I den föregående regeringen var Stefan Wallin kulturminister. Kulturfältet var på bred front nöjt med Wallin – han är antagligen en av de bästa kulturministrar Finland haft på länge. Som försvarsminister i den nuvarande regeringen har Wallin haft en betydligt besvärligare sits, så som de senaste veckornas – ofta helt osakliga – upprördhet kring den svenskspråkiga garnisonen i Dragsviks framtid visat.
Stefan Wallin har klandrat Helsingin Sanomat för att komma med avsiktlig desinformation i garnisonsfrågan. Men det borde inte ha kommit som någon överraskning för Wallin eller någon annan att Helsingin Sanomat kan förhålla sig nog så “kritiskt” till finlandssvenskhet. Var och en som de senaste åren följt med Helsingin Sanomats nätutgåva vet att tidningen ganska fritt på sin nätsida i kommentarsfälten tillåtit hets mot folkgrupp (finlandssvenskarna). Kommentarsfält är precis lika mycket en del av en tidning som resten av det som skrivs i tidningen, och precis lika mycket på redaktionens ansvar som resten av det som publiceras. Att Helsingin Sanomat tillåter publikation av texter som uppfyller kännetecknen för hets mot folkgrupp bör alltså tolkas som en del av tidningens linje. Av just den här orsaken har jag på många år inte prenumererat på Helsingin Sanomat. Kvällstidningen Ilta Sanomat, som liksom Helsingin Sanomat hör till Sanoma-koncernen tillåter sig språkpopulism ännu öppnare. Men det här vet ju alla?
Överraskad blir man däremot när man tar sig en titt på Sanomas ägarförteckning (lättillgänglig på nätet: http://www.sanoma.com/investors/shares-and-shareholders/shareholders). Bland de 200 största ägarna finns ett betydande antal finlandssvenska intressen. Inte minst Svenska litteratursällskapet som med sina knappa 2,5 miljoner (en ökning med 100 000 aktier under december-januari) Sanoma-aktier är bolagets tionde största ägare. Litteratursällskapets aktier är för tillfället värda ca. 25 miljoner euro. Svenska litteratursällskapet har som bekant nära anknytning till Svenska kulturfonden som har nära anknytning till Svenska folkpartiet som i sin tur har nära anknytning till Stefan Wallin.
Bland de 200 största ägarna i Sanoma finns också Stiftelsen för Åbo akademi (151 000 aktier), Samfundet Folkhälsan (ca 118 000) Svenska Kulturfonden i Björneborg (132 000), Landskapet Ålands pensionsfond (90 000), Svenska småbruk och egna hem (70 000) Stiftelsen Tre smeder, d.v.s. Aktia (66 000), Finska läkaresällskapet (41 000) och Stiftelsen finlandssvenska jordfonden (42 000).
Som kuriosa kan också nämnas att det nyligen fusionerade förlaget Söderströms äger ca. 50 000 aktier i Sanoma. De här aktiernas är för tillfället värda omkring 500 000 euro, och aktieutdelningen är i år ca. 30 000 euro.
Nu undrar man alltså vad det etiska i denna iver bland finlandssvenska institutioner att investera i Sanoma är? Eller kanske det bara handlar om affärverksamhet, så som så mycket annat numera i Svenskfinland? Finlandsvenskhet är sekundärt när kapitalet går sin egen väg i sin egen värld helt avskilt från språk- och kulturfrågor?
Peter Mickwitz
