En ny ekonomi växer fram. En kreativ tidsålder randas. Det som en gång var sant blir falskt och det korkade blir med tiden vettigt. Den ekonomiska krisen var statskottet för den stora omställningen.
Urbanteoretikern och professorn Richard Florida är mest känd som mannen bakom begreppet ”den kreativa klassen” och har i huvudsak intresserat sig för vad som gör städer och storstadsområden konkurrenskraftiga och överlevnadsdugliga. Han har utarbetat rankingsystem som bedömer områden utgående från deras ”bohemindex” eller “gayindex”, vilket skall säga något om deras kreativa potential. Hans grundteser handlar hur som helst om att storstadsområden för att överleva måste kunna attrahera det kreativa folket, såväl dataprogrammerare och PR-konsulter som konstnärer och musiker.
Floridas perspektiv är amerikanskt, och det märks också i den nya boken Den stora omställningen. Hur nya former för liv och arbete skapar välstånd efter kraschen. Här står framför allt det amerikanska (stads)samhället i fokus och generaliseringar till europeiska samhällen är därför lite vanskliga att göra. Å ena sidan är omställningen från nationella och mogna industrisamhällen till ett globaliserat kunskapssamhälle gemensam för hela (väst)världen. Å anda sidan är den urbana strukturen i USA mycket annorlunda än i Europa; en urbanteoretiker som betraktar Berlin, Storhelsingfors och Öresundsområdet skulle antagligen göra en annorlunda analys än Florida som tittar på Kaliforniens storstadsområden, New York och Chicago.
Den stora omställningen är indelad i tre delar, varav bara den tredje är riktigt intressant. Del ett behandlar industrisamhällets framväxt, den amerikanska förstadens centrala plats i infrastrukturen och de ekonomiska krisernas betydelse för utvecklingen: tidigare kriser har först orsakat förödelse men sedan följts av innovativa och nyskapande perioder. Här finns ingenting nytt, men de historiska sammanhangen presenteras lättfattligt och rappt.
Del två handlar mer specifikt om amerikanska städer och storstadsregioner. Om hur amerikanerna under 1900-talet flyttar från nordöst, ner mot solbältet och till Kalifornien. Om hur finansstäder fungerar, hur universitetsstäder och politiska centra har ett par jokrar på handen, hur den spruckna bostadsbubblan drabbar olika regioner, varför vissa städer i rostbältet runt de stora sjöarna går under och medan andra lever vidare. Här finns heller inget revolutionerande, även om man får en lärorik inblick i USA:s urbana historia.
Den obönhörliga dramaturgin
De två första delarnas funktion är att lägga grunden för den narrativ som Florida bygger sitt resonemang kring. Han hänvisar ofta till sin egen far och sin uppväxt i New Jerseys arbetarkvarter och har en stark förkärlek för att gestalta utvecklingen som en berättelse med obönhörlig dramaturgi och oväntade vändpunkter. Utvecklingen är obeveklig men för den som är anpassningsbar finns alltid hopp om nytt välstånd. Den som inte kan anpassa sig – som fastnat i den belånade ägobostadens eller industriarbetets rävsax – är dömd att gå under. Evolutionsmetaforen har sina fördelar som förklaringsmodell, men de sämst lottade amerikanerna erbjuder den inte mycket hopp.
Å andra sidan tror Florida, till skillnad från många andra amerikanska samhällsteoretiker, på politikens möjlighet att på ett konstruktivt och aktivt sätt bidra till en bättre framtid. Däremot visar han inga större tecken på sentimentalitet – politikens uppgift att värna de svaga talar han inte mycket om. (Även om det finns någon pliktskyldig bisats om att framtidens samhällen bör erbjuda bättre skyddsnät än Sverige, Danmark och Kanada.)
Omställningens tid
Det är bokens tredje del, En ny livsstil, som innehåller själva biffen: Florida har konstaterat att en stor omställning pågår och för att underlätta den måste samhället (staten och medborgarna) vidta en rad åtgärder som har att göra med framför allt följande fenomen:
1) Arbetsmarknaden förändras. Kreativa jobb och arbeten inom servicebranschen ersätter industriarbetet.
2) Megaregionerna blir viktigare. Nya spatiala lösningar behövs och höghastighetståg ersätter motorvägar.
3) Boendet förändras. I USA får stadskärnorna en renässans och vikten av att äga sin bostad minskar då arbetskraften blir rörligare.
4) I kunskapssamhället omvandlas konsumtionen och ett hyrsamhälle utvecklas. Bilens betydelse minskar.
