Under loppet av en vecka ordnades i Helsingfors fyra seminarier där diskussionen handlade om vilka vi är och vad begrepp som Finland, Norden och Europa betyder nu och framöver.
Identitetssökandet inleddes med seminariet The idea of Europe 19-20.4 där möjligheterna för ett Europeiskt medborgarskap ventilerades. Efter författaren Pablo Sorelas inlägg diskuterades vilket ansvar författarna ska ha i det europeiska identitetsbygget. ”Europe does not give a damn about its writers”, påstår Sorela, vilket får forskaren Alexandre Mirlesse att kontra med “Do the writers give a damn about Europe?”. Paavo Lipponen talade för en ökad invandring med fler hjärnor och fler händer samt varnade för att dra slutliga gränser, medan Christoph Bertram från det tyska institutet för internationella och säkerhetsfrågor antyder att expansionen inte kan fortsätta eftersom människor inte kan väntas känna solidaritet med ett kontinuerligt ökande antal länders invånare.
Påfallande likheter har denna diskussion med veckoslutets seminarium på Hanaholmen kring temat Vad är Nordisk litteratur?. Flera namnkunniga forskare, däribland Stefan Jonsson, gör ett försök att positionsbestämma den nordiska texten. Jonsson tar hjälp av Edward Saids imaginära geografi, och belyser hur konstruktioner får fasthet och blir verkliga. Enligt Jonsson är den nordiska identitetens svaghet att den inte påbjuds någonstans ifrån – men samtidigt kan detta ju vara dess befriande styrka. ForskarenSatu Gröndahl startar diskussionen om författare med annan etnisk bakgrund, som under de senaste åren lyckats motsvara politiska och kulturpolitiska förväntningar på den ”förlösande invandrarromanen” som enligt Gröndahl funnits hos Statens Kulturråd.
En frisk fläkt i mångfaldsdiskursen var forskningsinstitutet Cupores seminarium 24.4Kulttuuripolitiikka ja monikulttuurisuus: haasteita ja mahdollisuuksia på Kabelfabriken. Denna gång hade man fått beslutsfattare som Pekka Korpinen från Helsingfors, Piia Rantala från Esbo och Riitta Eckerman från Vanda att sitta i panelen. Helsingfors stads nytillträdda direktör för invandrarfrågor Annika Forsander utmanade såväl den gängse definitionen på kultur som tanken på att mångkulturella samhällen automatiskt föds genom ökad invandring. Forsander menade att invandrarnas ofördelaktiga situation i våra samhällen är en reflektion av globala orättvisor som blir synliga i våra städer. Resultatet är att storstäder blir en del av en global verklighet och lösgörs från den nationella helheten. Forsanders lyckades också visa på det naiva i mångkulturtanken när miljoner människor lever illegalt eller med begränsade uppehållstillstånd på en obarmhärtig juridiks nåder i ghetton och förorter. Forsander avslutar med att mynta ordet ”finskhetsunderskott”, och frågar sig i hur många generationer det ska gälla som ursäkt för att inte behandla folk på lika grunder.
Torsdagen den 26 april hölls i YLE:s Stora smedja seminariet Long live diversity!, arrangerat av det EU-finansierade Mundo-projektet. Seminariet inleddes effektivt medMohamed El Aboudis korta dokumentär Multicultural YLE där vi först träffar några personer med utländsk bakgrund som berättar att de arbetar på t.ex. Radio Extrem eller med utbildningsprogrammen. I nästa ögonblick byts perspektivet och man ser att de alla arbetar som städare. De holländska gästerna intygade att det är en lång och arbetsdryg process att rucka på strukturerna och se till att mångfalden syns i media. Gästföreläsare från Belgien gav i sin tur exempel på hur man försöker locka unga med invandrarbakgrund att studera media. Den efterföljande diskussionen handlade föga överraskande om språkkunskaper. YLE-cheferna framhöll att man inte kan vänta sig ett jobb innan man kan språket, medan många i publiken ansåg att språket är en ursäkt, och vad som behövs är en attitydförändring. Programledaren Jani Toivola intygade att misstankar ibland riktas mot honom för att hans finska är för bra. Många menar att den inte harmonierar med hans mörka hy. Seminariet avslutades med en slutkläm från publiken: ”YLE needs their minds, not their language”.
Heidi Johansson
