Mikko Zengers (NT 35/2009) och Jerker Örjans (NT 37/2009) frågor om davidsstjärnor som vindsfönster i Pärnu och Mariehamn får svar.

Davidsstjärnan eller hexagrammet infattat i ett runt vindsfönster eller dylikt förekommer ibland som dekorationsmotiv i 1800-talets arkitektur. Se t.ex. det s.k. Reuterska huset bredvid Åbo Akademis huvudbibliotek i hörnet av Domkyrkoplan och Henriksgatan i Åbo. (Huset är uppfört på 1860-talet, arkitekter G. Th. Chiewitz och hans medhjälpare Frans Lüchow, byggherre hovrättpresidenten Carl Procopé. Se Sixten Ringbom och Åsa Ringbom: Akademiska gårdar,1985.) Hexagrammets geometri kan också förekomma i dold form som t.ex. i synagogan i Stockholm. Se Bo Grandien: Drömmen om renässansen, Nordiska museets handlingar, 93, 1979. Det är lätt att producera olika regelbundna figurer som har sin grund i en central punkt när en arkitekt eller en byggnadsritare “leker” med passare och stift. I de här dekorativa fönstren har man t.ex. kunnat utnyttja glasskärvor som måste ha uppstått i transporten av fönsterglas.Man har tydligen varit medveten om bl.a. hexagrammets tradition som ett mystiskt eller esoteriskt tecken, men det behöver inte betyda att man alltid i dekoreringen av ett hus hade detta som baktanke. Kanske mönstret bara flöt upp på ritbrädet ur ett brett förråd av i princip likvärdiga arkitektoniska ornament. I varje fall går det inte att enbart förknippa hexagrammet med judendomen. Det uppfattades säkert på ett allmännare plan som en uråldrig symbol för – om den inneslöts av en cirkel – världsalltet. Som en baktanke för ett vindsfönster i ett vanligt bostadshus skulle den här associationen ha varit alltför högtidlig, varför man nog bör vara försiktig att tolka det som något förmer än dekorationsmönster.

Det tycks vara nazisternas bruk av davidsstjärnan att beteckna judisk etnicitet som i allmänhetens medvetande numera har låst fast just den här meningen som den enda. Tidigare har den använts av bl.a. frimurarna. I Carl Sjöstrands Porthansmonument i Åbo har Porthans rock försetts med knappar dekorerade med hexagrammet. Wäinö Aaltonens Museum (Åbo stads konstmuseum) lär då och då få förfrågningar varför Porthan försetts med detta judiska tecken. Det är aldrig helt riskfritt att tolka ett esoteriskt tecken som ju till sin natur borde vara förstått i tysthet endast av de invigda, men i det här fallet är jag beredd att se hexagrammet som en beteckning på världsalltet och som en antydan på Porthans medlemskap i Aurorasällskapet som utan att vara en frimurarloge hade vissa likheter med ett dylikt hemligt sällskap.

Eeva Maija Viljo
Emeritaprofessor i konsthistoria
Åbo universitet

Eeva Maija Viljo

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.