Aktivism handlar om att ta ansvar

av Fredrik Sonck

Johannes Hautaviita är aktivist. Hans målsättning: att sätta stopp för den finländska vapenhandeln med Israel och på så sätt skapa bättre förhållanden för den palestinska befolkningen i de ockuperade områdena.

– Den tid när jag är vaken håller jag på med det här. På sidan om, då jag inte är vaken, studerar jag historia vid universitetet i Helsingfors för fjärde året, berättar Johannes Hautaviita, 22.

Sedan ett halvår tillbaka är han medlem i organisationen ICAHD Finland. Förkortningen står för Israeli Committee Against House Demolitions och den israeliska moderorganisationen fokuserar som namnet antyder på ockupations- och bosättningspolitiken. Den finländska grenen, som grundades av Bruno Jäntti och i dag består av ett tiotal aktiva medlemmar i Helsingfors och Tammerfors, koncentrerar på den finländska vapenhandeln med Israel, även om man naturligtvis också understöder moderorganisationens målsättningar och syfte. (Läs gärna Hautaviitas debattartikel om vapenhandeln på sidan 9 i detta nummer av Ny Tid).

Arbetet inom ICAHD Finland sker helt ideellt och därmed på bekostnad av både studier och eventuella deltidsarbeten. Att någon offrar så mycket tid och energi på något som varken ger pengar på bankkontot eller akademiska meriter i CV:n tycker många att är obegripligt. En del blir till och med provocerade, även om Hautaviita inte uppfyller några som helst fördomar om världsförbättrare med irriterande hybris.

– För mig handlar det om ansvar. Skulle inte den israelisk-palestinska konflikten finnas skulle jag säkert fokusera på något annat. Aktivism handlar om att man tar till sig ett visst ansvar för hur världen ser ut. Och via det här ansvaret ser man hur mycket man själv faktiskt kan påverka.

En kanal

Dessutom ger arbetet något tillbaka.

– Tidigare höll jag höll på och läste massor om Israel-Palestinakonflikten, men det är svårt att fokusera sin energi när man saknar en kanal för att påverka saker i praktiken. En sådan kanal har ICAHD Finland gett det mig och det har varit en väldigt fin grej för mig personligen, säger Hautaviita.

Engagemangets rötter hittar han för egen och många andras del i gymnasiet.

– Israel-Palestinakonflikten hör kanske till de första grejerna i skolan som, via förintelsen, blir en moralisk läxa. Det finns massor med information och man blir intresserad av att veta mer. Sedan märker man att mycket av informationen är väldigt dålig, vriden och ensidig.

Snart uppstår en motstridig bild – trots att staten Israel och dess tillskyndare åtminstone officiellt lyckas få pusselbitarna att passa ihop

– Men jag har svårt att tänka mig en större motstridighet än lärdomen av förintelsen å ena sidan, och Israels politik mot palestinierna, å andra sidan.

Dubbelmoral

I Europa gör också politiker på högerkanten bedömningen att ockupationen är orättfärdig och att Israels politik inte är acceptabel.

Dubbelmoral är däremot en sjukdom som skördar offer också här:

– I Finland och Europa säger man de rätta sakerna och har officiellt goda linjedragningar, till exempel just i Israel-Palestinakonflikten. Men sedan gör man något annat. Då blir det lätt för oss och andra organisationer att ställa de officiella linjedragningarna mot den egentliga situationen. Vi har det lättare än i till exempel USA där man både gör och säger fel saker. Allt vi kräver är att Finland agerar enligt sina egna utrikespolitiska linjedragningar.

– Hälften av kampen är så att säga redan vunnen. Det är bara att ta fasta på vad utrikesministeriet säger i FN.

Det kan sedan kontrasteras mot att försvarsministeriet valt ut fyra israeliska vapenföretag vars offerter på obemannade militärflyg utreds. Detta är ett konkret exempel på vapenhandeln mellan Finland och Israel som ICAHD Finland vill uppmärksamma i år. I fjol var det den finsk-israeliska vapenhandeln i mer allmän bemärkelse som stod i fokus. Och man lyckades verkligen rikta strålkastarljuset mot den finländska dubbelmoralen.

– När vi började fanns det en handfull personer som visste om Finlands vapenhandel med Israel även om det inte var något som skyfflats under mattan.

Tunga namn

De egna efterforskningarna samlades så småningom i en rapport och i april förra året uppmärksammade Taloussanomat frågan. Under hösten startade ICAHD Finland en adress mot vapenhandeln som undertecknades av tunga namn inom politiken, universitetsväsendet och kulturlivet. På listan hittar man bland annar Erkki Tuomioja, Heidi Hautala, Aki Kaurismäki, Jörn Donner och flera professorer inom olika statsvetenskapliga ämnen.

– Det gick förvånansvärt bara. De flesta vi kontaktade ställde sig positiva till vår kampanj. Opinionen är emot denna vapenhandel.

Har ni åkt på de där klassiska anklagelserna om antisemitism?

– Det gör man ofta. Men jag har inte hört några anklagelser med substans. Då jag arbetat med den här konflikten har jag aldrig stött på antisemitism, trots att jag träffat en hel del människor. Att anklaga de som är kritiska mot Israel för antisemitism är ofattbart och dessutom oklokt med tanke på den antisemitism som verkligen finns i världen. Det är inte bra om uttrycket urvattnas.

Hautaviita tillägger att hotet om en ”ny antisemitism” är ett centralt vapen i Israels propaganda som används i synnerhet då landet upplever ett internationellt tryck för att acceptera palestiniernas rätt till en egen stat.

– Detta är skamligt av Israel. Riktig antisemitism, alltså judehat, har minskat under den senaste tiden enligt opinionsmätningarna.

Fredrik Sonck

Läs Johannes Hautaviitas debattartikel om vapenhandeln på sidan 9.

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.