Havet och rörligheten

av Antony Fredriksson

 

Sjöfarten, havet, rörligheten, marknadsliberalismen och havet – det var ingredienserna i Folkets bildningsförbunds senaste paneldiskussion. Antony Fredriksson fungerade som moderator och bjuder på ett referat.

 Lördagen den 25 januari, på kulturcentret Logomo i Åbo, ordnade Folkets bildningsförbund en filmvisning och en paneldiskussion på temat ”havet och den moderna rörligheten”. I panelen deltog ekonomen Christer Lindholm och filosoferna Hannes Nykänen och Hugo Strandberg. Tanken med evenemanget var att åskådliggöra den centrala roll som sjöfarten, havet (som plats) och rörligheten har för den mänskliga gemenskapen.

Som underlag för diskussionen visades filmen The Forgotten Space av konstnären Allan Sekula och filmregissören Noël Burch. Allan Sekula har undersökt globalisering, arbete och sjöfart sedan 1980-talet i sin konstnärliga praktik. Sekula, som gick bort våren 2013, var en säregen och viktig röst inom den samtida konstvärlden. Noël Burch är författare till flera centrala filmvetenskapliga skrifter. Han har regisserat över 20 dokumentärfilmer och var med och grundade Institut de Formation Cinèmatographique, en alternativ filmskola där teori och praktik ges likvärdigt utrymme.

I The Forgotten Space besöks världens största hamnar i Rotterdam, Los Angeles och Hong Kong. Filmen försöker kartlägga det nätverk och den infrastruktur som sjöfarten fortfarande innefattar, men som den vanliga konsumenten sällan ser. Den lyfter fram havet som den moderna rörlighetens bortglömda rum.

 

Den abstrakta ekonomin

En av huvudtrådarna i Sekulas arbeten har hela tiden varit att synliggöra hur globaliseringen förändrar våra vardagsliv, hur ekonomiska strukturer förändrar, förvränger och döljer vissa företeelser. I sin foto-essäbok Fish Story, som kan ses som en förlaga till filmen, skriver han:

”Ifall börsmarknaden är platsen där pengarnas abstrakta karaktär härskar, så är hamnen platsen där materiella varor förekommer i stora volymer, i flödet av utbyte. […] Men ju mer reglerad, bokstavligen containeriserad (containerized), rörelsen av varorna i hamnarna är, ju mera rationaliserad och automatiserad den är, desto mera börjar hamnen likna börsmarknaden.”

Här riktar Sekula den kritiska udden mot en utveckling i vilken vi inte längre har inblick i hur vår konsumtionskultur uppehålls. Vi ser inte längre de strukturer som vårt liv förlitar sig på. Varorna dyker upp i våra butiker på ett närmast magiskt sätt. Det arbete och den infrastruktur och logistik som krävs för att platt-tv:n skall hamna på väggen i vårt vardagsrum, fortlöper i det fördolda. Det är de här dolda fenomenen som The Forgotten Space kartlägger. Vi får följa med containern i hamnen i Rotterdam, där en man i en gigantisk lyftanordning manövrerar åtskilliga containers dagligen – ett jobb så krävande att man endast får arbeta i 4 timmars pass. Containern åker också lastbil och tåg från hamnen i South Central Los Angeles, en hamn som Los Angeles invånare totalt glömt bort, men som fortfarande förser Amerika med en ofantlig mängd av de varor som konsumeras. I Hong Kong åker containern in i världens största parkeringshus, en konstruktion som är totalt fylld av avgaser och vars uppgift är att spara dyrt byggnadsutrymme i det frimärksstora Hong Kong. Det är just containern som är filmens huvudperson. Containern och den automatiseringen av sjöfarten som följde i dess kölvatten, är en uppfinning som från och med 1950-talet möjliggjort den konsumtionskultur som vi lever i idag. Sekulas och Burch film påminner oss om den verklighet som vi sällan är medvetna om, samtidigt som vi är högst delaktiga i den och uppehåller den.

 

Små uppfinningar

Filmen gav upphov till en livlig diskussion angående möjligheterna till förändring. En central tanke som panelen kom fram till var att förändring av det rådande globala ekonomiska systemet i första hand kräver att vi organiserar oss och aktivt jobbar för en annan ordning. Problemet är att vi inte har ett tydligt utstakat alternativ till den marknadsliberala modellen. Filmer som The Forgotten Space hjälper oss att förstå vår delaktighet i ett närmast absurt system där varor rör sig fritt från en skandinavisk fiskeflotta till fileringsfaciliteter i Kina, till konsumenter i USA, medan de arbetare som möjliggör den här fria rörligheten, sjömän, lastbilschaufförer och hamnarbetare, lever närmast deterministiska liv, utan möjligheter till förändring.

Utgående från diskussionen ligger problemets kärna just här: trots att vi vet en hel del om hur märklig vår globala kultur egentligen ter sig, har vi svårt att hitta medlen för att ändra på den. Samtidigt finns det vissa ledtrådar i filmen om vi vill förstå hur en världsomvälvande förändring sätts igång: den situation vi har idag har också uppstått i och med till synes små uppfinningar som containern, bekvämlighetsflagg och automatiserade hamnar. Det är med hjälp av små konkreta förändringar uppbackade av en politisk vilja, som globaliseringen har fått den genomslagskraft som den nu har. På samma sätt kommer nästa förändring att uppstå genom planerade och långsiktiga uppfinningar som hjälper oss att ändra på riktningen i utvecklingen.

 

Antony Fredriksson


Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.