I fotoutställningen Koteka Impressions låter den åländske konstnären Kenneth Bamberg oss möta nakna män bärande egentillverkade penisfodral – kotekor. Resultatet blir en lek med det nakna och det utsmyckade som är fjärran de begränsande normerna som inplanteras i barndomen, skriver Sara Rönnqvist.
När den åländska konstnären Kenneth Bamberg (f. 1981) ger i uppdrag åt en grupp åländska män att designa sitt eget penisfodral, sin koteka, sätts skaparglädjen fri. Den ursprungliga funktionen som klädesplagg, rituellt verktyg eller fallossymbol sätts lite åt sidan, och plats ges snarare åt det individuella uttrycket.
Utställningen Koteka Impressions på fotogalleriet Hippolyte kretsar liksom Bambergs tidigare konstnärliga verksamhet kring undersökandet av mansbilden. Dekorationerna och symboliken för manlighet i olika kulturer har han tagit fasta på bland annat i serierna Cocks och Flowers. Kotekorna kom Bamberg i kontakt med på Kulturernas Museum i Helsingfors. Då föddes tanken hur hans egen skulle se ut. En grön kratta med sina metallarmar spretande åt olika håll kombinerat med en mjukt rundad blomkorg i grön plast blev resultatet.
Individuellt uttryck med stor variation
Bamberg har ringt upp åländska män i olika åldrar och yrkesgrupper och frågat om de har velat ställa upp och tillverka sin egen koteka samt bli fotograferade med dem. Resultatet är ca 20–30 koteka-porträtt, varav ett dussin finns utställda på Hippolyte. Utställningen utgörs av dessa porträtt samt en video där några av de porträtterade berättar historien bakom sin koteka.
Med välgrundade svar och en viss högtidlighet berättar männen om vad de har velat föra fram. Personlighet, bakgrund, händelser, symbolik och humor blandas. Krister iklädd sin frus hemstickade sockor berättar stolt hur han bär dessa med kärlek eftersom frun stickat dem med kärlek. Den några generationer yngre Christians flickvän inflikar skämtsamt men mycket bestämt att det är hon som stickat sin pojkväns koteka, ”för att markera sitt revir”. För Igge är kotekan en ”vandringsstav genom livet” medan Jouya vill att kotekan ska symbolisera hans personliga egenskaper. Gustaf och Axel betecknar skapandet av sina kotekor som ”kul pyssel”.
Platsen för fotograferingen har de porträtterade även fått välja själva. Den symboliserar en plats som är viktig för dem: sommarstugan, vedlidret, barndomshemmet. De porträtterade har Bamberg bett att klä av sig inför fotograferingen, dels av praktiska orsaker, men också för effektens skull.
Det nakna och
det inklädda
Nakenheten förknippas i vår kultur ofta med sårbarhet och utsatthet. Men mycket vittnar också om en länk mellan nakenhet och sanning. I språket hittar vi uttrycken ”den nakna sanningen” eller ”mitt nakna jag”. Det ohöljda som inte har täckts över. I postmodernistisk anda definieras vi snarare utgående från våra yttre attribut. Vi klär oss i roller, masker, dräkter och införskaffar prylar och ting som ytterligare förlängning av oss själva.
I Koteka Impressions ser vi något av denna inklädnad. Vi ser något av hurdana män de porträtterade vill vara. Vi ser deras förhållningssätt till ett mystiskt objekt som kommit att symbolisera virilitet. Vi ser deras lek med denna symbol. Men vi ser också deras nakna jag. Den som förställer sig och visar upp sig. Den som blir sedd. Vi vet inte i vilken grad de tar sin koteka på fullaste allvar eller driver med den. Häri ligger mystiken.
Denna mystik lyckas Bamberg föra fram estetiskt, med en mörk och dunkel bakgrund och de porträtterade upplysta i förgrunden. Ett måleriskt sken som för tankarna till 1600-talets målare, som är en stor inspirationskälla för Bamberg.
Bamberg har valt mörka träramar att montera upp diasec-bilderna på. Ramarna ger en viss tyngd och med några centimeters mellanrum från själva bilden hänger de öppet utan glas. Det gör att man som åskådare kommer närmare in på de porträtterade och det sobra ljuset från spotlighten i taket lyser upp verken och möts inte av glas. Verken i olika storlek får stå för sig själva.
Den egna manligheten
Koteka Impressions är en lek med den egna manligheten, med fritt utrymme för tolkning. Det är inte barndomens klart avgränsade mallar som gäller här. Dessa minns Bamberg som mycket begränsande. De var snäva och allt för få. Som liten brukade han dekorera sin ”snorre” med färgglada band, men i något skede sade mormors blickar att det var opassande. Han informerar mig om att många mammor känt igen sig i hur de har tacklat sina småpojkars lek med det egna könsorganet.
I Koteka Impressions är utsmyckningen och leken åter tillåten. Den ger röst åt det egna uttrycket och kotekorna blir ett sätt att definiera det nakna jaget, leka med det. Om kotekan sedan utgörs av ett gigantiskt plaströr med vatten sprutande ur ändan, en julgransfot, fantomentidningar eller band från gamla c-kassetter, spelar inte så stor roll. Det viktiga är att det är fritt fram att smycka sig bäst man vill. Även den mest överdådiga kotekan gjord av ett gigantiskt svart plaströr har piffats upp med torkade blommor och guldband.
Sara Rönnqvist
Kenneth Bamberg:
Koteka Impressions.
Fotogalleri Hippolyte,
28.11–21.12.2014
Georgsgatan 8–10, Helsingfors. www.kenbam.com
