”Jag skulle inte gå från fängelset levande”

av Freja Högback

Den antifascistiska aktivisten Pjotr Silajev har utsatts för politisk förföljelse i Ryssland på grund av att han deltagit i demonstrationer för att skydda en unik skog kring staden Chimki, det pågår nämligen en utdragen tvist om ett planerat motorvägsbygge mellan Moskva och S:t Petersburg, som skulle gå rakt genom skogen. Sina upplevelser beskriver Silajev i boken Exodus, som också väckt uppmärksamhet internationellt. Ny Tid uppmärksammade den 2 september att Silajev gripits i Granada i Spanien under en semesterresa, utgående från en arresteringsorder från Interpol.

Nu befarar Silajev att den spanska staten kommer att utvisa honom till Ryssland, vilket skulle strida mot EU:s bestämmelser om rätten till asyl.

Protesterna för att bevara skogen i Chimki fick stor uppmärksamhet i rysk media och hade ett brett stöd bland civilbefolkningen. Silajev berättar att han gav flera intervjuer i media som fick stor genomslagskraft.

– Jag betonade att fallet med Chimki-skogen är ett typexempel för den nuvarande politiska situationen i Ryssland, där regionerna i grunden kontrolleras av organiserad brottslighet på tjänstemannanivå, djupt rotade i de högsta leden i staten. Vi trampade av en händelse i en myrstack av mycket avgörande och brutala sociala problem – och reaktionen var omedelbar. Den lilla eko-kampanjen föreföll störa oerhört mäktiga människors intressen. Byggnadsrätten till den nya vägen tillhör ett företag som ägs av Arkadij Rotenberg, en multimiljonär och för detta judotränare åt Vladimir Putin, berättar Silajev.

Arkadij Rotenbergs inblandning i förstörelsen av skogen har dokumenterats bland annat av organisationen CEE Bankwatch Network. Rörelsen Save Khimki Forest skrev på sin hemsida att det franska multinationella företaget Vinci SA, som bygger motorvägen, utsetts till det värsta företaget i världen år 2012 av schweiziska Greenpeace.

Andra inblandade som protesterat mot motorvägsbygget har fängslats och misshandlats. Bland dessa finns journalisterna Oleg Kashin och Mikhail Beketov. Silajev har själv för tidskriften Voima beskrivit vad som hänt Alexei Gaskarov och Maxim Solopov i ryska fängelser. Solopov dömdes för ”huliganism”, samma brottsrubricering som användes mot medlemmarna i aktivistgruppen Pussy Riot. Hans dom fastslogs till två års villkorligt fängelse med två års prövotid. Gaskarov tillbringade tre månader i fängelse men har nu friats från alla anklagelser.

Arresteringsorder

Efter protesterna i Chimki började Silajev snart frukta för sin säkerhet och flydde från Ryssland. Två dagar senare utfärdade Ryssland en arresteringsorder via Interpol. Via Belgien hamnade Silajev i Polen och beviljades till slut uppehållstillstånd i Finland. I slutet av augusti greps han ändå i Spanien på grund av arresteringsordern från Ryssland. Han satt fängslad i nio dagar och släpptes sedan fri, men med ett reseförbud. Han är således förbjuden att träffa sin familj eller arbeta.

Måndagen den 29 oktober fortsatte rättegången i Madrid i den ökända specialdomstolen Audiencia Nacional. Resultatet var överraskande; domstolen ignorerade alla dokument som bevisade att Silajev hade beviljats asyl i Finland. Han säger att det nu är osäkert vad som kommer att hända.

– Varken mina krav eller pappren från Finlands ambassad har tagits i beaktande  i rättegången.

Esko Repo, direktör för asylenheten på migrationsverket, kommenterade arresteringen av Silajev i Yle: Det är förbjudet att deportera en flykting som kan utsättas för förföljelse till ett tredje land – varje EU-land har förbundit sig att följa dessa människorättsregler, sade Repo.

Finland har alltså skickat alla behövliga dokument om Silajevs asyl till domstolen i Spanien. Enligt Silajev har Finland ändå vägrat underteckna ett garantibrev till hans fördel, och han säger att man meddelat honom att man inte kan lägga sig i interna spanska processer.

Detta är dock inte enbart en spansk inrikesangelägenhet. Har Silajev fått asyl i Finland, som är en EU-stat, borde även den spanska staten respektera detta beslut. Enligt EU:s regelverk är det förbjudet för ett EU-land utvisa en flykting till en stat eller ett territorium där individens säkerhet är hotad.

– Den ryska polisen uttryckte det mycket enkelt för mina vänner – den lokala polischefen sa att om de får tag på mig, skulle jag inte gå från fängelset levande.

 

Fler asylsökande

Enligt ett yttrande från EU-parlamentet i september 2012 har människorättssituationen i  Ryssland försämrats avsevärt under den senaste tiden. Rättsväsendet har också använts i politiska syften. Detta har uppmärksammats internationellt bland annat i och med Pussy Riot-rättegången.

På grund av den dåliga människorättssituationen i Ryssland kommer troligvis fler personer att söka asyl i Europa i framtiden. Också de kommer att bli efterlysta via Interpol.

– Alla sådana arresteringsorder är politiskt motiverade och en lämplig mekanism för att ignorera dem bör utvecklas, säger Silajev.

Text Freja Högback
Foto Klaus Elfving

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.