Då Alexander Stubb kandiderade för ordförandeposten i Samlingspartiet skrev medierna om hans bakgrund som mobbare. Men under presidentvalskampanjen var det tyst. I ett personporträtt i HBL om Stubb framkom för mig ny information om vem som blivit utsatt för mobbning av Stubb i gymnasiet Lärkan. Det var en annan elev, som har en synskada. Helsingin Sanomat publicerade en kort kolumn om Stubb och mobbning år 2014.
HBL:s personporträtt om Alexander Stubb publicerades dagen efter att valresultat blev klart och Stubb hade valts till presidentämbetet med ganska liten marginal. Jag satte mig ner och skrev en insändare till HBL. Den blev refuserad.
Utbildningsstyrelsen handbok för antimobbningsarbete från år 2020 slår fast: ”Enligt grundlagen har var och en rätt till liv och till personlig frihet, integritet och trygghet. Att bli mobbad bryter mot de här grundläggande rättigheterna och har många negativa och ofta långvariga konsekvenser för barns och ungas utveckling.”
Ett oroande mobbningsfenomen är så kallad diskriminerande mobbning. Barn med funktionedsättningar utsätts i större grad för mobbning i skolorna, och statistiken om diskriminering i vuxenlivet för personer med funktionsnedsättningar är alarmerande. Barn med invandrarbakgrund blir mobbade oftare än andra barn.
Diskriminering betyder att en person behandlas sämre än andra på grund av någon personlig egenskap. Ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person utgör diskrimineringsgrunder som enligt diskrimineringslagen är förbjudna.
Ett oroande mobbningsfenomen är så kallad diskriminerande mobbning.
Men varför blev då min insändare refuserad?
HBL skrev ett vänligt svar till mig om att ord står mot ord och att det därför blir vanskligt att publicera min insändare. Jag gjorde ett nytt försök och sände in en mer allmän text om hur den reviderade diskrimineringslagen utkräver ansvar av utbildningsanordnare, som inte tar tag i trakasserier som sker i skolan.
Min poäng i den refuserade insändaren var att det inte är för sent att rätta till saker som har skett för 40 år sedan. Mitt argument var att eden som den tillträdande presidenten ska avge innehåller ett stråk om att främja alla finländares välmående. Mobbning skapar mycket illamående i vårt land.
Vi måste tala och agera mot trakasserier och mobbning. Dessa saker ska inte skyfflas under mattan. Systematiskt och engagerat arbete behövs i våra skolor för att få bort ett fenomen som är skadligt.
Hur ska vi då ta upp mobbning i skolor? Mitt tips är att ta in Gustav Tegbys pjäs Fulet som är en turnerande pjäs om just mobbning. Skolor och föreningar kan beställa pjäsen. Fulet är en pjäs som tar sig an mobbning flickor emellan. Pjäsen bygger på en novell av John Ajvide Lindqvist. Det finns ett väl utarbetat pedagogiskt material som klasser kan arbeta med efter att de sett föreställningen, som jag fick se då den spelades för elever i en grundskola i Helsingfors vintern 2023, med Anja Bargum, Johanna af Schultén och Åsa Wallenius på scen och med regi av Arn-Henrik Blomqvist.
Ett steg i ledet i att förebygga mobbning är att tala om fenomenet. Även då det gäller presidenter.