Gällande arbetsmarknaden framhåller Florida kreativitetens betydelse på flera olika sätt. Han konstaterar att det finns två typer av arbeten som kommer att öka i framtiden: högavlönade kreativa jobb (mjukvaruprogramerare, läkare, advokater) och lågavlönade serviceyrken (sjukvårdare, butiksbiträden, vaktmästare). Den trenden är tydlig redan i dag.
Under omställningsperioden gäller att på något sätt höja statusen (och lönen) för serviceyrkena och därför gäller det att göra upp med tanken om att bara industriell produktion kan skapa verklig tillväxt. Det är tvärtom enligt Florida: Områden med en stark servicesektor har drabbats lindrigare av den ekonomiska krisen, sjukvården står ensam för tillväxten av nettojobb i USA och inom servicesektorn finns den största potentialen för innovation och utveckling. Dessutom vill allt fler serviceföretag uppgradera sina anställdas status eftersom det i förlängningen gynnar dem själva, menar författaren.
Florida är optimist, men storföretagens (livsmedels- och snabbmatskedjornas) efterfrågan på lågutbildad, oengagerad och utbytbar arbetskraft berör han inte. Inte heller arbetskraftsinvandringen från Latinamerika och Asien och dess konsekvenser uppmärksammas. Det är en brist.
I stället riktar Florida blicken mot den vilsna manliga arbetarklassen, vars framtid inte ser så ljus ut. Dels är det svårt att omskola manliga industriarbetare till underskötare, dels kopplar de sin maskulinitet till de traditionella industrijobben, som till sin art är monotona och förslöande: ”Alltför mycket av det som orsakade krisen – den iögonfallande konsumtionen och Gatsbyismen – drevs av ett behov av att fylla ett enormt känslomässigt och psykiskt tomrum; av frånvaron av meningsfullt arbete. När människor inte längre finner mening i sitt arbete, när arbetet har blivit tråkigt, alienerande och avhumaniserande, blir konsumtionsbegäret den enda utvägen – att köpa sig lycka från butikshyllorna, ett fenomen som vi nu vet inte håller i längden.”
Arbetande människor i det framväxande kunskapssamhället har i högre grad lust som drivkraft, inte materiellt välstånd som under 1900-talets (västliga) industrialism. Florida vill att vi exploaterar och klämmer tillväxt ur en outtömlig naturresurs – vår egen kreativitet.
Megaregioner
För att gynna omställningen till en kreativitetsbaserad ekonomi behövs ändå en annan grogrund än den som drev fram 1900-talets löpande band och massproduktion. Och precis som förstaden utgjorde en lyckad spatial lösning för industrisamhället, behöver kunskapssamhället nu nya spatiala lösningar.
I det fysiska, urbana rummet är det till stor del megaregionerna som står i fokus för Florida. Den amerikanska nordöstkusten Bos-Wash (området mellan Boston och Washington) är den största med sina 50 miljoner invånare. Andra megaregioner är området vid de stora sjöarna Chi-Pitts, södra Kalifornien och utanför USA regionerna kring London, Mumbai, Tokyo och så vidare. Som ekonomiska enheter blir dessa megastäders betydelse allt större och de implicerar en ny spatial lösning som är jämförbar med förstädernas betydelse under efterkrigstiden. Florida har undersökt var dagens unga amerikanska studenter vill göra karriär, bosätta sig och leva. Åtta av tio svarar fortfarande New York, vilket Florida anser att är helt logiskt. Storstäderna erbjuder det kreativa utbyte, de sociala nätverk, den dejtingmarknad, den kultur och det nattliv som lockar de bästa hjärnorna som i sin tur skapar framtiden.
Dagens megastäder är dock för stora för sitt eget bästa och för att de skall kunna fortsätta växa krävs nya lösningar för kommunikationer och boende. Motorvägen går ur tiden – den är för långsam och för överbelastad och kan inte göras större. Höghastighetstågen står för dörren och skall bli kunskapssamhällets livsnerv. Ägobostaden visade sig vara ett ekonomiskt och rumsligt fängelse och är olämplig i den rörliga framtiden.
Omställningen är på detta sätt fundamental: Medan privat bilindustri och offentliga investeringar i bilismens infrastruktur mer än något annat drev på tillväxten i industrisamhället, är dess kraftiga tillbakagång både en förutsättning för och en konsekvens av övergången till ett kunskapssamhälle. Och medan drömmen om egen bostad och bil var den arbetande befolkningens morot under 1900-talet, blir självförverkligandet, den egna kreativiteten och rörligheten 2000-talsmänniskans drivkraft.
Fredrik Sonck
Richard Florida: Den stora omställningen. Hur nya former för liv och arbete skapar välstånd efter kraschen. Diadalos: 2010.
