När samerna i norska Kautokeino 1852 gjorde uppror mot det förtryck som höll på att beröva dem deras levebröd var deras inofficiella ledare en kvinna, Elen. När filmregissören Nils Gaup började rota i historien visade det sig att de var släkt. Idag kommer hans film om henne till Finland.
Jag träffade Nils Gaup häromveckan då han besökte Helsingfors för att marknadsföra Kautokeinoupproret.– Jag hade gärna stannat några dagar och gått omkring, jag gillar staden, men det blev bara ett dygn av intervjuer, hotell och restauranger den här gången.
Den något jetlaggade regissören kom rakt från Los Angeles, för att nästa dag via Oslo åka till Montreal.
Kautokeinoupproret har nämligen gjort succé och Gaup har blivit en efterfrågad gäst på festivaler och premiärer. Filmen går i Norge sedan januari och har blivit den mest sedda filmen i Norge någonsin.
– Men vi får hur det går nu när Batmanfilmen The Dark Knight kommer …
I Finland går Kautokeinoupproret upp på bio idag.
– Vi får se hur det går, norska filmer brukar inte gå bra i Finland, liksom finska filmer sällan slår i Norge. Det är för långt mellan Oslo och Helsingfors. Aki Kaurismäkis Mannen utan minne är det enda undantaget under de senaste åren.
Gaups film hade Finlandspremiär på festivalen i Sodankylä i juni (se NT 31/2008), och om mottagandet där är något att gå efter ska den nog hitta sin publik också här. Visningen med 700 människor i ett cirkustält var en upplevelse i sig.
– Det är en fin festival, väldigt nordisk. Jag var där redan med min första film Vägvisaren 1987. Det som var väldigt speciellt i år var att träffa Milos Forman.
Nykterhet som uppror
Kautokeinoupproret berättar om sameupproret i Kautokeino 1852. Handelsmannen och krögaren Ruth (som spelas av Mikael Persbrandt) mer eller mindre styr byn via spritskulder och sitt handelsmonopol. Har man inte pengar utkräver han betalning i renar, vilket hotar att ta ifrån samerna deras levebröd.
En vändning sker då huvudpersonen Elen får nog av sin mans supande och sitt folks lidande. Med sin man och svåger startar hon ett handelskollektiv, och då de provianterar i den närliggande staden Kaaresuvanto träffar de Lars Levi Laestadius (Michael Nyqvist), vilket blir början till en motståndsrörelse i form av bönegrupp och nykterhetsrörelse. Detta leder till att de får både handelsmannen och prästen emot sig i en konflikt som slutar i katastrof. Både Ruth och byns länsman dödas, vilket är orsaken till att historien tystats ner, och att upprorsmakarnas ättlingar till en början ställde sig tveksamma till filmprojektet.
Gaup har själv vuxit upp i Kautokeino, men det dröjde innan han hörde historien om Elen.
– Jag uppfattade att det fanns en hemlig familjetragedi som ingen ville tala med mig om. Så till slut började jag leta själv, och via skriftliga källor fick jag fram hela historien. Före filmen var det över huvud taget få som kände till händelserna i Kautokeino.
Då Gaup nystade i historien kom det fram att Elen var hans morfars farmor. Det är genom hans mors farfars, Elens son Aslaks, ögon vi följer historien i de scener som ramar in berättelsen. Aslak ser sin farbror avrättas och sin mamma föras bort för att återvända som en gammal kvinna – Elens dödsstraff ändrades till 17 års straffarbete.
– Min familj är nöjd med den färdiga filmen. Det var dags att berätta den här historien.
Äran att spela Elen tillfaller den finländska skådespelerskan Anni-Kristiina Juuso, tidigare mest känd för sin roll i den ryska filmen Göken (2002) och journalist vid Yles samiska radio.
– Vi provfilmade med många bra skådespelare för att hitta någon som kunde gestalta Elens styrka och sårbarhet. Anni hade den perfekta blandningen, hon kunde göra rollfiguren skör men väldigt, väldigt stark. Och hon har karisma att bära upp en huvudroll.
