I början av 1980-talet var den japanska animationsfilmaren Hayao Miyazaki inte ännu ett begrepp på samma sätt som i dag, och därför tyckte sig de amerikanska distributörerna utan problem kunna klippa om hans Nausicaä från vindarnas dal (1984) till den mera actionspäckade Warriors of the Wind.
Miyazaki hade dock lite svårt att acceptera att hans subtilt pacifistiska film i slutändan mera liknade en animationsövning i luftstridsföring, så han blev noggrann med de internationella distributionsrättigheterna. Att Cinema Mondo nu visar originalversionen förtjänar en eloge.
Nausicaä från vindarnas dal är en dystopi om världen tusen år efter civilisationens undergång i sjudagarsbranden, där ett giftträsk hotar människornas sista utposter. Vindarnas dal är en av dessa utposter dit giftträskets sporer inte sprids på grund av havsvindarna och där man ännu kan andas utan skyddsmask.
I berättelsens centrum står prinsessan Nausicaä som försöker lösa gåtan med det expanderande giftträsket, samtidigt som det tolmekiska riket utlyst krig mot alla grannstater under devisen ”alla som inte är med oss mot giftträsket, är emot oss”. På något sett är det ironiskt hur idéhistoriskt aktuellt filmens budskap känns nu över 20 år efter premiären.
På det hela taget är Nausicaä från vindarnas dal rik på teman som ofta förknippas med Miyazaki, som miljöförstörelse och harmageddon kombinerade med etisk kontemplation. Miyazaki lär ha inspirerats till berättelsen av giftskandalen i Minamata på 1960-talet, då kvicksilver läckte ut från en fabrik och orsakade tusentals människor död.
Men som i många andra mästerverk av Miyazaki, ligger styrkan i Nausicaä av vindarnas dal inte i vad som sägs, utan hur. För Miyazaki är fortfarande nästan oöverträffad i ”handgjord” transparanganimation, och som ingen annan lyckas han göra hela bilden levande då samtliga detaljer animeras skilt för varje bild.En annan miyazakism i filmen är att en stark kvinnlig protagonist – shojo – innehar huvudrollen. Inom animationsfilmsforskningen finns idag ett helt eget fält för shojon som är ett slags kombination av feminina karaktärsdrag och den traditionella manliga hjältens egenskaper.
Nausicäa är nästan som direkt ur en teoribok om shojon, hon är bildskön men samtidigt en skicklig krigare och befinner sig i gränslandet mellan barndom och vuxenliv och kan därför lätt glida in i olika könsroller utan att hota könsbalansen.
Feministiska teoretiker brukar ofta i första hand se Miyazakis filmer som berättelser om frihet. För avsaknaden av heteronormativitet, oidipuskomplex, könsroller med mera gör att åskådaren upplever en ren, arkaisk frihet.
Så om inte annars så se Nausicaä från vindarnas dal för att den antagligen är biohöstens queeraste film, inte minst för att den kvinnliga hjältinnan inte behöver gifta sig med, eller ens förälska sig i, den manliga hjälten när hon räddat världen.
Nausicaä från vindarnas dal. Manus och regi: Hayao Miyazaki. Premiär: 26.9
Anton Shüller
