Tekniska framtidsvisioner – del 3

av Ernst Mecke

Ernst Mecke

Gengas och träkol kan ingå i ett hållbarare kol-kretslopp, skriver Ernst Mecke i sin tekniska vision.

Chris Goodalls bok Ten Technologies to Fix Energy and Climate (nämnd i Ny Tid 13/2011) innehåller, bland annat, ett mycket intressant kapitel om användningen av träkol, vilket kunde vara av speciellt intresse för såväl Finland som Sverige.

I Finland sker merparten av elproduktionen i kolkraftverk. Kolet hämtas från utlandet i skepp som anlöper hamnar och kollager vid kusten. Proceduren är enkel och praktisk. Kol är betydligt lättare att lagra än till exempel flytande gas. Kol som hamnat i havet förorenar inte vattnet på samma sätt som olja. Själva teknologin är också välkänd och ifall en olycka sker är det förhållandevis enkelt att stänga kolkraftverket, rädda personalen och reparera skadorna – i motsats till vid en kärnkraftsolycka.

Systemet fungerar vid så höga temperaturer att överskottsvärmen efter elproduktionen går att använda som uppvärmningsenergi (betydligt effektivare än vid kärnkraft). Dessvärre vet vi också att förbränningen av kol ger upphov till betydande mängder koldioxid (avsevärt mer än vid förbränning av gas eller olja).

Brittiska forskare har pekat på möjligheterna att fånga in koldioxiden från kolkraftverken och därefter pressa in den i geologiska formationer från vilka all utnyttjbar gas först avlägsnats. I Finland och i Sverige saknas dylika geologiska formationer men Goodall visar också på andra möjligheter att ta till vara det skadliga kolet: Då man upphettar trä (eller annan biomassa) i syrefri miljö uppstår en förbrännbar gas, os eller gengas, samt tjära och träkol.

Jordmånens fruktbarhet, speciellt i tropikerna, ökas drastiskt med hjälp av träkol. Ifall detsamma även gäller här i Finland är ännu outrett men om så är fallet kunde vi i Finland utveckla ett system där ”överloppsved” kunde förvandlas till gas (i kraftverken), tjära (råvara inom den kemiska industrin) och träkol. Träkolet kan sedan användas inom jordbruket (eller skogsbruket) och till och med exporteras.

Nettoresultatet från proceduren skulle ge Finland kompensation för koldioxidutsläppen från kolkraftverken då träkolet hamnar i jordmånen i stället för i atmosfären. Till på köpet ger träkolet ökad växtlighet som i sin tur ökar upptaget av koldioxid från atmosfären.

Då träkolet är välkänt för sin bindande förmåga kan jag också föreställa mig att det förhindrar urlakningen av jordmånen och därigenom minskar jordbrukets förorening av Östersjön.

Ernst Mecke
övers. Heinz-Rudolf Voigt
Foto: Petr Kratochvil

 

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.