Jag har en hobby som jag kanske är ensam om. Jag samlar på sådana studier och tabeller som visar att Finland är (eller var) först eller bäst, sist eller sämst. Även om jag inte tagit med idrottsliga prestationer är min samling mycket omfattande vid det här laget. Den som vill kan bekanta sig med webbsidan NationMaster.com, där det finns tusentals rankinglistor och där det är lätt att få reda på i vilka avseenden ett land är bäst eller sämst.

Jag har koncentrerat mig på sådana studier där länderna verkligen är jämförbara. Alltför ofta ser man tabeller som sammanställts på basen av nationell offentlig statistik, men där jämförbarheten är usel på grund av att man inte mätt och räknat på samma sätt. Betydelsen av och måtten på sådant som arbetslöshet, självmord, budgetunderskott och våldsbrott kan variera kraftigt från land till land. Dessutom är det avgörande vilka tal man sätter i relation till varandra. Våldsbrott per invånare är något annat än våldsbrott i förhållande till antalet unga män. Arbetslösa i förhållande till arbetskraften är något annat än arbetslösa i förhållande till alla vuxna . Budgetsaldot för staten är något annat än budgetsaldot för hela den offentliga sektorn.

Mina två senaste tillskott till samlingen är verkliga pärlor.

Enligt WHO-data som nyligen publicerats i tidskriften Pediatrics har finländska skolelever den lägsta benägenheten att slåss. Undersökningen gällde 11-, 13- och 15-åringar i 35 länder. Sverige kom ganska långt efter på åttonde plats. Värst tycks man slåss i östra Centraleuropa.

Enligt European Social Survey är Finland det mest högerinriktade landet i EU. Hela 48 % av de tillfrågade uppfattar sig själva som ”höger”. Bara 22 % uppfattar sig som ”vänster”. Resten: 31 % betecknas som ”center”. Andra ”högervridna” länder är Danmark, Tjeckien och Sverige. Mest ”vänstervridna” är Spanien, Tyskland, Portugal och Norge.

 

Den finska ungdomens obenägenhet att slåss överraskar alla jag talat med. Uppgiften passar ju inte alls in i den allmänna bilden av vår våldsbetonade nationalkaraktär, präglad av puukkoknivar, hustrumisshandel, självmord och annat olustigt.

Den passar inte heller med ett annat resultat från samma WHO-studie. Enligt det vantrivdes skoleleverna mest i Finland. Av 11-åringarna var det bara 8,4 % av pojkarna och 12,7 % av flickorna som sade sig gilla skolan. Genomsnittet i Europa var 30,4 respektive 38,2 %. Vantrivs man i skolan om det inte finns tillräckligt med slagsmål? Eller vantrivs man för att man fostrats så effektivt att man blivit världsbäst på att läsa och att räkna?

En annan förklaring till att skoleleverna slåss så lite i Finland kan vara att de har det lägsta antalet skoltimmar i världen. Medan finländska 10-, 11- och 12-åringar sliter skolbänken lite mer än 700 timmar per år, måste barnen i en lång rad länder jobba på i över 1000 timmar.

Men hur våldsbenägna är vi vuxna? När det gäller att skada eller döda sig själv med ett skjutvapen så är vi bäst i klassen av alla som rapporterar. Vi ligger en hårsmån före USA, men sedan är det ett långt steg till följande land, Slovenien. I fråga om mord per invånare ligger Finland ganska exakt i mitten av tabellen. T.ex. esterna sysslar med sådant över tre gånger så ofta, medan grekerna bara hinner med en tredjedel så många mord.

 

Antalet åtalade per 1000 invånare är högst i Finland – om vi inte räknar med USA. Men hur skall vi tolka det faktum att när 31 åtalas i Finland, åtalas bara 0,9 i Frankrike, 0,6 i Mexico och 0,02 i Zambia? Kanske det har mera att göra med polisens och åklagarnas arbetssätt än med den faktiska brottsligheten? Och hur kommer det sig att kvinnor våldtas tio gånger oftare i Australien, Finland och Sverige än i t.ex. Polen, Portugal eller Japan?

