Samhället idag innehåller konflikter och utslagning som vi totalt förnekar, skriver Christian Blom.
Kommunalvalsrörelsen har kommit igång otroligt trögt och försiktigt denna gång. Det är nu drygt tre veckor till valdagen och fortfarande ser man inte just valannonser i tidningarna. Jag har ”kommunalvalsbloggat” på min valhemsida över en månad redan (http://christianblom.rattvist.fi/) och har sakta ringat in vad det är fråga om i dessa val. Jag tycker att det går att skönja flera ganska skrämmande tendenser i politiken just nu. Och de hänger alla ihop med de stora trenderna inom politiken:
Kommunsammanslagningen, som pågår för fullt, den sakta annalkande finanskrisen och ekonomiska depressionen och så Samlingspartiets försök att profilera sig så nyliberalt som möjligt. Och mitt i detta kommer dödsskjutningarna och alla sms-hot i skolorna i Finland. Och det att Finlands största och bästa sjukhus (HUS/HNS-koncernen) tycks falla ihop på grund av nyliberala försök att fixa en ekonomisk sparkampanj inom koncernen utan att ta hänsyn till de anställda – för att inte tala om oss patienter. Och mitt under valkampanjen skall riksdagen ta itu med regeringens budgetförslag, som inte alls tycks beakta att landet kanske glider in i en ekonomisk svacka rätt så snart.
Det finns farliga och övermodiga drag i kommunsammanslagningsförsöken inom Helsingforsregionen. Jan Vapaavuori använder sig av den kommande krisens chockverkan och av att de lyckades kapa åt sig halva Sibbo. Nu vill han ta över också Esbo, Grankulla och Vanda. På riktigt lång sikt kommer det kanske att gå så att huvudstadsregionens kommuner slår sig samman – men aldrig i en situation som nu, då det skulle ske på Helsingfors villkor, på Samlingspartiets villkor. Dessutom uppfattar jag att demokratin i regionen förverkligas bättre genom 4–5 effektivt arbetande separata stadsfullmäktigen – inte via bara ett. Det handlar därtill om kultur, kulturhistoria och om att varje enskild stad måste gå sin egen logiska utveckling till slut. Bryts denna utveckling så blir resultatet anslutning – ett ord med skrämmande klang i Europas historia.
Inom HNS-sjukhusen handlar det också om demokrati – att låta läkarna och sköterskorna/skötarna bestämma, som hittills, om att förena medicinskt kunnande med förmåga att lyssna på patienterna och kollegerna.
Och i stats- och de kommunala finanserna handlar det också om att kunna förutspå en eventuell utveckling med mera utslagenhet, arbetslöshet och sjuka människor som följd. Då kan inte kommunalpolitiken handla om skattesänkningar – tyvärr.
Och det ökande våldet – speciellt i skolorna. Ja – vad gör vi? Kanske vi först måste erkänna att något gått ordentligt fel. Och att samhället idag innehåller konflikter och utslagning, som vi totalt förnekar. Vi talar om möjligheten att låta 16-åringarna rösta i kommunalvalen, men det handlar inte bara om det – det handlar om att få ungdomen tillbaka till politiken, få dem att bli politiska, politiskt tänkande, ställningstagande.
Detta hellre än att bara bilda sig en cyberidentitet på nätet, en identitet som kan var hur arg som helst, hur människoföraktande som helst. Jag har ägnat hela mitt liv åt ungdomsarbete, inom teatern, politiken, pedagogiken. Och jag vet att ungdomen nog vill diskutera öppet, vara politiska. Sporra dem till det!
Christian Blom
