Ett pendeltåg, en dag, tjugofyra författare, tjugoåtta kapitel. Det var ingredienserna som behövdes för att skriva kollektivromanen Avståndet mellan.

Sveriges första kollektivskrivna kollektivroman Avståndet mellan kom ut på vårdagjämningen 2012 och på bokmässan i Göteborg diskuterade projektets initiativtagare Kevin Frato idén med Annelie Jordahl och Jenny Jägerfeld, som deltog som medförfattare.

– Det var en knasig och galen idé. Det här var Stockholm i en nutidsskildring. Jag tänkte mig hur en arbetare på Citybanan dör och vad som händer familjen. Det har ju blivit problematiskt med sprängningarna under Riddarholmskyrkan, säger Anneli Jordahl om sin text där hon även observerar en människa med röd halsduk och irriterad uppsyn…

Romanen utspelar sig i kollektivtrafiken, på pendeln, linje 35 fram och tillbaka mellan Nynäshamn och Bålsta. Tankarna för mig till Malte Perssons sonettsamling Underjorden, om tunnelbanans värld, sådant jag själv sitter och tänker på när jag färdas. Det är oundvikligt att registrera den som sitter mittemot; drag, rörelser.

Jenny Jägerfeld tycker att det varit väldigt roligt att skriva.

– Jag skrev i ett influensarus och sedan skulle ju min text kopplas ihop med en novell som kommer före och en som kommer efter. Jag har skrivit om två personer som möts på tåget, kanske de ses igen, men jag har försökt klämma in lite hämnd med en djup botten. Förut har jag skrivit artiklar ihop med andra, och det är svårt att dela idéer.

Anneli Jordahl tyckte inte om att göra efterredigeringen, eftersom hon hittat sin egen rytm och stämning. Ändå anser hon sig vara en kollektivistisk romantiker.

– Det är som ett blandband, vi måste få till övergångarna för att minnas sambanden. Tidigare har andra skrivit ”duodeckare”, till exempel Sjöwall och Wahlöö. Emma Wall har ju till och med tre kvinnor bakom sitt namn.

 

Bilder och röster

– Det är 28 ”jagberättelser” och vi får vandra mellan olika temperament, säger Jägerfeld.

Frato hakar på med att berättarrösterna ger möten med författaren i hans eller hennes verklighet.

Pendeln mot Nynäs, Bålsta, på väg, tag plats, vi kör med reducerad fart, ljud från perrongen, identifikation, pendlare och färger och äckliga handlingar.

– Årstaberg till Stockholm södra tar 6 minuter exakt, tänk hur många bilder som forsar förbi under det tidsspannet! säger Jordahl.

– Det fina är rösterna som sticker ut och talar om ett nu. Jag tänker inte på läsaren när jag skriver. Konceptet är experimentellt, inte novellerna i sig, säger Jägerfeld

– Det går inte att bestämma sig för att skriva en experimentell bok! Det bara blir, säger Jordahl.

 

Kerstin Rauserk

 

Karin Mossed (red): Avståndet mellan. X-Publishing, 2012.

Lämna en kommentar