I Finland tilläts begränsad abort år 1950. I Irland är abort fortfarande olagligt. Frans Jansson rapporterar om fallet Savita Halappanavar.
De senaste veckorna har motståndet mot abortförbudet i Irland exploderat. I lördags gick tiotusentals människor ut på gatorna i Dublin. Demonstrationer hölls över hela landet och utanför irländska ambassader runtom i världen.
Gnistan som fick detta att hända är Savita Halappanavars tragiska öde. Hon avled på universitetssjukhuset i Galway under ännu oklara omständigheter. Klart är i varje fall att hon vägrades abortera sitt döende foster så länge dess hjärta fortfarande slog. Savitas make Praveen har i irländsk media berättat hur paret upprepade gånger under dagarna innan Savita avled begärde en abort. Som svar på sin begäran berättar Praveen att han fick höra att ”Irland är ett katolskt land”.
Irland och Malta är de enda länderna i EU där abort är olagligt. Att förbudet i Irland beror på den katolska kyrkans stora inflytande och traditionellt starka kopplingar till staten råder det inget tvivel om. Dublins ärkebiskop Diarmuid Martin har uttalat sig i samband med fallet Savita. Han är upprörd över reaktionerna som det har väckt och säger att Irland är ett av världens säkraste länder att skaffa barn i.
Grundlagsstadgat förbud
Abort har varit olagligt i Irland ända sedan självständigheten. År 1983 förstärktes förbudet ytterligare med det åttonde grundlagstillägget. I grundlagen står att oföddas rätt till liv är likställd med mödrarnas. Rätten till liv gäller från befruktning. Grundlagstillägget togs till folkomröstning och godkändes med 63 procent av rösterna.
Den stora förändringen som skett sedan dess kom av vad som kallas The X-case, x-fallet. År 1992 ville en fjortonårig flicka som blivit gravid efter en våldtäkt resa utomlands för att avsluta graviditeten. Hon förbjöds att resa trots att hon var självmordsbenägen. Fallet togs till högsta domstolen och tiotusentals människor tog också då till gatorna för att visa sitt missnöje med de inhumana abortlagarna. Högsta domstolen klargjorde att flickan borde ha fått göra en abort i Irland, inte för att hon blivit våldtagen, utan för att hon var självmordsbenägen och att graviditeten därför kunde innebära en risk för hennes liv.
Efter x-fallet ändrades grundlagen så att abortförbudet inte får hindra gravida kvinnor att resa utomlands och att det är tillåtet att sprida information om aborttjänster utomlands.
Men trots att det nu gått tjugo år sedan x-fallet finns det ännu ingen lagstiftning som klargör hur och när en läkare får genomföra en abort. I praktiken görs alltså inga aborter ens när moderns liv är i allvarlig fara. Frågan har grävts ner i utredningar och en vanlig ursäkt till att ingen lagstiftning ännu finns är att Irland är ett av världens säkraste länder att skaffa barn i.
Den irländska abortlagstiftningen är enligt den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter alldeles för oklar när det gäller information om när abort är tillåtet.
Stora protester
På en stor demonstration utanför parlamentsbyggnaden i Dublin talar socialistpartiets ledamot Claire Daly. Hon säger att tjugo år av politisk feghet nu har tagit ännu en kvinnas liv. En grupp små vänsterpartier som tillsammans har fem platser är de enda i parlamentet som stöder fri abort.
– Det finns irländska aborter, men de sker inte här. Idag sörjer vi Savitas död, men låt oss också tänka på de tolv kvinnor som idag tar flyget eller färjan till England för att få en abort, säger Daly.
Statistik från Storbritannien visar att över 4 400 irländska kvinnor åkte till England och Wales för att genomgå en abort år 2010. Det är alltså omkring tolv per dag.
Claire uppmanar alla demonstranter att komma tillbaka på onsdagen (den 28 november, dagen efter denna tidnings pressläggning, red.anm). Då ska nämligen ett lagförslag som klargör när abort är tillåtet och inte behandlas i parlamentet. Förslaget kommer troligen inte att röstas igenom. Premiärminister Enda Kenny har sagt att Savitas öde inte kommer att leda till att någon lagstiftning stressas igenom. För massorna på gatorna är uttalandet frustrerande. De har redan väntat i tjugo år.
Massorna på gatan nöjer sig inte heller bara med att abort tillåts när moderns liv är i fara. Budskapet är tydligt. Kravet är fri abort, alla kvinnors rätt till sina kroppar.
– Nödlagstiftning för fall som Savitas räcker inte. Verklig rättvisa får vi först när det åttonde grundlagstillägget stryks och vi kan lagstifta om fri abort, säger Claire Daly.
Demonstrationens modigaste talare är Susanne Cole. Hon berättar om hur hon i augusti i år blev gravid. Hon kände sig inte alls redo att bli mor och hade inte de ekonomiska förutsättningarna som krävs för att ge ett barn ett gott liv, så hon blev tvungen att beställa abortpiller på internet.
– Genom att säga det här erkänner jag ett brott som kan innebära livstids fängelse enligt den irländska lagen, säger Susan Cole.
Frans Jansson
