Soundsystemkulturen började som en arbetarklassrörelse i Jamaika på 1950-talet. I år ordnades för första gången en soundsystemfestival i Finland.

Midsommaren 2014 ordnades för första gången i Finland en musikfestival med fokus på soundsystemkultur. På festivalområdet i Mäntyharju gick basen genom märg och ben då inte mindre än tre självkonstruerade högtalarsystem bjöd publiken på en oförglömlig debut för festivalen Wibes. Ny Tid träffade Jahkob Tjäder, medlem i soundsystem-kollektivet Ivah Sound och en av arrangörerna bakom festivalen.

Ett soundsystem är en uppsättning högtalare och förstärkare utvalda eller designade av ägaren för att spela en viss sorts musik, oftast reggae, dub eller elektronisk musik med betoning på bas. Men Tjäder förklarar att själva soundsystemkulturen är mycket mer än så.

– Subkulturen härstammar från 1950-talets Jamaika, och uppstod som ett sätt för den svarta arbetarklassen att få dansa till den musik som de själva uppskattade i stället för de stora amerikanska skivbolagens mainstreammusik som dominerade kommersiella radiovågor och nattklubbsdansgolv, precis som i dag. För att själva få bestämma vilken musik som spelades ordnade folk egna gatu- och kvartersfester, och spelade musik från begagnade, reparerade högtalare som de kommit över billigt. Då kulturen spred sig och utvecklades blev det vanligare att bygga och designa helt egen utrustning för att skapa ett unikt sound.

Men kulturen innehåller också ett budskap. I början var det de svarta slavättlingarnas emancipations- och rättvisebudskap, senare kom soundsystemen att förknippas med rastafarikulturen. Det övergripande budskapet handlar om fred, gemenskap och harmoni. Det jamaikanska samhället har drabbats hårt av våldsam kriminalitet, men på soundsystemfester, eller sessioner som de egentligen kallas, är vapen och våld aldrig tillåtna.

Soundsystemkulturen spred sig via karibiska emigranter till Storbritannien, och därifrån till resten av Europa. Till Finland kom den i slutet av 1980-talet och i början av 2000-talet hade det redan utvecklats en lokal scen som Tjäder beskriver som ”liten men livskraftig”.

På Wibes Festival uppträdde förutom Ivah Sound också Healing of the Nation och Tulitauko Sound, båda veteraner i jämförelse.

– Ivah Sound grundades i början av 2010 som ett dj-kollektiv. I början hade vi inga konkreta planer på att bygga ett helt eget soundsystem, men det hände väldigt plötsligt då vi insåg att det var genomförbart i praktiken. Jag hoppas vi kan fungera som ett exempel för andra intresserade, som tror att ett eget soundsystem är ett ogenomförbart projekt i Finland.

Ivah Sound har ordnat flera fester och sessioner och också hyrt ut sina högtalare till självständiga aktörer, men Wibes är det största evenemang som kollektivet medverkat i att arrangera.

– Idén kom för ungefär ett år sen, då ägaren till tomten där festivalen ordnades kontaktade oss och frågade om vi ville vara med och ordna en reggaefestival. I början var vi osäkra på grund av projektets storlek, men efter att vi diskuterat saken med andra intresserade kände vi oss säkra nog att delta.

Det blev många sena kvällar av möten och planering, mängder med pappersarbete och några chockmoment i sista minuten, som till exempel då volontärarbetarna anlände till festivalplatsen en vecka före festivalen skulle börja och fann marken täckt av snö.

– Under själva festivalen var väderförhållandena ändå mindre extrema, det kom lite regn men vi fick också lite sol. På det hela taget blev festivalen en succé, stämningen var på topp och ekonomin gick runt vilket nästan är uppseendeväckande för en festivaldebut. Personligen kan jag säga att jag ser fram emot nästa år och nästa Wibes!

Av utrymmesskäl rymdes delar av intervjun inte i papperstidningen. Här under talar Tjäder om bland annat finsk byråkrati, andra evenemang som Ivah Sound ordnat samt kopplingen mellan soundsystemkulturen och andra gräsrotssubkulturer i Finland:

Den finska byråkratin har skapat rubriker igen i sommar, bland annat Pori Jazz festivalbesökare och Linko Pizzabars ägare och klientel har hamnat i kläm i statens rigida regelverk. Wibes festival lyckades få de flesta av sina tillstånd relativt smärtfritt men Tjäder avslöjar några smärre frustrationer.

– Det krävdes nog många arbetstimmar för att fylla i alla blanketter och ansökningar men till slut fick vi de flesta tillstånd vi behövde utan problem. En lite jobbig sak var att i sista minuten få veta att vi måste sätta upp ett staket runt hela festival- och campingområdet trots att festivalen ordnades mitt inne i en djup, tät, skog, säger Tjäder.

– Den största besvikelsen var nog ändå att vi inte hade möjlighet att ordna ett evenemang för hela familjen. Soundsystem- och reggaekultur handlar inte om att festa som en galning, utan passar också för yngre, och vi skulle gärna ha visat detta genom att inkludera program för barn. Sedan visade det tyvärr sig att alla evenemang som är öppna för barn måste ta slut klockan 23. Det räcker inte att inga barn är kvar på området, utan allting måste stängas ner. Det skulle ha inneburit en allt för omständig ändring i programmet och ingen vill ju gå och lägga sig redan klockan 23 på midsommarafton så den idén tvingades vi slopa, men vi kommer nog att fortsätta jobba på att få ordna barnvänliga evenemang också i framtiden.

En annan subkultur som kombinerar tung bas och ett kärleks- och positivitetsbudskap är ravekulturen, som också är större och aktivare än soundsystemkulturen i Finland.

– Soundsystemkulturen och ravekulturen växte sig stora under samma tid och har haft en del utbyte, fast det kanske snarare rör sig om att ravekulturen tagit inspiration från soundsystemkulturen än tvärtom. Den största skillnaden är soundsystemkulturens starka koppling till svart arbetarklassidentitet och rastafarirörelsen.

– Ravearna är mer aktiva, dom kanske vågar mer. De högtalare som bygger upp ett soundsystem är ofta väldigt dyra, eller resultatet av massor hårt arbete. Ravekulturen bygger väldigt långt på undergroundfester som ordnas utom lagens och byråkratins räckhåll, och om man ansvarar för ljudhårdvara värd flera tusen euro så är man inte så pigg på att ställa upp den i ett ockuperat hus där polisen när som helst kan störta in, avbryta festen och konfiskera all utrustning. De största ravefesterna i Finland ordnas aldrig i nattklubbar eller andra lokaler där de kan utsättas för fördomsfulla myndigheters godtyckliga trakasserier, utan på hemliga platser som avslöjas för deltagarna samma dag som festen.

Ivah Sounds nästa egna projekt är en återgång till klubbkonceptet FRWRD, en soundsystemklubb som ordnas i Ravintola Lämpö vid Söderviks gamla industriområde i Fiskhamnen. Klubben har tidigare gästats av utländska namna som franska Panda Dub och brittiska Alpha Steppa, och nästa fest som går av stapeln 6 september kommer bland annat den internationellt kända dubstep-dj:n och producenten Tes La Rok att uppträda.

Mer information om Ivah Sound och deras evenemang hittas på www.facebook.com/ivahsound
Mer information om Wibes Festival samt fler bilder från festivalen hittas på www.facebook.com/wibesfestival

Otto Ekman

Läs också:

Festivaler som bryter ner gränser


Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.