När Victor Janukovytj utnämndes till Ukrainas nya premiärminister proklamerades den orange revolutionens slut. Illusionen om snabba förändringar hade nog försvunnit redan tidigare. Ett så stort land förändras inte över en natt, inte ens om entusiasmen är stor. Men den segdragna kampen kring presidentvalet i slutet av år 2004 syftade ju till att omintetgöra valfusket, och det lyckades. Nu respekteras resultatet i vårens parlamentsval där Janukovytj parti klart besegrade  Viktor Jusjtjenkos. Ur den synvinkeln kan man se de senaste veckornas händelser som en bekräftelse på att den orange revolutionen faktiskt har förändrat landet och att folkets vilja har en betydelse.

Vilken den viljan är, är sedan en annan sak. Jusjtjenkos villkor för att utnämna Janukovytj var att de blivande regeringspartierna undertecknade en principdeklaration om den kommande politiken. Förhandlingarna var sega och deklarationen är så allmänt hållen att många anser att varje parti kan tolka den på sitt sätt. Den ger ett stöd för ett Ukrainskt medlemskap i Nato, men säger samtidigt att en folkomröstning avgör frågan, och eftersom bara 20 procent av befolkningen stöder ett medlemskap blir det inte av på länge. Vidare stöder deklarationen ett frihandelsavtal med EU men talar samtidigt om ett intensifierat samarbete med den ekonomiska sfär som Ryssland, Vitryssland och Kazachstan bildar, och de två riktningarna kan vara svåra att kombinera. Korruptionen är landets svåraste problem, om den står det ingenting i deklarationen.

I Västukraina är man besviken över utgången, i Östukraina är man glad över att ha fått sin man i ledningen. Janukovytj kommer att stoppa tvångsukrainiseringen, och han kommer att driva de östukrainska oligarkernas intressen – ägarna till kol- och stålindustrin kommer att få tillbaka det politiska inflytande de delvis förlorat under de senaste åren.

Den orange revolutionen gjorde det klart att det inte längre fanns ett enat Ukraina. Den orange utopin att föra in hela landet i Nato och EU är omöjlig, likaså Janukovytj utopi att ansluta hela landet till Ryssland.

Peter Lodenius

 

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.