Tänk dig att du inte kan gå på teater. Eller att du kan, men att det inte är någon idé, för du uppfattar inte vad skådespelarna säger. Teater är för dom andra, för dom som hör.
Så är det för många. Upp till 750 000 finländare har nedsatt hörsel eller en hörselskada, och fler blir det när befolkningen blir äldre. Så det finns all orsak för teatrarna att försöka göra sina föreställningar tillgängliga också för den publiken.
Förra veckan arrangerade Finska Hörselförbundet tillsammans med servicen Kultur för alla ett seminarium om tillgänglighet inom scenkonsten på Klockriketeatern i Helsingfors. Fokus låg på textning och den inbjudna huvudtalaren, Lissy Lowett hade flugits in från London. Lowett representerar den delvis statligt finansierade stiftelsen Stage Text som arbetar för att sprida och utveckla textning av teater i England. Organisationen sköter allt från utveckling och försäljning av teknisk utrustning till stöd och utbildning av personal.
I London textas idag omkring 200 teaterföreställningar per år. Det finns en handfull olika tekniska lösningar, dels sådana som möjliggör textning i närheten av scenen och dels sådana där varje enskild åskådare har sin egen mobila skärm i handen eller i ryggstödet på bänken framför. Också i Finland används flera av de olika teknikerna även om teatertextning är långtifrån vanligt här. De svenskspråkiga institutionsteatrarna Viirus, Åbo Svenska Teater och Svenska Teatern erbjuder textning till vissa föreställningar, kanske främst tack vare behovet att nå ut till en icke-svenskspråkig publik. Bland de fria grupperna använder bland annat DuvTeatern textning riktad både till hörande och icke-hörande.
– Alla har datorer och alla kan åtminstone använda Powerpoint. Det är ren lättja om man inte får till stånd någon form av textning till varje teaterproduktion, menar utvecklingschef Mika Lehtinen från Tutkivan Teatterintyön Keskus vid Tammerfors universitet.
För personer med nedsatt hörsel möjliggör teatertextningen sådant som för många av oss andra är så självklart att vi inte ens tänker på det. Lowett spelar upp en videosnutt med korta intervjuer med teaterbesökare i London. En ung kvinna beskriver hur hon förut kände sig isolerad, men att hon tack vare textningen blivit delaktig i teaterlivet. En annan berättar om den starka upplevelsen av att kunna skratta och gråta samtidigt som de andra i salongen. Och en äldre man konstaterar, utan omsvep, att teatertextningen har förbättrat hans livskvalitet tusenfallt.
Praktisk information om textning finns att tillgå bland annat i handboken Teatteria kaikille som nyligen publicerats av Finlands Teatrar r.f. och i den digra samlingen artiklar som servicen Kultur för alla och Finska Hörselförbundet erbjuder på sina hemsidor.
Sanna Huldén
www.kulttuuriakailkille.info/saavutettavuus
www.suomenteatterit.fi/tutkimukset
www.kuulokynnys.fi/kuulokynnys/viestinta/teatteritekstitys
