Mångsysslaren Peter Kuria vill med Finland som bas introducera klimatvänliga spisar i sitt forna hemland Kenya. Marknaden kan inte lösa energikrisen, säger Kuria som tror på mer reglering – och framför allt på människors förmåga att lösa problem.

– Titta nu på alla de här byggnaderna. De är energi, säger Peter Kuria, med betoningen på ordet är.

– Energi omvandlat till betong och husväggar, och den energin kommer aldrig att frigöras igen.

Jag har knappt hunnit få fram mitt anteckningsblock innan han är mitt uppe i en förklaring om hur människor bara talar om återvinning trots att energikrisen kräver att vi övergår till att använda helt förnybara material, som trä.

– För tillfället är status alltför kopplat till olika prylar av icke-förnybar materia. De delar av världen där de här prylarna är utom räckhåll för majoriteten av människorna, klassas som fattiga. Man utgår från att de strävar efter att anamma vår slösaktiga livsstil.

Kuria är passionerat engagerad i frågor om miljö och social rättvisa. Vi sitter på ett kafé i Berghäll strax innan han ska åka iväg till Rio de Janeiro på FN:s konferens om hållbar utveckling. Även om han inte har särskilt höga förväntningar inför konferensen är hans tro på människans förmåga till förändring stark.

– Då man ser på allt som människor idag är kapabla att göra, både gott och ont, så behöver man inte längre se utmaningarna som utmaningar utan som frågor som måste artikuleras för dem med motivation och rätt färdigheter. Jag tror att vi kan bemöta och lösa alla problem, trots att de för somliga kan verka omöjliga.

Bygger nätverk

Peter Kuria har bott i Helsingfors sedan 2003. Han kommer ursprungligen från Kenya men flyttade hit från London där han träffat en finländsk kvinna. Samma år grundade han Shalin rf, en organisation för global rättvisa som han är verksamhetsledare för. Dessutom är han aktiv i organisationer som Ympäristö ja kehitys och Siemepuusäätiö. Kuria är också en av eldsjälarna bakom Helsinki African Film Festival (HAFF). Festivalen ordnades i år för tredje gången och så gott som alla visningar var slutsålda.

HAFF har förverkligats av en grupp volontärer med olika bakgrund och, precis som med det projektet, betonar Kuria vikten av att bygga nätverk i allt han gör. Shalins nuvarande projekt som utvecklat en sorts kolspisar grundar sig på samarbete mellan finländska och kenyanska organisationer samt med Aaltouniversitetet.

Spisen i fråga fungerar med olika former av biomassa, som trä eller avfall från jordbruket, och samtidigt som den är en utsläppssnål energikälla för matlagning producerar den kol, inte aska. Kolen kan i sin tur användas som gödsel i jordbruket.

– Biomassa har stor potential att lösa energikrisen. Men som det ser ut idag hänger intresset för biomassa ofta ihop med stora plantager av monokulturer. Då marknadskrafterna tillåts ta hand om klimat- och energikrisen är det kört. Regeringarna borde ta en större roll och göra upp planer för hur biodiversiteten ska skyddas för kommande generationer, säger Kuria, som själv är utbildad ekolog.

Borttappade klimatpengar

Tanken bakom Shalins spis, liksom bakom allt annat Kuria gör, är att vem som helst ska få låna idén och utveckla den vidare. Förhoppningen är att lokala hantverkare i Kenya själva ska kunna konstruera spisar av den här modellen och sälja dem.

– För tillfället handlar klimatfinansieringen om att stöda företag i det globala nord. Ta till exempel ett tyskt företag som gör klimatvänliga spisar för 60 euro styck. De kan hålla höga priser, eftersom pengarna kommer in via klimatprojekt som andra rika länder stöder. Istället kunde samma spisar tillverkas för en bråkdel av summan i Uganda, och då skulle också vinsterna stanna i det globala syd.

Enligt Kuria behövs det fler kooperativ för att skapa och upprätthålla en hållbar energiproduktion på lokal nivå. Det gäller såväl Finland som afrikanska länder.

– Om fyrtio år kommer fortfarande hälften av världens befolkning att sakna tillgång till energi, förutspår Kuria. Det enda sättet att ändra kurs är att låta människor ta större kontroll över sin egen energiproduktion.

text&foto Lotta Staffans

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.