltså utan resultat.
Aktivister ville organisera sig
Ropen på ett stopp på folkmordet blir också allt fler. Och det demonstreras i många stora europeiska städer varje vecka. Även i Israel har protester mot Netanyahu ägt rum. Demonstranterna anser att den israeliska regeringen inte gjort vad den kan för att försöka frige fler av dem som Hamas tagit som gisslan.
I Finland har det också anordnats solidaritetsdemonstrationer.
Det finsk-palestinska solidaritetsnätverket Sumud fungerar som en spindel i nätet för aktivister och organisationer som vill visa sitt stöd för palestinierna.
– Det fanns ett tryck från aktivister och personer som kände solidaritet med palestiniernas situation att vilja organisera sig och samordna aktiviteter. Samtidigt saknades det en organisation som samordnade det i Finland, säger Syksy Räsänen, vice ordförande i Sumud.
Räsänen som till vardags är forskare i teoretisk fysik vid Helsingfors universitet, berättar att Sumud grundades sommaren 2023 efter ett halvt år av förberedelser. Nätverket representerar ett permanent motstånd mot våldet mot palestinier som bygger på icke-våld.
Sedan den 7 oktober förra året har Sumud haft högt tryck från aktivister och medborgare som vill bidra till solidaritetsarbetet och vara med och visa sitt stöd för palestinierna.
Finland har tidigare alltid följt EU:s linje när det har handlat om ställningstaganden i konflikten, men nu lutar Finland inte minst i och med Nato-inträdet väldigt mycket mot USA. Och det är inte alltid EU och USA är överens.
EU är splittrat
Många har kommit till de demonstrationer till stöd för palestinierna som Sumud tillsammans med flera andra organisationer regelbundet anordnar.
– Det har varit jättemycket folk som kommit till demonstrationerna, trots det kalla vintervädret, säger Syksy Räisänen.
Tillsammans har de även skrivit upprop till regeringen med krav på ett eldupphör på Gaza.
– Det som skiljer sig nu mot tidigare är att det inte längre finns en enad EU-linje i Palestinafrågan. Den konsensus som tidigare rått är bruten, säger Räsänen.
– Finland har tidigare alltid följt EU:s linje när det har handlat om ställningstaganden i konflikten, men nu lutar Finland inte minst i och med Nato-inträdet väldigt mycket mot USA. Och det är inte alltid EU och USA är överens.
I oktober avhöll sig Finland från att rösta för eller emot eldupphör i FN:s generalförsamling. När omröstningen skedde på nytt i december röstade Finland för ett eldupphör.
Internationell domstol kräver nödåtgärder
– Vi har även lämnat in en namninsamling med fler än 5 000 underskrifter där vi kräver att regeringen tar ställning för och stödjer den internationella domstolen i Haag (ICJ) i sitt arbete med att utreda möjliga krigsbrott begångna av Israel mot palestinierna.
Nyligen meddelade ICJ att rätten har möjlighet att behandla fallet om brott mot folkmordskonventionen som anmäldes av Sydafrika mot Israel nyligen.
Rätten har ännu inte uttalat sig kring Sydafrikas anklagelser mot Israel om att landet bryter mot FN:s folkmordskonvention i Gaza. Ett sådant beslut kan ta flera år.
Provisoriska nödåtgärder har domstolen, som själv inte har någon möjlighet att bestraffa länder, krävt redan nu. Israel måste garantera att armén inte utför handlingar som står i strid med folkmordskonventionen, utreda uttalanden som kan utgöra uppvigling till folkmord och tillåta humanitär hjälp in till Gaza. Landet måste också se till att bevis om brott inte förstörs. Israel måste också rapportera till ICJ inom en månad om vad man har vidtagit för åtgärder. Israel har nekat till alla anklagelser rörande brott mot folkmordskonventionen.
Anmälan om krigsbrott
Både ICJ och ICC utreder anklagelser gällande folkmord. Den Internationella domstolen ICJ utreder tvister mellan stater medan den Internationella brottmålsdomstolen i Haag ICC, ställer individer inför rätta för till exempel brott mot mänskligheten och krigsbrott.
Chile och Mexiko har lämnat in en anmälan om folkrättsbrott till Internationella brottmålsdomstolen ICC. De vill att ICC utreder eventuella brott mot mänskligheten och krigsbrott från båda sidor i konflikten. Israel är inte en del av den Haag-baserade Internationella brottmålsdomstolen. Men ICC:s åklagare har sagt att ICC har behörighet att skipa rätt över potentiella krigsförbrytelser utförda av Hamas-militanter i Israel och israeler i Gaza.
Mexiko stödjer sig i sin anmälan bland annat på de många FN-rapporter som dokumenterar händelser som skulle kunna ses som krigsbrott under ICC:s jurisdiktion.
Syksy Räsänen menar att det spelar roll att det finns internationella brottmålsdomstolar och att det är viktigt att Finlands regering backar upp arbetet som dessa bedriver.
Olika måttstockar
Nora Sayyad är en finsk-palestinsk fotograf, visuell berättare och aktivist i Sumud. Hon understryker vikten av att ha ett kolonialt perspektiv på kriget mot palestinier som nu pågår.
– Det är en 75-årig konflikt och under lika många år har palestiniers mänskliga rättigheter kränkts. Dessutom har konflikten framställts på olika sätt i väst och öst, vilket har fördjupat klyftan, säger hon.
Enligt Sayyad saknas det kunskap om palestiniernas situation och livsvillkor, liksom en förståelse för den koloniala politik som Israels regering representerar, inte minst genom den bosättarpolitik som den nu sittande högernationalistiska israeliska regeringen bedriver.
– Man måste förstå Palestinafrågan som en kolonial fråga, säger hon.
Sayyad är också besviken på västvärldens och inte minst på de europeiska ländernas ambivalenta hållning till kriget mot palestinierna – ett pågående folkmord, menar hon. Sayyad jämför situationen i Gaza med de snabba fördömanden som kom efter att Ryssland invaderat Ukraina.
– Det är tydligt att det handlar om olika måttstockar i dessa två separata konflikter. Då var reaktionerna omedelbara och fördömandet kompakt och enat. Det organiserades bojkotter och ingen ifrågasatte det, säger hon.
Trycket måste fortsätta
Internationella medier har rapporterat om att EU:s utrikeschef Josep Borrell har tagit fram en fredsplan med tio punkter för hur fred skulle kunna uppnås mellan Israel och palestinierna.
I dokumentet förordar EU en självständig palestinsk stat där både Västbanken och Gazaremsan styrs av palestinska myndigheter samt av den palestinska befrielseorganisationen (PLO).
Nora Sayyad menar att lösningen måste komma inifrån palestinska områden, via gräsrötterna. Samtidigt är den internationella solidariteten viktig.
– Det måste finnas ett konstant tryck utifrån också. Vi måste göra allt vi kan för att stoppa det pågående folkmordet, säger hon.
Foto: Outi Neuvonen