Återanvänd kulissby
Bara landskapsbilderna i filmen är tagna i Kautokeino, eftersom byn idag består av moderna byggnader. Därför byggdes en kopia av det gamla Kautokeino upp för inspelningen. Senare har denna kulissby flyttats till det riktiga Kautokeino, och ska där användas i en pjäsversion av berättelsen. Föreställningen kommer att börja inne i en vanlig teatersalong men sedan flyttar sig publik och skådespelare ut till filmbyn. Men med detta projekt har Nils Gaup inte desto mer att göra.
I filmens sluttexter skymtade jag namnet Gaup flera gånger. Jag frågar Nils Gaup om det är hans barn eller andra släktingar som medverkar.
– Nej, nej, det är ett vanligt namn. Det härstammar från någon som hette Kauppi, som flyttade till Kautokeino från Tornedalen på 1500- eller 1600-talet. Men det är en stor släkt.
Förutom Nyqvist och Persbrandt skymtar fler svenska skådespelare i filmen. Peter Andersson spelar Bucht, handlaren Ruths sadistiska hejduk som blir länsman efter att den gamla avskedas då att han tagit ställning för samerna i konflikten.
– Alla som på riktigt var svenskar spelas av svenska skådespelare, Ruth och Bucht kom från Luleå. Liksom alla samer spelas av samiska skådespelare, alla danskar av danska … Det var väldigt viktigt för mig att allt var historiskt korrekt. Och det finns så många insatta historiker som vet precis hur det var på riktigt, att jag genast hade blivit fast om jag ändrat på detaljerna.
Film om Laestadius
Medan Gaup nu reser runt med Kautokeinoupproret planerar han framtida filmer. Han skulle gärna återvända till Nordkalotten för andra filmprojekt över de nationella gränserna.
– Jag skulle vilja göra en film om Lars Levi Laestadius, han var en fantastisk person. Han är den enskilda människa som haft störst inflytande på den här delen av Norge, Sverige och Finland.
I Kautokeinofilmen går Elen in i kyrkan för att värma sig och möter Laestadius som predikar mot alkoholens fördärv. Med hjälp av de skrifter han ger henne sprider hon hans budskap, vilket gör sprithandlaren och prästen till hennes fiender.
– I Kautokeinoupproret skymtar han som en bifigur, där visar jag honom bara som präst. Men jag skulle vilja berätta också om hans andra sidor. Många kallar honom bara ”en from herre”, men de har fel. Han var en karismatisk person, och ett geni. Och han uppskattade både alkohol och kvinnor.
Jag frågar om han anlitat Michael Nyqvist för att göra rollen som Laestadius också i den filmen.
– Nej, men det skulle han gärna få göra. Jag tycker han passade väldigt bra i rollen, och han verkade gilla karaktären.
Mengele Zoo
Ett annat projekt Gaup har på gång är filmatiseringen av Mengele Zoo – en roman av Gert Nygårdshaug som via en omröstning blev utnämnd till alla tiders bästa norska bok i samband med litteraturfestivalen i Lillehammar 2007.
Spänningsromanen Mengele Zoo berättar om den sydamerikanske indianpojken Mino, ensam överlevande från en ödelagd by i regnskogen. Hans jakt efter hämnd på de multinationella bolag som ligger bakom skövlingen för honom in på en väg som leder till att han blir en av världens mest eftersökta terrorister.
– Kort sagt handlar boken om klimat och terrorism. Det är en fantastisk historia och en viktig historia, som är väldigt aktuell, och som tyvärr kommer att vara det ännu länge, säger Gaup.
Parallellen mellan skövlad regnskog och samernas kamp mot gruvbolag är inte långsökt. Jag frågar Gaup om han har en politisk agenda?
– Nej, det viktiga för mig är att berätta historier som är bra, att hitta spännande berättelser.
Men sedan talar vi länge om konflikten mellan att ta hand om vår jord eller låta ekonomiska intressen gå först, och hur lika den här kampen ser ut över hela världen.
Solveig Arle
