I nyhetsjournalistiken förekommer kriser, larm och hot så ofta att man som nyhetskonsument lätt blir avtrubbad. I artikeln om fågelvirus på sidan 3 i den här tidningen skriver Susanne Björkholm att skräckscenariot är en gissning; ändå tycks texten ge slutsatsen att katastrofen står för dörren, förutsatt att “vi” inte gör något, i tid. Gissningen lyfts avsiktligt fram, men den är bara en av många tänkbara. Även om stater och läkemedelsbolag inte kan komma överens och snabbt utveckla en god strategi, kan vi ha tur. Mutationerna går inte att förutspå, vilket mycket riktigt nämns i artikeln. Har vi otur blir det en aggressiv variant – men innan paniken slår till, är det skäl att minnas att alltför effektivt dödliga virus själva undergräver sina möjligheter att sprida sig, tänk t.ex. på Ebola-viruset. Extrapoleringar av tidigare pandemier är en vansklig sak att ge sig på.

“Att försöka uttrycka i siffror hur lång tid det kommer att ta [innan en pandemi uppstår] eller hur många människor som kommer att dö, är meningslöst. Vi forskare borde bara (…) säga att vi inte vet vad som kommer att hända”, säger Edward Holmes, som forskar i virusevolution vid Pennsylvania State University, till tidskriften Nature(12.1.2006).

Flera olika fågelvirus är i omlopp, vi kan bli överraskade av en pandemi orsakad av ett helt annat virus än H5N1. Det är en av orsakerna till att det är svårt att göra adekvata förberedelser.

“Vi” kan åtminstone uppmana våra beslutsfattare att se till att upprätthålla livligt internationellt samarbete på området. Förslag på hur man påverkar läkemedelsbolagen är välkomna. Ett sätt kan vara storskaliga standardvaccineringar mot vanlig influensa, det håller efterfrågan på vaccin i gång i mellantiden.

Vaksamhet alltså tillrådlig, likgiltighet och panik är båda lika illa.

Läs Susanne Björkholms svar här!

Ika Österblad

 

Lämna en kommentar