Foto: Lilli Kinnunen

I stadsdelar där många olika kulturer samexisterar kan fördomar och missuppfattningar blåsa upp små skärmytslingar till allvarliga konflikter. Flyktinghjälpens Kotilo-projekt vill därför göra öka dialogen i de mångkulturella förorterna.

Små gräl uppstår lätt i vilket grannskap som helst. Men i områden där människor från många olika kulturer bor tätt inpå varandra, och där sociala problem länge grasserat, är tröskeln för att konflikter ska blossa upp lägre än vanligt. I stället för att sinsemellan ventilera saker man upplever som problem går man ofta och ruvar på sin irritation, för att till sist ilskna till över någon småsak och vända sig till disponenten. Här kommer Flyktinghjälpens gräsrotsprojekt Kotilo in i bilden.

– Ofta handlar grälen om alldeles små, vardagliga saker som antar orimliga proportioner för att folk har svårt att förstå varandras livssituation, säger Terhi Joensuu, koordinator för Kotilo-projektet.

Enligt Joensuu kan grannbråken handla om olika ljud, lukter, skillnader i dygnsrytm eller barnens lekar. Hur och av vem gemensamma utrymmen används är också en återkommande källa till gräl.

Finländare och invandrare har dessutom ofta dålig kännedom om varandra, vilket leder till ömsesidig misstänksamhet. Man bligar förstulet på varandra i trappuppgången och försvinner snabbt och tyst in till sig. Kotilos recept för att lösa tvister stavas bättre dialog.

– När ett problem uppstår försöker vi få de inblandade att sätta sig ner vid samma bord och diskutera i lugn och ro, säger Eija Kontuniemi som är Kotilos regionalrepresentant i huvudstadsregionen.

För att sätta den här strategin i verket utbildar Kotilo så kallade grannskapsmedlare. Grannskapsmedlarens huvudsakliga uppgift är att öppna diskussionen, ibland med hjälp av en tolk, så att parterna själva kan komma fram till en lösning.

– Här finns på sätt och vis en filosofi som går ut på att ”ge människorna sina egna gräl tillbaka”.  Det är alltid mer konstruktivt att prata om saken sinsemellan i stället för att klaga hos disponenten eller polisen så fort man blir irriterad på någonting. Grannen får ett mänskligt ansikte och det blir lättare att förstå den andres situation, säger Joensuu.

Inget lätt jobb

I grannskapsmedlarutbildningen betonas sociala färdigheter. Den femton timmar långa kursen innehåller många praktiska övningar. Syftet är att förbereda deltagarna på konfliktsituationer av mycket varierande art.

– Deltagarna får turvis spela olika roller i fiktiva konfliktsituationer. Till det mest krävande hör att alltid hålla sig lugn och neutral, också när man har att göra med riktigt arga människor, förklarar Kontuniemi.

Arbetet görs på frivillig basis. Förutom medling ordnar Kotilo också diskussions- och temakvällar i förorterna för att öka trivseln.

– Våra medlare är av olika åldrar, men av någon orsak är nästan alla kvinnor, säger Kontuniemi.

Både Joensuu och Kontuniemi är nöjda med projektets resultat så här långt.

– För ett tag sedan lyckades vi till exempel lösa ett stort bråk som gällde en satellitantenn. En man som nyligen kommit till Finland installerade själv en antenn i närheten av sin balkong, men det visade sig vara fel ställe. Mannen och fastighetsskötaren hade missförstått varandra från början, och båda blev riktigt arga. Men efter ett medlingstillfälle tillsammans med en tolk ordnade det upp sig förvånansvärt snabbt, berättar Kontuniemi.

Hoppas på förorternas rennässans

En del stadsdelar, i synnerhet i östra Helsingfors, har ett dåligt rykte som många förknippar med de invandrare som bosatt sig där.

– Problemet är inte alls invandringen i sig. Vissa förorter hade ett dåligt rykte av helt andra orsaker redan innan Finland började ta emot flyktingar. Tyvärr tänker man sällan på invandringens positiva sidor, säger Joensuu.

Joensuu och Kontuniemi ser stora möjligheter till att utveckla förorterna, men då krävs det enligt dem stöd av samhället och att privata företag vill börjar erbjuda sina tjänster där.

– Det är viktigt att driva positiva kampanjer för förorterna, särskilt nu när ojämlikheten både mellan människor och stadsdelar verkar öka. En människa ska kunna vara stolt över sin närmiljö och leva gott oberoende av vilken stadsdel hon bor i, säger Joensuu.

Tobias Pettersson

Fakta OM Kotilo:

• Kotilo är ett projekt som startades 2006.

• Projektets syfte är att förebygga konflikter och segregation i mångkulturella bostadsområden.

• Kotilo verkar i huvudstadsregionen, Åbo och Birkaland och finansieras av Penningautomatföreningen RAY
och miljöministeriet.

• Kotilo utbildar grannskapsmedlare som ska hitta kompromisslösningar och förbättra grannsämjan
där det behövs.

• Utbildningen till grannskapsmedlare är gratis och omfattar 15 undervisningstimmar.

• I huvudstadsregionen finns 20 aktiva grannskapsmedlare.

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.