amos ozSjälva poängen med livet på kibbutz får väl antas vara gemenskapen; att man lever och arbetar tillsammans och att ingen ska behöva lida av ensamhetens kval. I boken Vänner emellan undersöker den israeliska författaren Amos Oz emellertid den avgrundsdjupa ensamhet som kan uppstå också bland dem som lever invaggade i gemenskapens tecken och den ensamheten drabbar såväl ung som gammal.

Men Oz bok handlar inte bara om ensamhet. Vänner emellan består av åtta korta berättelser som utspelas på samma kibbutz, med olika personer i fokus, och här tangeras också teman som vänskap och sociala roller, längtan och drömmar, samt inledda och avslutade relationer. Rose-Marie Nielsens svenska översättning fångar upp det lågmälda och behagliga språk som är karakteristiskt för Oz. Den som är bekant med Oz sedan tidigare känner snabbt igen sig i hans berättande, där få ord och små detaljer ofta räcker till för att skapa handling och komplexa sammanhang.

På Kibbutz Yekhat möter läsaren en samling minnesvärda figurer i olika åldrar och med olika bakgrund, bland annat trädgårdsmästaren Zvi Provizor som är besatt av dåliga nyheter och aldrig försummar en chans att förmedla dem vidare, och den gamla skomakaren Martin som tror att världsfred kan uppnås ifall alla kunde kommunicera på esperanto. I en annan av berättelserna ställs vänskapen mellan två äldre herrar på prov, då den ena inlett ett förhållande med den andras dotter.

Oz skriver sina figurer ömsom med allvar, ömsom med glimten i ögat, men det går också att mellan raderna ana en mer kritisk infallsvinkel, i förhållandet till den konservativa mentalitet och de stränga principer som råder och styr kibbutzlivet. Det är svårt för ungdomar att få tillstånd att resa bort och studera det de vill, och även om man talar om jämlikhet är många kvinnor förpassade till att enbart utföra husliga sysslor. Genom att skildra alldeles vardagliga situationer där individernas val- och handlingsmöjligheter kraftigt begränsats visar Oz hur kibbutzlivet kan överskuggas av ideologisk kompromisslöshet.

Också barnens utsatta situation är något som Oz återkommer till flera gånger, eftersom de inte får bo hos sina föräldrar utan i en barnstuga där djungelns lag tycks råda. Detta behandlas framför allt i berättelsen om den ömkansvärda femåringen Oded som vantrivs i barnstugan och blir mobbad av de andra barnen. Istället för att få stöd av sina föräldrar tycker modern, som dessutom är pedagog, att sonen bör härdas, och fadern vågar inte säga emot. Flera av Oz figurer bär alltså på tragiska dimensioner, ifall man skrapar på ytan.

Men trots sina allvarliga teman, melankoliska stämningar och sorgliga människoöden är Vänner emellan ändå en bok som utstrålar värme i sitt sätt att skildra mänskliga relationer och tillkortakommanden. Oz är en skicklig berättare som vet vad han gör, och han gör det väl.

Amos Oz: Vänner emellan (Översättning: Rose-Marie Nielsen). Wahlström & Widstrand, 2013.

 


Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.