1,K
– Affärsböcker och biografier över amerikanska direktörer dominerar de massiva bokhandlarna på Fujian Road, där intellektuella på 20- och 30-talet läste Marx och Leninoch drömde om revolutionen. Amerikanska och europeiska affärsmän trängs i mången hotellobby och finare bar och man kan ofta höra dessa moderniserade versioner av de gamla kolonialtida magnaterna, taipanerna, klaga över höga lokala löner och bristen på utbildad arbetskraft, skriver Pankaj Mishra.
Det känns för honom som om staden på nytt skulle ha ockuperats av en internationell elit av rika och mäktiga.
– Att vara en indier i en kinesisk stad är att känna sig hemmastadd inte bara med de stora folkmängderna, det livliga gatulivet, butikerna och snabbmatsställena öppna mot gatan utan också med köpcentra med sina luxuösa märkesvaror, de skinande nya Mercedes- och BMW-bilarna i den täta trafiken, reklamskyltar för reality-TV, webbsidorna som blandar sexuell exhibitionism med chauvinism.
Mishra berättar också om de samtal han fört med intellektuella i Shanghai om kritiken av neoliberalismen i Kina, om hur Kina, tidigare ett av de mest jämlika länderna i världen, nu blivit ett av de mest ojämlika. Det kan förefalla som om Deng Xiaopings risktagning med ekonomin har utfallit väl: utsikten till personlig ekonomisk framgång och nya former av konsumtion har mer än väl kompenserat bristen på politisk frihet.
Pankaj Mishra träffar de båda redaktörerna för den teoretiska månadstidskriften Dushusom representerar närmast den nya vänsterns syn på neoliberalismen. Cui Zhiyuanskrev redan 1993 i en artikel i en tidskrift i Hongkong med rubriken ”Den andra emancipationen” att kinesiska intellektuella efter att ha frigjort sig från den ortodoxa marxismen borde befria sig från blind tro på kapitalismen av västligt slag. I stället behöver Kina en alternativ modernitet. Den andra redaktören, Wang Hui, kritiserar korrupta inslag i den kinesiska staten, men vill inte minska statens makt. I stället vill han och andra inom den nya vänstern omforma den genom ”institutionell innovation”, så att den blir mer lyhörd för gräsrotsrörelser som bildas av arbetare och bönder liksom för miljörörelser. Mishra ser tendenser som går åt samma håll också i den officiella politiken. I september avsattes partiledaren i Shanghai – en av landets tio mäktigaste män – anklagad för korruption. Vid samma tid framlades ett lagförslag som skulle ge fackföreningarna större inflytande.
är en fascinerande stad, en av de arketypiska världsstäderna med en historia av utländsk utsugning, opium, prostitution, korruption och ungefär allt annat tänktbart förfall. Samtidigt var Shanghai under andra världskriget det stora hoppet för världens judar, den enda hamnen som stöd öppen för dem. Men det återkommer vi till.
I London Review of Books (30.11) berättade indiern Pankaj Mishra om sitt möte med den asiatiska kapitalismens huvudstad. Han startar på Fujian Road, som under det brittisk-amerikanska styret under 1800-talets senare del och 1900-talats tidigare del var stadens bordell- och bokhandelsgata. Bokhandlarna finns kvar, tydligen också antikvariat. Bilden på s. 18 är från Fujian Road – det är en man som inte tillhör den fina medelklass som dominerar på gatan som nyfiket granskar vad allt hans vän hittat på ett antikvariat.
– Affärsböcker och biografier över amerikanska direktörer dominerar de massiva bokhandlarna på Fujian Road, där intellektuella på 20- och 30-talet läste Marx och Leninoch drömde om revolutionen. Amerikanska och europeiska affärsmän trängs i mången hotellobby och finare bar och man kan ofta höra dessa moderniserade versioner av de gamla kolonialtida magnaterna, taipanerna, klaga över höga lokala löner och bristen på utbildad arbetskraft, skriver Pankaj Mishra.
Det känns för honom som om staden på nytt skulle ha ockuperats av en internationell elit av rika och mäktiga.
– Att vara en indier i en kinesisk stad är att känna sig hemmastadd inte bara med de stora folkmängderna, det livliga gatulivet, butikerna och snabbmatsställena öppna mot gatan utan också med köpcentra med sina luxuösa märkesvaror, de skinande nya Mercedes- och BMW-bilarna i den täta trafiken, reklamskyltar för reality-TV, webbsidorna som blandar sexuell exhibitionism med chauvinism.
Mishra berättar också om de samtal han fört med intellektuella i Shanghai om kritiken av neoliberalismen i Kina, om hur Kina, tidigare ett av de mest jämlika länderna i världen, nu blivit ett av de mest ojämlika. Det kan förefalla som om Deng Xiaopings risktagning med ekonomin har utfallit väl: utsikten till personlig ekonomisk framgång och nya former av konsumtion har mer än väl kompenserat bristen på politisk frihet.
Pankaj Mishra träffar de båda redaktörerna för den teoretiska månadstidskriften Dushusom representerar närmast den nya vänsterns syn på neoliberalismen. Cui Zhiyuanskrev redan 1993 i en artikel i en tidskrift i Hongkong med rubriken ”Den andra emancipationen” att kinesiska intellektuella efter att ha frigjort sig från den ortodoxa marxismen borde befria sig från blind tro på kapitalismen av västligt slag. I stället behöver Kina en alternativ modernitet. Den andra redaktören, Wang Hui, kritiserar korrupta inslag i den kinesiska staten, men vill inte minska statens makt. I stället vill han och andra inom den nya vänstern omforma den genom ”institutionell innovation”, så att den blir mer lyhörd för gräsrotsrörelser som bildas av arbetare och bönder liksom för miljörörelser. Mishra ser tendenser som går åt samma håll också i den officiella politiken. I september avsattes partiledaren i Shanghai – en av landets tio mäktigaste män – anklagad för korruption. Vid samma tid framlades ett lagförslag som skulle ge fackföreningarna större inflytande.
Peter Lodenius