Och å andra sidan: I Sverige och Finland är vi inte rädda att gå ute i mörkret. Vi litar på andra människor. Egendomsbrotten per invånare i Finland hör till de lägsta i världen och vi upplever att vi har den lägsta risken för inbrott. Trots att vi är det minst polistäta landet är risken att råka ut för ett brott bland de lägsta. Och som allmänt bekant är vi det minst korrumperade landet med den effektivaste statsbyråkratin.

Vad gäller politiskt våld är Finland ett mönsterland. Här finns få politiska extremister och folk är minst rädda i världen för att bo granne med en politisk extremist.

Men är vi också det mest högervridna landet? Ja, antagligen har vi de mest högervridna socialdemokraterna – en fjärdedel anser sig höra till högern! Vi har också en högervriden center – tre av fyra centerpartianhängare och lika många SFP:are anser sig stå till höger! Samlingspartisterna är mangrant höger, men i Vänsterförbundet finns det ingen som tänker så.

I min förteckning över Finland som nummer ett finns emellertid mycket som talar för att vi har varit och fortfarande är progressiva. Jag påminner gärna om följande märkligheter:

 

• Finland var det första landet i vilket kvinnor blev invalda i ett parlament. I Nya Zeeland – som ju brukar ses som nummer ett i detta sammanhang – invaldes den första kvinnan i parlamentet faktiskt först år 1933.

• Finland var det första landet i Europa med en socialdemokratisk regeringschef: Oskari Tokoi 1917. Världens första hette förresten Anderson Dawson och han var premiärminister i Queensland i Australien en hel vecka 1899.

• Gröna förbundet var det första gröna partiet i världen som fick en ministerpost. Pekka Haavisto blev miljöminister i Paavo Lipponens regnbågsregering 1995. De gröna i Tyskland gick med i Gerhard Schröders regering 1998.

• Tillfredsställelsen med livet – eller lyckan – har i flera studier varit jämnast fördelad i Finland.

• Antalet förväntade friska levnadsår för kvinnor är högst i världen. Kvinnornas utbildningsnivå är högst i Europa och deras relativa inkomster är högst i världen (vid sidan av danskorna).

• Av 16 OECD-länder kom Finland andra både i fråga om bästa tillgänglighet till och förmånlighet av högskolorna. När man slog ihop de två kriterierna var Finland det land som placerade sig främst.

• Finland satsar mest offentliga medel per barn och barnfattigdomen var tidigare lägst. Numera är den dock lägre i Sverige och Norge.

• Enligt en ILO-studie var arbetstagarnas möjligheter att påverka arbetets innehåll samt skyddet mot olagliga uppsägningar bäst i Finland. Den största ekonomiska tryggheten för löntagare fanns i Sverige, men Finland tog silvret också i denna gren.

• Inom de 25 EU-länderna var löneskillnaderna mellan dem som hade högskoleutbildning och dem som hade mellanstadieutbildning lägst i Finland.

Undra på att vi är högervridna!

 

NyTid 17/3: Jag vill göra en rättelse till min kolumn Finland – number one (NT/10.3). Jag skrev att antalet förväntade friska levnadsår för kvinnor var högst i Finland. Den uppgiften är mycket överdriven. I själva verket kommer de finska kvinnorna på tionde plats efter bl.a. Japan, Frankrike, Sverige och Italien. De finska männen kommer emellertid först på tjugonde plats. Man kan säga att av de 29 länder som har jämförts är skillnaden mellan kvinnornas och männens position i fråga om antalet förväntade friska levnadsår störst i Finland. Skillnaden räknad i år är dock störst i Ungern. Kvinnorna kan räkna med 7,5 fler friska levnadsår än männen. I Finland är skillnaden ungefär 5 år och för genomsnittet av länderna drygt 3 år.

Skribenten är nationalekonom i Åbo

Jan Otto Andersson

 

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.