Politiken fungerar inte särskilt kreativt och ibland lönar det sig att göra det man vill utan att be om tillstånd. Det tycker Otso Kivekäs som under det senaste året givit sig i kast med arbetet som ledamot i stadsfullmäktige för De Gröna i Helsingfors.
Ska Helsingfors stad låta bygga biltunnlar som löper under staden? Eller borde staden införa biltullar? Helsingin Sanomats nyhet om att Helsingfors stad under de trettio närmaste åren tänker bygga biltunnlar för två miljarder euro och diskussionen om Jorma Ollilas vägavgiftsarbetsgrupp som fördes på Finlandsarenan i Björneborg i juli aktualiserade de två evighetsfrågorna. Målet är att få trafiken i centrala Helsingfors att löpa smidigare vid rusningstid och en centrumtunnel eller biltullar på vägen in till centum har upprepade gånger presenterats som lösningar på problemet med bilköer.
Helsingfors blir en bättre stad om färre bilar figurerar i gatubilden i centrum och gatorna i stället vigs åt fotgängare och cyklister, menar Otso Kivekäs.
– Och centrumtunneln skulle inte minska trafikstockningarna eftersom en biltunnel skulle öka den totala mängden bilar, i stället för att minska den.
I stället vill Kivekäs se biltullar, smidigare kollektivtrafik och bättre och tryggare möjligheter att på cykel ta sig runt hela Helsingfors. Det sistnämnda har Kivekäs starkt förespråkat under hela den tid han varit aktiv inom lokalpolitiken. Kivekäs är före detta viceordförande och nuvarande styrelsemedlem i föreningen Helsingfors cyklister som bland annat vill förbättra helsingforsarnas förutsättningar att ta sig till och från jobbet på cykel.
Demonstration på cykel
Under sen eftermiddag den andra tisdagen varje månad, året runt samlas en, ofta rätt stor, grupp cyklister på Narinken, utanför Kampens köpcentrum i centrala Helsingfors. Cyklisterna befinner sig på Narinken för att bege sig ut på en kritisk cykeltur, eller en ”Kriittinen pyöräretki” som evenemanget heter på finska. Bakom arrangemanget står Jordens vänner och Helsingfors cyklister. Den kritiska cykelturen är en demonstration vars syfte är att få Helsingfors invånare och beslutsfattare att fästa uppmärksamhet vid dåligt placerade och planerade – ja rentav farliga cykelvägar.
Den första kritiska cykelturen ordnades för närmare trettio år sedan, men tidigare arrangerades inte cykelturerna regelbundet. Bara under de senaste åren har de månatligen synts till på Helsingfors gator.
Grön sedan fem år tillbaka
Inte heller Otso Kivekäs historia som aktiv inom kommunalpolitiken sträcker sig särskilt långt tillbaka i tiden. Sedan årsskiftet sitter han i Helsingfors stadsfullmäktige och i direktionen för Helsingfors stads trafikverk HST, men många känner också till honom tack vare hans aktivitet som bloggare och cykelaktivist. Kivekäs har också i tre år varit medlem av Nämnden för allmänna arbeten där han efterträdde Martti Tulenheimo. Kivekäs karriär som cykelaktivist började då han för omkring fem år sedan tillsammans med Tulenheimo började upprätthålla bloggen ”Kaupunkifillari”, som är språkrör för De gröna i Helsingfors cykelgrupp. Kivekäs gick med i De gröna år 2008 då han var med och grundade Tieteen ja teknologian Vihreät VIITE. VIITE är en grupp inom De gröna som bland annat strävar efter att göra vetenskapliga fakta till utgångspunkt för politiskt beslutsfattande.
Kivekäs föddes i Helsingfors och bodde största delen av sin barndom i Kottby. Redan under gymnasietiden aktiverade han sig inom skolans elevkårsstyrelse, men säger att ivern att påverka saker och ting föddes egentligen då han som tonåring deltog i ett Prometheus-läger. Kivekäs tyckte det var roligt att vara med och beslöt sig för att bli aktiv inom rörelsen.
– Jag höll bland annat motsvarande läger som jag själv deltagit i och fick på så sätt lära mig mycket om hur föreningar fungerar, säger Kivekäs.
Kivekäs kände att han genom att vara lägerledare kunde ge de andra ungdomarna något och med tiden fortsatte Kivekäs sin aktivitet inom föreningar och fria rörelser.
– På nittiotalet var jag miljöaktivist och i början av årtusendet var jag aktiv inom en rörelse som ställde sig kritiskt till globaliseringen. Så har jag ju också till exempel ockuperat hus.
Otso Kivekäs säger att han absolut är anarkistiskt lagd och vill att människor ska få leva i verklig frihet alltså själva ha möjlighet att välja på vilket sätt det lever sitt liv.
– Om det inte finns verkliga, faktabaserade anledningar att förbjuda något så ska man inte förbjuda det bara för sakens skull.
Be inte alltid om tillstånd
Kivekäs tycker också att lite anarki är bra för en blomstrande stadskultur och nämner Restaurangdagen och strandbastun, som flera somrar funnits ute på Sumparn och byggts med talkokrafter, som ett par exempel.
– De här är två saker som ingen bett om tillstånd för att göra. Folk har bara gjort det. Om de hade börjat ansöka om tillstånd skulle det aldrig ha gått igenom och projekten skulle inte ha blivit av.
Ett kreativt och levande medborgarsamhälle är a och o för att samhället i stort ska kunna gå framåt, tycker Kivekäs.
– I politiken hittar man inte på något nytt, utan nytänket kommer från medborgarna. Det finska ordet för riksdag, eduskunta, säger ju att ledamöterna representerar idéer som kommer annanstansifrån.
Kivekäs tycker inte att det lönar sig att tänka på framtiden genom utopier. Han vill inte tänka på hur en perfekt stad ser ut.
– För vem kan egentligen definiera det?
Kivekäs talar hellre om åt vilket håll man ska styra utvecklingen. För att Helsingfors ska bli en bättre stad tycker han att staden ska byggas så att fler områden påminner om de täta kvarteren i till exempel Tölö och Berghäll, att det finns mindre utrymme för bilister och mer för kollektivtrafik och i synnerhet cyklister och fotgängare. I en bra stad händer det också saker.
Emma Nippala
