Boskapssektorn står för 18 procent av växthusgaserna enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorgan FAO. Också i övrigt är dess miljöbelastning stor. Men det finns alternativ, även om det kan bli komplicerat.
Den här gången är det inte sedvanlig veg(etari)anpropaganda. Citatet kommer från Livestock’s Long Shadow, en rapport från FN:s organ för livsmedel och jordbruk FAO, som också konstaterar att boskapssektorn just nu står för 18 procent av växthusgaserna – ett ännu större bidrag än världens transportsektor.
Läs det igen. Kött är värre än flyg.
Kalhuggen regnskog
Jon Pelling konstaterade i Svenska Dagbladet (26.07.2006) att det är lika skadligt för miljön att äta ett kilo kött som att köra bil i tre timmar och lämna alla lampor i hemmet på under tiden. FAO-rapporten påpekar dessutom att boskapsuppfödning förmodligen är den sektor som bidrar mest till vattenföroreningar, och dessutom också bidrar till bland annat övergödning, försämring av korallrev, hälsoproblem hos människor och ökad antibiotikaresistens. Vidare kan boskapssektorn mycket väl vara den största orsaken till minskad biodiversitet, eftersom den är den största drivkraften bakom kalhuggning såväl som en av de största drivkrafterna bakom bland annat sedimentering av kustområden och introduktion av främmande arter.
I Finland åt vi 2 miljoner kilo brasilianskt nötkött förra året.
Olika slutsatser
Ska alla då bli veganer? Fullt så enkelt är det förstås inte. För det första är människor ekonomiskt ganska beroende av djurhållning i varierande skala.”[Boskapssektorn] står för 40 procent av agrikulturell BNP. Den ger 1,3 miljarder människor arbete och skapar levebröd för en miljard av världens fattiga”, menar FAO-rapporten, och det går inte an att sitta i ett land med tryggad matsäkerhet och ställa krav på folk som nätt och jämt lyckas hålla näsan över vattenytan.
Det är inte lätt att räkna ut vad som miljömässigt är bättre, ekologiskt odlade sydeuropeiska grönsaker eller normalodlade inhemska. Ulf Santesson, forskare vid Institutet för livsmedel och bioteknik Ab, menar att transportens proportionella belastning per kilo mat är relativt liten så länge den sköts på land och inte i luften. För den absoluta majoriteten livsmedelsprodukter är transportens andel under 10 procent, och för kött- och mejeriprodukter är andelen ännu mindre, eftersom belastningen genom jordbruket är så stor. Andra forskare rekommenderar närmat framom motsvarande ekologiska men utländska varor, och som konsument är man slutgiltigen förvirrad.
Det rör på sig
Alla vet hur skadligt det är att flyga. Det lär visst ska vara så att till och med Gud misstycker, vilket säger en del om hur långt meddelandet nått och ännu mer om den brittiske biskopen Richard Chartres, som menar att semesterresor per flyg och fel sorts glödlampor är en synd. Men mat är kanske så pass vardagligt att man inte omedelbart tänker på det i samband med invecklade globala processer. Ändå står maten i ett högindustrialiserat land för ungefär 25 procent av växthusgasutsläppen, om man ser till livsmedelsprodukternas livscykel.
Den mest radikala människa jag känner är förmodligen min tämligen konventionella och anpassade mamma. Hon brukar fnysa irriterat som för att konstatera att hon för fan (inte för att hon någonsin skulle svära) gör sitt bästa, att hon är fullt upptagen med att leva det bästa liv hon kan och att hon inte har något till övers för folk som vill dunka henne i huvudet med hennes eventuella tillkortakommanden. Att vara så till den grad övertygad om människans vilja och förmåga att välja det goda om hon blir lämnad ifred och om att det faktiskt räcker att man gör sitt bästa är förmodligen få förunnat, men resten av oss kan tänka som Martin Luther: ”Även om jag visste att jorden skulle gå under i morgon skulle jag ändå plantera ett äppelträd i dag.”
Livestock’s Long Shadow kan laddas ner på adressen http://www.virtualcentre.org/en/library/key_pub/longshad/A0701E00.htm
Text Hanna Lahdenperä
Illustration Markus Åström