EU:s beslut att slopa sanktionerna mot Vitryssland och president Lukasjenko har väckt hård kritik bland många människorättsaktivister.


Nyligen fick de två oppositionella vitryska tidningarna, Narodnaja volja och Nasha Niva, tillåtelse att ges ut igen, vilket är ett i raden av tecken på att Vitrysslands president Lukasjenko har mjuknat i sin hållning till oppositionen. Parlamentsvalet i september beskrevs som odemokratiskt och kritiserades hårt av OSSE. Många tvivlade på att Lukasjenkos demokratiska ambitioner var långsiktiga. Trots kritiken förändrade EU sin hållning till Vitryssland och avskaffade sina sanktioner mot flera betydande personer i landet. Beslutet har kritiserats och det råder delade mening om ifall
EU:s nya strategi är bra eller dålig för den vitryska oppositionen.

Martin Uggla, ordförande i den svenska organisationen Östgruppen, är starkt kritisk och menar att det mest anmärkningsvärda är att EU slopat de personliga sanktionerna mot president Lukasjenko. Han poängterar också att EU:s förändrade strategi beror på många olika faktorer, men den utlösande var Georgien-konflikten:

– EU började oroa sig för att Vitryssland skulle hamna helt inom den ryska intressesfären, och var bland annat oroade över de ryska leveranserna av gas och energi till EU, som går via Vitryssland.

Naivt EU?

Under parlamentsvalet hoppades EU att Lukasjenko skulle visa tydliga demokratiska ambitioner, men medborgarrättsgrupper kunde visa på flera överträdelser före och under valet. De kunde t.ex. påvisa att oppositionsledare sparkats från sina arbeten, samt att registreringen av kandidater inte gick helt rätt till. När EU slopade sanktionerna efter valet blev många människorättsaktivister mycket besvikna och tyckte att det var nonsens av EU att hävda att det gjorts viktiga framsteg för mänskliga rättigheter i Vitryssland.

De förbättringar som EU hänvisar till är bland annat att Lukasjenko låtit befria en del politiska fångar, men det visar bara att Vitryssland inte har ett fungerande rättssystem, och att Lukasjenko tydligen kan göra precis som han vill, menar Martin Uggla.
Men är det här inte små tecken som visar på en positiv förändring?

– Det är förstås bra att de gjort några trevande framsteg, men inget har förändrats i grunden. Lagstiftningen ser likadan ut. Allt hänger på Lukasjenkos goda vilja. Det måste till substantiella reformer innan vi kan tala om riktiga demokratiska framsteg.
Kan man säga att EU är naivt?

– Ja, eventuellt, men det är svårt att avgöra. Som sagt, relationen till Ryssland är det egentliga skälet.

Men alla är inte ense med Östgruppen. Vitaliy Moroz, vitrysk till börden och analytiker för Internews i Ukraina, säger att Lukasjenkos förändrade hålling kan vara bra.
– Visst, Lukasjenko spelar ett spel med EU. Han vill få till stånd ett nytt ekonomiskt system och få utländska investerare att etablera sig i Vitryssland.

Ukrainas exempel lockar inte

Både Uggla och Moroz betonar dock att brotten mot de mänskliga rättigheterna i Vitryssland är stora, främst ifråga om pressfriheten och rätten att organisera sig. Men det är ändå vardagsförtrycket som är det största problemet, menar Uggla. Nästan alla inom den offentliga sektorn har ettåriga arbetskontrakt, och sysslar man med något som myndigheterna anser vara tvivelaktigt kan man utan vidare förlora sin arbets- eller studieplats.

Vitaliy Moroz kontrar med att poängtera att många inte vill ha någon politisk förändring i Vitryssland.

– Utbudet i affärerna är i dag nästan samma som i Kiev, och priserna är inte lika höga som där. Från den vitryska horisonten har Ukrainas politiska förändringar inte lett till något bra. Parlamentet är i uppror och politikerna är fortfarande lika korrupta som förut. Det är svårt att locka fram någon förändring när alternativet framstår som så ofördelaktigt, säger han.

Han menar också att den hållning som Östgruppen företräder, inte har lett till några positiva förändringar under de år som man haft sanktioner mot landet.

– Lukasjenko har bara fått större makt. Jag vet inte om han någonsin kommer att avsättas, men fler kontakter med medborgare i EU skulle kanske få upp ögonen för att ett annat system faktiskt är möjligt. Kraften till förändring måste komma inifrån, och den måste ha bred förankring, annars får den ingen legitimitet, avslutar Vitaliy Moroz med eftertryck.


Internews är en världstäckande organisation som arbetar för att stärka demokrati genom att utveckla mediabevakningen.


Östgruppen är en fristående organisation som verkat sedan 2004. Organisationen är en utbrytare från Svenska freds- och skiljedomsföreningen och arbetar för mänskliga rättigheter och demokrati i Östeuropa.

Sophie Engström

Lämna en kommentar