Den fria rörligheten inom Schengenområdet har medfört förändringar i migrationspolitiken. Både Europas yttre och inre gränser förstärks. I Sverige har regeringen startat ett projekt vid namn REVA – rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete.

REVA ligger enligt den svenska polisen i linje med regeringens avsikt att ”effektivisera arbetet med verkställigheter”. I praktiken betyder detta att REVA-projektets mål är att avvisa så många ”oönskade” personer som möjligt. Konkret har detta lett till att polisen idag jagar papperslösa i Stockholms tunnelbana och ber personer uppvisa identitetsbevis på basis av utseende. Kontrollerna riktar sig främst mot icke-vita.

REVA fick sin början som ett pilotprojekt i Skåne 2010. De inblandade myndigheterna var Polisen, Migrationsverket och Kriminalvården. I kryptiska ordalag definierades projektet som ”en förstudie av hela processen för verkställigheter och återvändande från den första myndighetskontakten till utresa”. Projektet satte fort sina spår i gatubilden och i Malmö försökte polisen kontrollera identitetsbevis på minsta möjliga grund.

Daniel Wikander, chefredaktör för Tidningen Arbetaren, talade i SVT Debatt (18.02.2013) om hur polisen tillsammans med skattemyndigheter gjorde razzior hos torgförsäljarna och hur de stoppade cyklister som bröt mot trafikreglerna för att hitta en orsak för att kunna kontrollera identiteten. Enligt honom har polisen även genomfört kontroller av borgerliga vigslar i hopp om att hitta papperslösa. Samarbetet med barnpsykiatrin har trappats upp, för att hitta barn som ska utvisas.

 

Odokumenterade

Med papperslös avses en person som vistas i landet utan officiellt uppehållstillstånd, men trots det är de papperslösa inga brottslingar. Situationen kan bero på många olika faktorer och variera i längd. Många av de odokumenterade är personer som sökt asyl men fått avslag, eller på andra sätt hamnat i den byråkratiska klyftan mellan olika typer av uppehållstillstånd. Samtidigt utnyttjas deras arbetskraft i utbyte mot usla löner utan socialt skydd. Papperslösa är ofta totalt beroende av arbetsköparen då deras förhandlingsposition på arbetsmarknaden är väldigt svag.

Myndigheterna tar sällan hänsyn till migrationens olika dimensioner. Sällan grundar sig migrantens val av land på en rationell bedömning av olika förmåner. Medierna producerar även ofta ensidiga bilder av de papperslösa som undangömda i förorten bakom fördragna gardiner. I verkligheten lever många papperslösa ändå ett aktivt liv i storstaden.

År 2011 slöts en ramöverenskommelse om migrationspolitiken mellan den svenska borgarregeringen och Miljöpartiet. I överenskommelsen konstateras bland annat att ”arbetet med att öka effektiviteten i såväl det självmanta som det tvångsvisa återvändandet skall fortsätta”. Konsekvenserna av detta blev att REVA i början av år 2012 gick från att vara ett pilotprojekt till att förverkligas på ett nationellt plan. Idag har den svenska gränspolisens beteende fått människorna på sin vakt. Alla som inte ser tillräckligt ”svenska” ut riskerar att kontrolleras av polisen och misstänkas enbart på grund av sin hudfärg.

 

Anhållen på psykvården

Många har reagerat på projektet, kallat det inhumant. REVA har möts av en drös kritik i flera medier. Henrik Bergquist, expert på mänskliga rättigheter, skriver i Svenska Dagbladets Brännpunkt (26.2.2013) att polisens ID-kontroller i tunnelbanan bryter mot folkrätten. Staten ska ha en grundad misstanke om brott för att kunna uppehålla en person, eller annars avstå från att inkräkta på den enskildes rätt till skydd för privatlivet, påminner Bergquist. Hänvisningen går till Europakonventionen.

Även Sveriges största dagstidning, den liberala Dagens Nyhteter, skriver i sin ledare (23.2.2013) att jakten på papperslösa bör avblåsas. I ledaren pekar DN på ironin i att REVA-projektet äger rum i en tid då svenska regeringen med andra handen jobbar på att förbättra tillgången till skola och vård för papperslösa. Huruvida den svenska regeringen verkligen förbättrar de papperslösas tillgång till vård och skola, då man bl.a. anhållit papperslösa ungdomar från psykvården, kan diskuteras. Genom att göra det klart för papperslösa att inte ens vårdcentraler är säkra blir tröskeln för att söka vård ännu högre.

I skrivande stund planeras aktioner mot projektet i Sveriges samtliga storstäder. Flera olika organisationer och grupperingar har ställt sig mot projektet, och det återstår att se om trycket lyckas påverka dess framtid.

 

Olivia Maury och Valter Sandell


Lämna en kommentar