På Sigtunas Litteraturfestival står det skrivna ordet och mötena mellan läsare och författare i centrum, medan kommersen sker diskret i det fördolda.
Det var femte gången gillt för Sigtunas litteraturfestival, som gick av stapeln sista helgen i augusti. Med över 80 programpunkter sjöd den gemytliga småstaden av litteratur i olika former, av författare, men framförallt av läsare och samtal om och kring litteratur, politik, vår historia och samtid. Här kunde besökaren höra världskända namn som Samar Yazbek, Sven Wollter, Susanne Osten och John Ajvide Lindqvist för att nämna några. Här fick också mindre kända namn och lokala författare komma till tals och möta sin publik. På stora torget pågick en öppen poesiscen och på Stadsbiblioteket arrangerades Lilla Litteraturfestivalen för barn.
Mervärdet med mindre litteraturfestivaler
Jag har en förkärlek för mindre litteraturfestivaler på mindre orter. De ger mig betydligt större mervärde av de enkla anledningarna att det är litteraturen, det skrivna ordet, mötena mellan författare, text och läsare som är det centrala. Kommersen och bokförsäljningen sker diskret i skymundan. ”Vår samtid präglas av en snabb, strid ström av information och åsikter. Vi vill skapa utrymme för längre tankebanor och tid för eftertanke”, lyfter Camilla Zedendahl, initiativtagare till Sigtuna litteraturfestival och vd för Destination Sigtuna, fram i ett pressmeddelande. Jag håller helt med henne.
Också själva miljön bidrar till att jag mer än gärna återkommer. Det är betydligt trevligare ta del av spännande litteratursamtal i bibliotek, kaféer, kyrkor och skolor – den största scenen låg i en skogsdunge vid Sigtuna Stiftelsen – än att stampa runt i en bullrig mässhall i Helsingfors eller Göteborg. Behöver jag en lugn stund finns det alltid en bänk ledig vid ett glittrande Mälaren.
Författarna mötte läsarna
Årets tema var just ”Författarmöten”. Jag inledde festivalen med att höra den irländska författaren, Anne Enright, aktuell på svenska med Den gröna vägen, berätta om skrivandets villkor och vardag tillsammans med sin svenska förläggare Dorothea Bromberg. Sigtuna Stiftelsens K-märkta bibliotek var fullt till sista platsen och många fick vända tillbaka ut i det vackra vädret.
Enright poängterade hur mycket hon älskar doften av böcker och ljuset i bibliotek. Vilket samtal det blev! Bromberg vågade och lyckades med konststycket att bli personlig utan att bli alltför privat i sina frågor och reflektioner. Hon lät svaren ta tid utan att avbryta eller styra. Så arbetar en proffsintervjuare! Publiken fick höra om Enrights förhållande till olika slags tystnader, vad som hände efter hon vunnit Booker-priset, det långsamma skrivandet och den snabba läsakten.
Senare samma dag tog jag del av ett samtal om litteratur i klimatkrisernas tid. Journalisterna David Jonstad, aktuell med Jordad. Enklare liv i kollapsens skuggaoch Therese Uddenfeldt, aktuell med Gratislunchen. Eller varför är det så svårt att förstå att allt har ett slut och professor i industriell utveckling vid KTH, Staffan Laestadius diskuterade under ledning av Alexander Crawford klimatkriser, förnybar energi, mer eller mindre miljövänliga livsstilstrender. Förvisso ett viktigt samtal med viktiga poänger, dock skulle jag gärna ha hört mer om hur panelen ställde sig till frågor om människors valmöjligheter, frihet, privatekonomi. Nu blev det – igen – fokus på huruvida vi ska köpa närodlat och fördelen med att bosätta sig på svenska landsbygden.
Paralleller till 1930-talet
På söndagen träffade jag Negar Naseh som talade om sin senaste bok De fördrivna. Vi kom in på vår europeiska samtid, pratade om livsval, uppbrott och ansvar. Ett längre författarporträtt med henne kommer i Ny Tid under hösten.
I vimlet träffade jag Kjell Westö som var på plats för att tala om sitt författarskap. Senare hörde jag honom tillsammans med Elisabeth Åsbrink, Marte Michelet och Per Svensson i en diskussion om krig, fred och självbild i den nordiska samtidslitteraturen. Den sakkunniga panelen gav många infallsvinklar på Nordens nittonhundratalshistoria och vad som händer i dag i Norden och Europa. En viktig fråga som diskuterades, och som väckte oenighet, var om vi kan och i så fall på vilket sätt vi bör göra jämförelser mellan dagens fascistiska politik och strömningarna på 1930-talet. Svaret blev både ja och nej. Westö lyfte fram att vi idag har större möjligheter än någonsin att fly in i underhållning, men att vi inte har råd att undvika vad som händer i världen: presidentvalen i USA och Frankrike, hur vi bemöter och tar hand om flyktingar. Vi bör vara extremt uppmärksamma på och protestera mot de antidemokratiska processer som sker i Europa, USA och resten av världen. För om inte nu så när?
Festivalen kommer tillbaka nästa år igen. Så om du vill besöka en fin och mycket välorganiserad litteraturfestival rekommenderar jag en resa till Sigtuna i slutet av augusti. Som besökare blir du väl omhändertagen av den proffsiga, tillmötesgående och hjälpsamma personalen, men också av författarna. För här är du som läsare och din upplevelse av boken är det viktiga – inte att du köper den.
Ylva Larsdotter
