Försvar av den levande djungeln

av Ny Tid

Eriberto Gualingas hem ligger i de djupa djunglarna i Ecuador. För att bevara sitt folks kultur och miljö filmar han deras verklighet och vill sprida idén om en ”levande skog”, som en ny benämning på ursprungsfolkens skogar.

Jaguarens barn heter Eriberto Gualingas film som visades på filmfestivalen Cinemaissi i Helsingfors i oktober. I den har Gualinga dokumenterat sin folkgrupps kamp för bestämmanderätt över djungeln i Sarayaku som deras livsstil så starkt är beroende av. Ecuador har ratifierat ILO:s konvention som garanterar ursprungsfolk och stamfolk rätt till kontroll över sina naturresurser. Landet har i grundlagen garanterat också Pacha Mamas, alltså naturens och ekosystemets rättigheter. Lagarna hindrade ändå inte Ecuador från att år 2002 ge ett oljebolag tillstånd att utan förvarning söka olja i Sarayaku med militärens beskydd.

– Vi är bara 1 200 människor och allt normalt liv, skolor och arbete, upphörde då oljeföretagets helikoptrar tillsammans med armén började röra sig omkring oss.

Med kvinnorna i spetsen lät Sarayakus befolkning genast oljebolagets arbetare veta vad de tyckte om inkräktandet. Eriberto Gualinga, som vid den tiden studerade video och film, insåg att händelserna måste dokumenteras och började filma allt som skedde.

– Ingen har dött i denna kamp, men några sammandrabbningar förekom och då krävde vårt folks kvinnor att vi upphör med fysiskt motstånd då det inte leder någon vart. Det var då vi började söka information om vilka rättigheter ursprungsfolken har och hur vi skulle kunna kräva dessa på lagliga vägar.

Gualinga ansvarar för sin folkgrupps audiovisuella kommunikation och undervisar också i deras traditionella musik. Förutom Jaguarens ättlingar, som producerats i samarbete med Amnesty International, har han också gjort flera andra filmer som alla finns tillgängliga på hans personliga Youtube-kanal.

– Tack vare att vi lärt oss att själva använda kommunikationsteknik behöver vi inte längre förlita oss på att någon utifrån porträtterar oss, vi kan själva visa vår verklighet.

 

Till Costa Rica

Efter flera års kamp lämnade det argentinska bolaget Sarayakus marker, men alla problem försvann inte med det.

– De lämnade kvar stora mängder med sprängämnen på vår mark, så vi kan inte jaga där på grund av explosionsrisken.

Folket i Sarayaku krävde dessutom en offentlig ursäkt och kompensation av regeringen. De fick hjälp av en organisation för mänskliga rättigheter med att föra saken vidare till den interamerikanska människorättsdomstolen i Costa Rica. År 2012 kom till slut domen till Sarayakus fördel.

– Ecuador har verkställt vissa delar av domslutet, men inte alla. Domen har översatts till vårt språk kichwa, men de viktigaste besluten har inte verkställts – en offentliga ursäkt, avlägsnandet av sprängämnena och att vi ska konsulteras angående alla beslut gällande vår mark.

Gualinga säger att hans folk vuxit och lärt sig mycket under kampens gång.

– Under denna 12–13 år långa strid har vi visat att man kan vinna, och vi hoppas kunna utgöra ett gott exempel för andra ursprungsfolk i Ecuador, och hela Latinamerika, som har liknande problem som vi.

 

Nya hot

Rätten till konsultation och självbestämmanderätt har varit ett hett ämne i Ecuador på sistone. Regeringen har arrangerat en ny anbudstävlan om rätten att söka olja i flera områden.

– Det är ganska otroligt vad som pågår i Ecuador för tillfället. Med tillstånd av regeringen tänker de utvinna olja i nationalparken Yasuni, där det ännu lever folk som inte har någon kontakt med resten av världen.

För att upplysa ursprungsfolken om den nya omgången av oljeprospektering inrättade regeringen informationbyråer runt om i landet.

– Regeringen har kontaktat den interamerikanska människorättsdomstolen och sagt att de konsulterat befolkningen, fastän de enbart meddelat vad de tänker göra. Det vi ber om är respekt, på samma sätt som vi respekterar stadsbornas och varje människas livstil.

Den 17 oktober arrangerades en stor demonstrationsdag då representanter från ursprungsfolk runt om i Ecuador samlades i Quito för att visa sitt motstånd mot projekten. Vissa ursprungsbefolkningar hoppas ändå att oljeutvinning på deras marker kan leda till inkomster och utveckling.

– Sarayaku fick också grannfolken emot sig, då regeringen sade åt dem att det var på grund av oss som det inte skapats nya jobb.

På visningen av Jaguarens barn på Bio Rex närvarar också Eribertos syster Noemí Gualinga som är bosatt i och har barn i Finland. Då de svarar på publikens frågor efter filmvisningen framhäver de båda att de regioner i Ecuador där olja utvunnits hör till de fattigaste i landet. Naturen har förstörts, vattnet förorenats och förekomsten av cancer har skjutit i höjden. De vill se utveckling på folkens villkor, som bygger på deras egna kunskapsområden. Eriberto Gualinga förklarar hur deras folk ser på oljeutvinningen.

– Vi tror att alla element i djungeln har sitt eget andeväsen. Om ett utomstående oljebolag tränger in i djungeln för att ta bort oljan, försvinner alla andar och djungeln blir steril och oduglig som levnadsmiljö.

Många ursprungsfolk undviker motstånd och demonstationer på grund av rädsla för arresteringar och åtal för terrorism och sabotage.

– Man kan hamna i fängelse, något som har skett med fyrtio ledare för ursprungsfolken i Ecuador. Summan för att få dem frigivna uppgår till hundratusentals dollar och sådana pengar har vi inte.

Det blev snabbt klart för Gualinga hur viktiga de internationella kontakterna är.

– Om vi bara håller oss i djungeln vet ingen vad som händer eller ifall någon av oss dödas. Därför är det viktigt att sprida informationen så brett som möjligt. Regeringen vet säkert allt om vad vi gör och att jag är här, men all den offentlighet vi har fått under de senaste åren har medfört större säkerhet.

 

Levande skog

Folket i Sarayaku har ett förslag som de presenterat för Ecuadors regering.

– Vi vill att ursprungsbefolkningarnas områden inte längre skall kategoriseras som naturskyddsområden eller nationalparker, utan få en ny egen kategori: Kawsak Sachan (levande skog). Den levande skogen skulle var fri från all slags förorening och missbruk och där skulle allt liv, från en mikroskopisk till en mänsklig nivå, respekteras. Att driva denna sak kommer knappast att vara lätt och vi kommer att behöva grundlig juridisk och vetenskaplig forskning som stöd för vårt förslag.

Gualinga hoppas att inom några år få se initiativet förverkligas i Ecuador, och möjligen i hela Latinamerika. Kampen för ursprungsfolkens självbestämmanderätt är världsomspännande och medlemmar av Sarayakufolket har också varit i kontakt med norska och svenska samer.

– Speciellt video är ett väldigt starkt kommunikationsmedel och vårt budskap sprids också via våra ledare som reser runt och deltar i bland annat människorättskonferenser. Detta hjälper inte endast oss, utan alla ursprungsbefolkingar i samma situation.

Då jag frågar Molinga om hans framtidsplaner hoppas han på att få fokusera på fler positiva aspekter av livet.

− Jag vill göra en långfilm med skådespelare från Sarayaku, som inte handlar om problemen—, utan om djungelns värde.

 

Inga Härmälä


Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.